Hoppa till huvudinnehåll

Finland på pinsam lista: Socialskyddets nivå alltför låg

Bostadslös man i Helsingfors
Bostadslös man i Helsingfors Bild: Mikael Crawford/Yle Marginalisering,fattigdom,utslagen,bostadslöshet

Europarådet har Finland under lupp. Vi bryter mot den sociala stadgan om vilken nivå grundtryggheten skall ligga på för att uppfylla människors grundläggande sociala och ekonomiska rättigheter. På samma lista stoltserar länder som Bulgarien, Rumänien och Ryssland.

Finland hamnade i Europarådets obsklass redan i slutet av 2014. Det handlar om ett brott mot den europeiska sociala stadgan där miniminivåerna för grundtryggheten slås fast.

- Det betyder att Europarådet grundligt har granskat Finlands situation och kommit fram till att Finland inte förverkligar de allra fattigaste medborgarnas rättigheter på den här punkten, säger Kaari Mattila, generalsekreterare på Förbundet för mänskliga rättigheter.

Kaari Mattila, generalsekreterare, Förbundet för mänskliga rättigheter
Sociala och ekonomiska rättigheter är också mänskliga rättigheter, säger Kaari Mattila. Kaari Mattila, generalsekreterare, Förbundet för mänskliga rättigheter Bild: YLE mänskliga rättigheter,förbundet för mänskliga rättigheter,social rättvisa

Den europeiska sociala stadgan är den sociala och ekonomiska motsvarigheten till deklarationen om mänskliga rättigheter. I den sociala stadgan slås fast med praktiska (mänskliga) rättigheter för medborgarna. Det gäller till exempel anställning, boende, hälsa, utbildning och socialskydd.

Många förmåner rejält under

Miniminivån på grundtryggheten borde ligga på minst 50 procent av den jämförbara medianinkomsten hos medborgarna. Medianinkomsten är den mittersta inkomsten när alla inkomster är ordnade enligt storlek. Men i Finland kommer flera förmåner inte ens i närheten av den nivån.

Enligt siffror från 2013 låg till exempel arbetsmarknadsstödet på 698 euro i månaden, före skatt, på 36 procent av medianinkomsten.

Utkomststödets grunddel som år 2013 var 477,26 euro i månaden stannade på snäppet under 25 procent av medianinkomsten.

Samma år låg den lägsta moderskapspenningen på 24 procent av medianen och garantipensionen på 38 procent.

Människor väntar på mat i en lång brödkö i Åbo.
Är Finland så fattigt att vi måste acceptera brödköer? Människor väntar på mat i en lång brödkö i Åbo. Bild: Yle/Adrian Grönqvist åbo gatumission

Den europeiska sociala stadgan sätter alltså gränsen vid 50 procent av medianinkomsten i ett land. Under inga omständigheter borde grundtrygghetens nivå få sjunka under 40 procent av medianen.

Institutet för hälsa och välfärd, THL granskar med jämna mellanrum grundtrygghetens nivå. I sin senaste rapport kom THL fram till att nivån ligger på drygt 60 procent av det som är nödvändigt för att klara sig.

Inkomstnivån för dem som lever på grundtrygghet räcker inte till för konsumtion enligt referensbudgeten för ett rimligt minimum, med undantag för pensionstagare.― THL, 2015

Finlands försvar: europarådet räknar fel

Det är det Socialrättsliga sällskapet i Finland som lämnade in klagomålet om Finland till Europarådet.
Sällskapets utlåtande, med uträkningar om socialskyddet kan du läsa här.

I sitt svar till Europarådet hänvisar staten till att man inte kan granska förmåner som arbetsmarknadsstödet eller utkomststödet enskilt, utan måste se grundtryggheten som en helhet.

Eftersom en person kan få flera förmåner samtidigt och även service som inte kostar eller har ett högkostnadsskydd, kan man inte räkna som Europarådet gör, menar staten.

- Vi har hela tiden hävdat att den nordiska välfärdsmodellen är annorlunda jämfört med resten av Europa och man kan inte granska förmånerna enskilt, säger Eveliina Pöyhönen, direktör för avdelningen för främjande av hälsa och välfärd vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Finland är ändå det enda nordiska land som fått en anmärkning av Europarådet.

Grundtryggheten slogs sönder på 1990-talet

Socialrättsliga sällskapet i Finland hävdar att arbetsmarknadsstödet inte ens med andra förmåner kommer upp till miniminivån.

- Vi har försökt få uträkningar av ministeriet som visar den service de här människorna har som helhet. Men vi har inte sett några, säger Yrjö Mattila, ordförande för Socialrättsliga sällskapet.

Yrjö Mattila har ett långt perspektiv. I dag är han pensionerad men forskade i många år i grundtrygghet vid FPA. Han säger att grundtryggheten inte har utvecklats sedan den ekonomiska depressionen på 1990-talet. Då skars förmånerna ner med hård hand och den nivån har aldrig reparerats.

Vad räcker pengarna till
På markens tid räckte socialskyddet bättre till. Vad räcker pengarna till Bild: YLE pengar,fattigdom,klimat

- Vi hade en lång högkonjunktur fram till 2008, då kunde grundtryggheten har reparerats. Men ingenting hände, säger Yrjö Mattila.

Ingenting har heller hänt sedan klagomålet till Europarådet 2014, menar Yrjö Mattila. Han misstänker att Finland litar på att även om staten bryter mot den sociala stadgan så blir det inga sanktioner.

Kaari Mattila, vid Förbundet för mänskliga rättigheter påpekar att efter Europarådets anmärkning har grundtryggheten i själva verket försämrats.

- Det oroväckande är att i stället för att man på allvar skulle fundera hur nivån på grundtryggheten kunde höjas har man gjort ytterligare nedskärningar, säger Kaari Mattila.

Hon nämner bland annat frysta index, sänkta ersättningar för läkemedel och direkta nedskärningar i vissa sociala förmåner.

Europeiska sociala stadgan tandlös

Den europeiska sociala stadgan har en god intention, men en svag ställning. Det finns inga sanktioner mot stater som bryter mot den.

Däremot rekommenderar Europarådet Finland att förbättra grundtryggheten. Finland skall också rapportera med jämna mellanrum om vilka framsteg man gör. Reprimanden tas på allvar försäkrar Eveliina Pöyhönen vid Social- och hälsovårdsministeriet.

- Klart det är allvarligt. Vi måste hålla i minnet den här anmärkningen när vi planerar lagstiftning och reformer i socialskyddet, säger Eveliina Pöyhönen.

Yrjö Mattila är ordförande för Socialrättsliga sällaskapet
I dag verkar statens ekonomi vara viktigare än människors ekonomi, säger Yrjö Mattila. Yrjö Mattila är ordförande för Socialrättsliga sällaskapet Grundtrygghetsprincipen,grundtrygghet (utkomstskydd),socialskydd,socialrättsliga sällskapet

I oktober skall Finland rapportera till Europarådet om vilka förbättringar man gjort. Yrjö Mattila har inte höga förhoppningar om de svar Finland lämnar in.

- Vi är beredda att lämna in en ny klagan. Även om vi vet att Finland inte straffas för att vi bryter mot sociala stadgan. Men fokus på frågan kanske får politikerna att vilja intressera sig för grundtryggheten. Nu finns inget intresse, säger Yrjö Mattila.

Korrigering kl 11:10: Arbetsmarknadsstödet år 2013 var 698 euro i månaden efter skatt blev fel. Summan 698 euro i månaden är före skatt och inget annat.

Läs också

  • Allt fler i Finland väljer tåget – smidigt och miljövänligt

    Tåg är enklare än flyg, säger passagerare till Svenska Yle.

    Tågtrafiken ökar kraftigt i Finland och intresset för tågresor ser inte ut att minska. Enbart i juli gjordes 1,2 miljoner resor, en ökning med 13 procent. Orsakerna är många, men enligt VR påverkar även klimatdiskussionen. Svenska Yle har pratar med nöjda tågresenärer som bekräftar att smidigheten och miljön får dem att välja tåg.

  • Nya demonstrationer i Hongkong- nu kräver hongkongborna allmän rösträtt

    Demonstranterna ber Storbritannien om hjälp

    Tiotusentals hongkongbor trotsade tidigare idag förbudet att demonstrera och gav sig igen ut på gatorna i Hongkong efter några dagars lugn. Demonstranterna samlades först utanför det brittiska konsulatet för att be Storbritannien hjälpa sin forna koloni.

  • Dramapodd: Vem våldtog Liv på skolgården?

    Hela skolan fuckas upp av en våldtäkt efter en fest.

    Efter en blöt fest slocknar Liv och vaknar våldtagen ute på gården. Stämningen i hela skolan trasslas till i jakten på den skyldige och fler hemligheter dyker upp i podden "Det som hände Liv".

Nyligen publicerat - Inrikes