Hoppa till huvudinnehåll

Borgåfilmare förevigar älgar för estniskt 100-årsjubileum

Naturfilmare Atte Henriksson
Atte Henriksson ska igen tillbringa ungefär en och en halv månad i Estland. Naturfilmare Atte Henriksson Bild: Yle/Fredrika Sundén atte henriksson

Naturfilmaren Atte Henriksson från Borgå håller som bäst på med en dokumentär om älgar i Estland. Filmen ska användas i samband med Estlands 100-årsjubileum om två år.

Tillsammans med sin estniska kollega Joosep Matjus gör Borgåbon Atte Henriksson som bäst en 60 minuter lång dokumentärfilm om älgar i Matsalu nationalpark i Estland.

Filmen är beställd av Estlands stat, och finansierad av fonden Kultuurkapital.

För ett par år sedan sökte Kultuurkapital idéer för jubileumsdokumentären genom en tävling som var öppen för såväl proffs som amatörer. Då skrev Henriksson och Matjus ett manus som de skickade in.

Manuset tog dem till final.

– De valde ut tre idéer de tyckte var intressanta, och så fick vi en liten budget på 2 000 euro för att filma en trailer som skulle berätta lite om den allmänna stämningen och storyn för filmen, säger Henriksson.

De filmade trailern på egen tid under ett par månaders tid, skickade in den till tävlingen, och vips hade de vunnit.

Svårt att få budgeten att gå ihop

Den slutliga naturdokumentären ska göras i tre versioner: en film på ungefär 45 minuter för tysk tv, en internationell tv-version på 52 minuter och en film på ungefär 60 minuter som ska visas på biograf.

Budgeten ligger på 220 000 euro.

– Om vi skulle jobba med en finsk lön så skulle det inte räcka så hemskt långt, men allt är ju mycket billigare i Estland och så har de en helt annan lönestandard där också.

Henriksson säger att det är lite tajt att få det hela att gå ihop, men att han och hans kollega försöker sitt bästa.

Mest är det maten och bränslet som kostar. Det behövs förvånansvärt stora mängder bensin eftersom Henriksson och Matjus tvingas röra sig längs rätt långa sträckor för att byta scen och miljö.

Det är inte heller omöjligt att försöka hitta andra finansiärer eller sponsorer.

– Vintertid är vi inte så mycket på fältet så vi har möjlighet att göra andra jobb. Vi har ett gemensamt företag som producerar filmen så om vi gör lite annat i Estland också är det kanske möjligt att finansiera mer själv.

Om vi skulle jobba med en finsk lön så skulle det inte räcka så hemskt långt, men allt är ju mycket billigare i Estland och så har de en helt annan lönestandard där också.― Atte Henriksson

Varför handlar dokumentären just om älgar? Atte Henriksson berättar att det egentligen beror på hans kollega, som är expert på älgar.

– Hans farfar var älgviskare och det var hans passion. Min kollega har ända sedan barnsben varit med ute på liknande områden och fotograferat och tittat på älgarna.

Därför har det redan i flera års tid känts naturligt för de två kollegerna att hänga med älgar ute i den estniska naturen. Och nu ska det alltså bli en långfilm om temat.

En konst att locka älgar till sig

Att filma älgarna handlar mycket om att sitta och vänta på att de kommer dit man är. Det är nämligen inte alldeles lätt att locka dem till sig.

Åtminstone har inte Henriksson och Matjus kommit på något ändamålsenligt sätt.

– Om man är duktig på det kan man använda ljud för att locka hanar under brunsttiden, men då beter de sig inte hemskt naturligt. De kommer ju för att se vad som händer och tittar ofta rakt in i kameran.

Jägare använder sig ofta av saltsten för att få älgarna att komma till ett visst ställe. Men inte heller det lyckas i just Matsalu nationalpark.

Det finns så mycket salter och mineraler i marken på området att älgarna redan får det som de behöver från vattendragen på området.

Karta över Borgå och Matsalu nationalpark
Matsalu nationalpark ligger i västra Estland. Karta över Borgå och Matsalu nationalpark Bild: Yle Borgå,Matsalu nationalpark,kartor

– Vi använder oss av olika sätt att spå framtiden. Ibland kan vädret påverka, till exempel om det är en varm eller kall morgon. Om det är kallt rör älgarna på sig mer än då det är varmt, säger Atte Henriksson.

Man kan använda vindens riktning för att försöka räkna ut var älgarna kan komma att röra sig. Sedan är det bara att sitta och vänta på att de ska komma förbi.

Älgens natur utgör också en utmaning.

– Älgar ses som ganska passiva djur som står och tuggar lite gräs längs motorvägen. Den största utmaningen är kanske hur vi ska få djuret att inte vara så passivt, eftersom ingen orkar se på en älg som tuggar i 60 minuter.

Den estniska skogen är som ett fisknät

Atte Henriksson har gjort naturfilmer hemma i Finland. Trots att Finland och Estland är grannländer så finns det till och med ganska stora skillnader i ländernas natur.

Speciellt västra Estland där Henriksson nu jobbar är ganska platt och påminner enligt honom rätt mycket om Österbotten med sina fält och åkrar.

Den största skillnaden är ändå att det finns mest lövskog i Estland. Skogarna består dessutom av täta buskar och snår.

– Här om du tänker att det skulle vara roligt att gå ut i skogen så är det ofta granskog och fint, och det är lätt att röra sig mellan träden. Men där är det som ett fisknät. Du fastnar och det är nästan omöjligt att gå genom buskaget utan att skrapa upp sig.

Vi använder oss av olika sätt att spå framtiden. Ibland kan vädret påverka, till exempel om det är en varm eller kall morgon. Om det är kallt rör älgarna på sig mer än då det är varmt.― Atte Henriksson

Den snåriga, täta estniska skogen för också med sig vissa utmaningar då det kommer till att filma älgar.

Det går helt enkelt inte där, utan filmmakarna skulle nästan behöva en fjärrstyrd kamera som placeras ut i väntan på att älgarna ska gå förbi.

– Så vi filmar dem mer på öppna fältområden. Men det är inte åkrar på samma sätt som här, utan olika slags fält och vass och sådant. Det ser halvt naturligt och halvt konstgjort ut, säger Atte Henriksson.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland