Hoppa till huvudinnehåll

Flera försvarspolitiker vill ha finsk-svensk allians

JAS-39 gripen lyfter från Åbo Flygplats 6 juni 2015
En svensk JAS 39 Gripen på flyguppvisning i Åbo i juni 2015. JAS-39 gripen lyfter från Åbo Flygplats 6 juni 2015 Bild: Alexander Granholm gripen-c

Ordförandena för försvarsutskotten i både Sverige och Finland vill ha en svensk-finsk försvarsallians. Annars är det svårt hålla kvar entusiasmen för samarbetet, säger svenska utskottsordföranden Allan Widman.

En försvarsallians mellan Sverige och Finland ser ut att segla upp som följande stora debattfråga på försvarsområdet i bägge länder. En försvarsallians skulle innebära, i motsats till dagens samarbete, att ömsesidiga försvarsgarantier skulle ingå i avtalet.

Trots att både Sveriges statsminister Stefan Löfven och Finlands president Sauli Niinistö betonat att målsättningen med försvarssamarbetet inte är en allians, börjar allt fler synliga försvarspolitiker tala för det.

Det här debatterades också under ett seminarium om svensk-finska försvarssamarbeten i Stockholm på onsdagen.

- I min värld blir samarbetet först någonting värt när det gäller i händelse av krig. Gör man inte det kan varken Finland eller Sverige planera för ett gemensamt försvar, säger Allan Widman, som är ordförande för försvarsutskottet i Sverige. Han tror att entusiasmen kommer att avta om man för ofta upprepar att man inte strävar efter en allians.

Också Kanerva vill ha ett förbund

Frågan är aktuell i Sverige, eftersom de eventuella lagliga hinder för att bistå varandra ifall av en krigs- eller krissituation har utretts, och resultaten presenteras nästa vecka. En debatt om huruvida Finland ska hjälpa till att försvara till exempel Gotland, eller om Sverige ska försvara Finland vid den östra gränsen, kommer sannolikt att bli mer intensiv under hösten.

Också Widmans finländska kollega, Ikka Kanerva, som är ordförande för försvarsutskottet i riksdagen driver på frågan om en försvarsallians.

- Jag är radikal i sammanhanget och försöker främja alla aktiviter som leder till det, säger Kanerva. Han tror att det eventuellt kan bli verklighet på sikt.

- Avskräckningseffekten är större om Finland och Sverige arbetar tillsammans.

Han tillägger att han förstår att det finns en försiktighet speciellt från svensk sida, som av tradition betonar sin alliansfrihet.

Olika linjer gentemot Baltikum

Däremot väcker olika uttalanden i förhållande till försvaret av Baltikum en del förundran i bägge länder. Sverige har gett en ensidig solidaritetsförklaring och uttalat att man kommer att bistå de baltiska länderna om de råkar i krig. I Finland har man däremot betonat att man koncentrerar sig på landets eget försvar. Det här får Allan Widman att höja lite på ögonbrynen.

- Går man som enskilt land ut och säger att "vi vill inte hjälpa andra", så kan man försätta sig i en situation då man själv inte heller får hjälp om olyckan skulle vara framme.

Kanerva säger att den praktiska skillnaden ändå inte är så stor.

- Båda länder har den egna suveräniteten som det första målet och efter det kommer det internationella samarbetet. Sverige har ett solidaritetsmanifest, men vad betyder det i praktiken? Vi har också sådana regler från EU:s sida, så vad är skillnaden, frågar Kanerva.

Hultqvist avvisar uppgifter om enskilt hot mot Sverige

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist kommenterade samtidigt den senaste veckans medieuppgifter om att ett enskilt ryskt hot riktat mot Sverige skulle ha varit orsaken till det försnabbade Gotlandsbeslutet.

För en vecka sedan beslutade Sveriges överbefälhavare Micael Bydén att de förband som för tillfället övar på Gotland ska stanna kvar där och avlösas av andra förband tills en permanent stridsgrupp placeras där nästa sommar.

- Det handlar inte om något plötsligt hot som har uppstått, säger Peter Hultqvist och tillägger att Gotlandsbeslutet hade förberetts redan en längre tid.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes