Hoppa till huvudinnehåll

Jaan hoppade in i den finlandssvenska bubblan

Jaan Siitonen, studerar politologi och driver föreningen Komin rf.
Jaan Siitonen lärde sig svenska. Jaan Siitonen, studerar politologi och driver föreningen Komin rf. Bild: Maria Uusikylä helsinki think company

Förhållandet mellan svensktalande och finsktalande personer i Finland blir bara sämre, enligt den senaste Språkbarometern. Finskspråkiga Jaan Siitonen valde att inte bry sig om att språkgrupperna lever i olika bubblor och står nu med fötterna i båda lägren.

Jaan Siitonen valde att lära sig svenska först i samband med militärtjänstgöringen i Dragsvik. Efter det har han studerat vid en svensk högskola och pratar nu flytande svenska. Med kopplingar till båda språkgrupperna anser han att det är lättare för en svenskspråkig att bli bekant med finskspråkiga än tvärtom.

- Inte finns det murar mellan folk, men det talas ju mycket om bubblor. Jag själv och mina finsktalande vänner har ofta känt oss ovälkomna bland svenskspråkiga, säger Jaan.

Enligt Jaan handlar det inte om att de svenskspråkiga medvetet skulle trycka ut finskspråkiga.

- Det handlar främst om en rädsla att göra fel och osäkerhet med sina språkkunskaper. Svenskspråkiga gäng känner sig ofta tvungna att byta till finska då en finskspråkig dyker upp, säger han.

Det här tycker Jaan att är fel, speciellt om den finskspråkiga vill lära sig svenska.

- Vill man verkligen lära sig svenska och de andra byter till finska så känns det inte alls trevligt. Om andra då inte har tålamod och byter språk, så blir du som finskspråkig skrämd och vågar inte ta initiativ att prata svenska igen.

”Se till att de andra inte byter språk”

Jaan själv tycker att det var svårt att byta från finska till svenska. Han menar att en finskspråkig måste kämpa och ta initiativ för att lära sig svenska.

- Att som finskspråkig tala svenska med personer som ofta själv var tvåspråkiga satte nog mina kunskaper på prov och krävde mycket initiativ av mig själv. Att i sådana situationer dels ha orken att lära sig språket och dels stå på sig och se till att de andra inte byter språk kan vara en hög tröskel för många att börja över huvud taget.

Jaan förklarar hur viktig han tycker miljön är både som förutsättning men också som krav för att lära sig ett språk.

- I Dragsvik hittade jag en miljö som tvingade mig att både lyssna på och tala svenska. Viktigt var också att det var okej med språkfel. Ofta förväntas det att ens språk ska vara felfritt när man talar det, vilket höjer tröskeln för att alls börja. Så en miljö som tillåter fel är jätteviktig.

Om någon vill växla språk, så tycker Jaan att båda personerna i en diskussion i så fall kunde göra det och parallellt tala ett främmande språk.

- Jag tycker vi borde ha en mer tvåspråkig kultur överlag. Jag skulle gärna se flera sådana diskussioner där den ena personen talar finska och den andra svarar på svenska. En levande tvåspråkighet helt enkelt, säger han.

Nyligen publicerat - X3M