Hoppa till huvudinnehåll

Hjälp till pressade hemvårdare

Flera åldringar behöver hemvård för att kunna bo hemma.
Flera åldringar behöver hemvård för att kunna bo hemma. Flera åldringar behöver hemvård för att kunna bo hemma. Bild: Yle/Sofi Nordmyr dam,hemvårdshjälp,åldringar,äldreomsorg

Hög sjukfrånvaro och dåligt med tid, det är verkligheten för många hemvårdare. Nu försöker man förbättra läget, till exempel i Vasa och Jakobstad.
Uppdaterad med korrekta siffror för Jakobstad.

I Jakobstad märkte man i somras av att det var svårare än vanligt att hitta vikarier till hemvården. Det berättar Susanna Dahlman, som jobbar som sakkunnig inom vården.

I Yles enkät som besvarades av kommunerna och som speglar läget 2015 hade man 5276 sjukfrånvarodagar inom hemvården i Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo.

Slår man ut det på antalet vårdare blir resultatet 34,4 frånvarodagar per vårdare.

18,2 dagar - inte 34,4

Men de här siffrorna stämmer inte, säger Päivi Stenman som är personalchef inom social- och hälsovården i Jakobstad.

- Man måste räkna med vikarierna. När man gör det är siffran 18,2 per vårdare inom hemvården, säger Stenman.

Det här gäller 2015 och Stenman uppskattar att läget är ungefär det samma idag.

Fysiskt och psykiskt tungt

Marjo Orava har precis fått också hemvården på sitt ansvar och har inte hunnit analysera läget närmare. Hon är sedan tidigare överskötare för primärhälsovårdens öppenvård.

- Jag har inga djupgående teorier om varför frånvaron är så pass hög. Men det är ett fysiskt och psykiskt tungt arbete. Och så utsätts man också lätt för infektioner, säger Orava.

Orava tror också att personalens åldersstruktur kan bidra till siffrorna.

- Det vet jag också att det är svårt att dela upp arbetsbördan jämnt. Nu ska vi få tekniska hjälpmedel som underlättar situationen.

Nytt mobilsystem

Susanna Dahlman berättar att mobila lösningar tas I bruk nästa vår. Då har personalen tillgång till rätt information vid rätt tillfälle för bästa möjliga vård.

- Det betyder att all information som vårdaren behöver om klienten går att se från telefonen. Vilka besök man har och vad som ska göras hos klienten, hurdan vård - och rehabiliteringsplan klienter har , vilken medicinlista som gäller och så vidare.

Det är också via det här systemet som arbetsbördan ska fördelas mer jämnt. Det ska också förbättra patientsäkerheten.

- Om jag till exempel är en studerande så ska det garantera att jag bara får såna klienter som jag har rätt att vårda, säger Dahlman.

Det här är också kopplat till ett annat problem som många klienter inom hemvården upplever: För många olika vårdare.

- Med det mobila systemet kan vi planera arbetet bättre och styra vem som besöker vem. Vi får också statistik på hur många olika vårdare en klient har haft den senaste månaden.

- Det är ju viktigt att den som bäst känner till klienten också är den som gör flest besök.

Mer problem när bädden stängdes

Enligt Spotlights enkät var väntetiden till en plats på ett effektiverat serviceboende i medeltal fem månader inom vårdsamarbetet i Jakobstadsregionen. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ordna en plats inom tre månader efter att behovet konstaterats.

- Kötiden har blivit längre och detta är en följd av att man stängde bädden, säger placeringskoordinator Ann-Sofie Larsson

- Något boende kan ha kortare kö och ett annat en längre, men som problem ser jag främst att vi inte har platser när det gäller akuta situationer, alltså situationer som inte kräver medicinsk vård men som kräver vård och omsorg i trygg miljö.

Pilotprojekt i Vasa

I Vasa var antalet sjukfrånvarodagar 24,3 per vårdare. En stor siffra, säger Leif Holmlund, chef för hemvården.

I dagarna har man faktiskt startat ett pilotprojekt som man hoppas ska hjälpa hemvårdarna att hålla sig i skick. Över hundra hemvårdare deltar.

- De ska genomgå en hälsogranskning och en analys. Sen ska arbetstagaren gå igenom resultaten med en expert och så får arbetstagaren ett program att följa, säger Holmlund.

Under den tid som projektet pågår (ett år) har de deltagande vårdarna tillgång till en så kallad hälsotelefontjänst. Dit kan de ringa när de är sjuka eller har frågor som bekymrar dem.

Personalen räcker till

Vad gäller orsakerna till den relativt stora frånvaron säger Holmlund, likt Orava i Jakobstad, att det är ett väldigt tungt fysiskt arbete.

- Det är också många som halkar. Och när man flyttar sig från inomhus till utomhus är det lättare att dra på sig förkylningar.

Holmlund tror inte att sjukfrånvaron beror på att man skulle ha för lite folk på jobb.

- Nej. Det är nog annat som ligger bakom.

Färre i kö till serviceboende

Vad gäller köerna till en plats på ett effektiverat serviceboende, säger ledande socialarbetare Leila Hemminki att läget är bra nu jämfört med vad det har varit.

Just nu väntar 24 personer på en plats. 12 personer har väntat på sin plats i över tre månader.

- Från och med 2013 fram till rätt nyligen har vi haft mellan 60 och 80 personer i kö, största delen finskspråkiga med minnessvårigheter. Det som har förbättrat läget är att hemvården blivit mer effektiv och att fler klarar av att bo hemma.

- Lägg då till att det byggts tre nya servicehus de senaste åren. Det nyaste, servicehuset Krannila, tar idag emot sina första klienter.

Samtidigt har man stängt stadens bäddavdelningar.

Man hinner inte med allt

Sonja Burman är huvudförtroendeman för Finlands närvårdar - och primärskötarförbund SuPer i Korsholm. Hon jobbar "på fältet" inom hemsjukvården en dag per vecka.

Burman säger att läget är det samma som på många andra orter: Mer personalresurser skulle behövas. Men i dessa spartider har hon svårt att tro att det skulle lossna mer resurser.

Inget ska få lämnas bort när det gäller vården men verkligheten är ofta en annan.

- Det är inte alltid möjligheterna finns när det inte finns tillräckligt med personal. Om folk är sjukskrivna och vi inte får in vikarier, säger Burman.

Det kan till exempel röra sig om att man inte har tid att gå ut på en promenad med klienten.

Risk för misstag

När det är bråttom ökar också riskerna för misstag i arbetet, som att klienten får fel medicin. Brådskan påverkar också riskerna för personalen.

- Man kanske till exempel halkar när man har för bråttom, säger Burman.

Hon skulle önska fler serviceboenden för att lätta på trycket på hemvården.

- Om det bara fanns pengar så...

Obehörig personal

Till det hela hör att en del av personalen inte har den behöriga utbildningen.

- Mestadels är det ju nog närvårdare som jobbar inom hemservicen. Men vi har också personal som inte har en vårdutbildning. Och så studerande förstås.

Vad beror det här på?

- Kanske folk inte är intresserade av att jobba inom hemservicen? Och visst förstår jag arbetsgivaren: När man behöver folk tar man de som finns att fås, säger Burman.

Burman tror inte att läget inom hemvården kommer att bli bättre.

- De äldre blir bara fler och ska vårdas hemma. Vi skulle behöva mer resurser.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten