Hoppa till huvudinnehåll

Är säkerheten i Östersjön hotad? Tre frågor till Erkki Tuomioja och Stefan Wallin

Stefan Wallin och Erkki Tuomioja
Stefan Wallin och Erkki Tuomioja Bild: Yle. Stefan Wallin,Erkki Tuomioja

Erkki Tuomioja (SDP) och Stefan Wallin (SFP) från riksdagens utrikesutskott diskuterade säkerhetspolitik i måndagens Slaget efter tolv. Vi plockade ut tre centrala frågor kring temat.

Hur har det säkerhetspolitiska läget i regionen utvecklats?

Stefan Wallin: ”Det är ingen hemlighet vad som skett de senaste åren. Rent konkret handlar det om en utveckling som tog sin avstamp i president Putins tal i München 2007. Vad som hände i Georgien 2008, kleptokratin på Krim 2014 och verksamheten på ukrainskt territorium har i denna krympande värld orsakat ett spänningsklimat som också avspeglar sig på stämningen runt Östersjön.

Militärövningar, betydande militär aktivitet i våra närområden och de senaste uppgifterna från Sverige som tyder på att man skulle ha indikationer som fått den svenska försvarsmakten att återbefästa Gotland. Det gör man knappast för skojs skull. Allt detta skilt för sig och tillsammans skapar en situation som man tvingas betrakta med växande oro.

Allt detta skapar en situation som man tvingas betrakta med växande oro.

Erkki Tuomioja: ”Jag delar den växande oron. Men vi kan också notera en krigisk retorik både från Rysslands sida och från västländernas sida. I medier i Finland och Sverige kan man se en tendens att presentera bilden av att vi när som helst hotas av en militär attack. Det tycker jag är ansvarslöst.

Det är klart att vi måste vara förberedda på olika kriser i vårt närområde. Men lika viktigt är att analysera vad som gått fel. Och det handlar inte endast om vad Ryssland har gjort, utan man måste också ta i betraktande vad andra aktörer har gjort som gett en anledning - inte ett berättigande, men en anledning - för Ryssland att reagera på det sättet man har gjort.

Det som oroar mig är en retorik som bygger på att Finland och Sverige inte kan stå utanför om det uppstår en militär konlikt i Östersjön. Det här är en självuppfyllande profetia. För mig är det självklart att vi i Finland vill stå utanför krig.”

Natos logo.
Natos logo. Bild: EPA nato

Hur kommer Nato in i bilden? Vilka förutsättningar finns det för att diskutera ett eventuellt medlemskap?

Erkki Tuomioja: ”Regeringens säkerhetspolitiska redogörelse är en bra utgångspunkt, den förutsätter ingen förändring i den nuvarande linjen. Sedan kan man diskutera om redogörelsen borde ha skrivits i en mer analyserande form, men slutsatserna ifrågasätter jag inte.

Vi måste fortsätta med det samarbete vi har som partnerskapsland med Nato utgående från våra egna intressen, nämligen att få sådan information och sådan expertis som är nyttig för vårt eget försvar. Den paradoxala situationen är att Sverige och Finland är mer intressanta för Nato och Washington utanför Nato än som medlemmar. Då skulle vi inte ha samma inflytande.”

"Sverige och Finland är mer intressanta för Nato och Washington utanför Nato än som medlemmar."

Stefan Wallin: ”Det är klart att Finland och Sverige skulle vara intressanta också som Nato-medlemmar. Då skulle vi inte längre ha några som helst hemligheter för varandra. Just nu är vi inte med vid de bord där beslut fattas som ändå kommer att angå oss i Finland och Sverige som partnerskapsmedlemmar. Jag har själv varit med om det här på Natos toppmöten.

Vi har en lustig debattkultur. När det är lugnt och skönt i våra närområden säger vi att Natodebatten inte är aktuell. När det varit aktiviteter i Krim eller Ukraina säger vi att läget är så inflammerat att vi inte ska uppröra någon genom att diskutera Nato. När ska vi då diskutera Nato?

EU:s flagga
EU:s flagga Bild: EPA eu flaggan

Ser ni förutsättningar för att fördjupa EU:s försvarssamarbete i rådande läge?

Stefan Wallin: ”EU:s grundfördrag stipulerar att EU har en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar. Optionen har alltså funnits med ganska länge. Det är inte så konstigt att man i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge för ett intensifierat resonemang kring vad EU:s beredskap är och kunde vara.

En orsak till att EU:s försvar inte blivit av har att göra med att de flesta EU-länder är Nato-länder. Där har man ett gemensamt försvar. Dubbla arméer behövs inte i dessa resursstrama tider.

Dubbla arméer behövs inte i dessa resursstrama tider.

Erkki Tuomioja: För de flesta EU-länderna har det varit viktigt att hålla fast vid Natos ledande roll. Men efter Brexit har vi sett att Frankrike och Tyskland tagit ett välkommet initiativ för att förstärka och utveckla det försvarspolitiska samarbetet inom EU.

Det här är välkommet ur finländsk synpunkt. Vi är det land som tagit EU:s solidaritetsklausul på allvar. Det är egentligen ingen annan som varit lika intresserad.”

Hör riksdagsledamöterna Erkki Tuomioja (SDP) och Stefan Wallin (SFP), samt verksamhetsledaren för Fredsförbundet, Laura Lodenius, diskutera det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön i Slaget efter tolv!