Hoppa till huvudinnehåll

Böter piskar kommunerna att sysselsätta

Ungdomar krattar i en park
Både i kommunerna och på företag finns jobb som blir outrättade. Bötesstraff får nu kommunerna att bli mera kreativa med sysselsättningen. Ungdomar krattar i en park Bild: YLE/Tiina Karjalainen kratta

Sedan ett drygt år tillbaka tvingas kommunerna böta för sina långtidsarbetslösa. Att kostnaden stigit till närmare en halv miljard årligen motiverar kommunerna att öka sysselsättningen.

På Kommunförbundet har man följt med utvecklingen på våra orter. Och liksom i övrigt, råder det stora skillnader mellan kommunerna.

- Det finns säkert 300 olika modeller. Och det finns knappast någon enskild modell som passar alla kommuner. Både arbetskraften och arbetsplatserna varierar, vilket betyder att man måste ha en nära dialog mellan de arbetslösa och arbetsgivarna för att hitta lösningar, säger Eija Lindberg som är utvecklingschef på Kommunförbundet.

Hon säger att resultaten varit verkligt fina i flera av de kommuner som aktivt gått in för att utveckla sysselsättningen av långtidsarbetslösa.

Det finns enligt henne många kumulativa effekter av att få de långtidsarbetslösa sysselsatta.

Arbetslivet borde inte vara on/off― Eija Lindberg

Dels slipper kommunen att böta för dem. Men tröskeln att hitta ett vanligt jobb utanför stödprogrammen har visat sig sänkas genom satsningarna. Vilken effekt kommunernas åtgärder haft på antalet arbetslösa är svårt att beräkna, då jobbläget också försämrats.

Böterna närmar sig en halv miljard

Det så kallade arbetsmarknadsstödet, i form av en straffavgift till FPA som kommunen betalar för sina långtidsarbetslösa, varierar mellan kring 100 och 1 000 euro månatligen kommunerna emellan.

Sammantaget har straffsumman ökat och låg i fjol på över 400 miljoner euro, för att troligen växa i år.

- Vi har inget alternativ till att åtgärda den strukturella arbetslösheten. Men problemet idag är att det är on/off. Antingen är man i heltidsjobb, eller så inte alls. Därför borde systemet utvecklas till en större flexibilitet mellan inkomst och stöd, föreslår Eija Lindberg.

Ska man, som Lindberg föreslår, kunna erbjuda jobb i den mån den arbetssökande själv är kapabel att arbeta, krävs det resurser.

- Man måste hitta individuella lösningar som möter både den arbetslösa och arbetsgivaren.

”Lyft luren och ring”

Lindberg säger att de intervjuer som regeringen föreslår för att bättre kartlägga potential och förutsättningar är ett bra steg.

Och i allt flera kommuner har man redan gått in för att allt bättre handleda de arbetslösa. Vörå är en sådan kommun, då arbetslösheten börjat växa.

- Vi betalar nu kring 20 000 euro i straffavgifter varje månad. Och det har fått oss att ta till åtgärder som att rekrytera en sysselsättningskoordinator. Vi tar också modell av andra kommuner som lyckats bra med sysselsättningen. Och trots att kommunen axlar det största ansvaret här, så krävs det också ett samarbete med närings- och föreningslivet, säger Mikko Ollikainen som är kommundirektör i Vörå.

På Åland har man landets lägsta arbetslöshet, men ser ändå en växande långtidsarbetslöshet. I ett litet samhälle finns det ändå fördelar, när man försöker lösa sysselsättningsproblem, tipsar Barbara Heinonen som är stadsdirektör i Mariehamn.

- På små orter fungerar nätverken i regel ganska bra. Så det räcker kanske med att man från kommunens sida lyfter telefonen och ringer ett samtal för att ordna med sysselsättning åt någon långtidsarbetslös, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes