Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen vill ha ut de rika från statsstödda hyresbostäder

Clarion hotellet på Busholmen ska stå klart år 2016.
Clarion hotellet på Busholmen ska stå klart år 2016. Bild: Nordic Choice Hotels clarion hotel

Regeringen vill reservera statsstödda hyreslägenheter endast för låginkomsttagare. Från och med årsskiftet införs inkomstgränser för de som söker kommunala, statliga eller andra samhällsstödda bostäder. Senare ska man börja kontrollera invånarnas inkomster med jämna mellanrum.

Det är småinkomsttagarna som mest behöver de statsstödda så kallade ARA-hyresbostäderna, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C)

- Vårt mål är att de med större inkomster fixar lägenhet på den fria marknaden.

Redan nu ställs krav på den som söker ARA-bostad. Man tar i beaktande både egendom, inkomster och bostadsbehov.

- Varför räcker det inte med att inkomsterna tas i beaktande som en av faktorerna?

- Vi vill vara helt säkra på att bostäderna endast går till små- och medelinkomsttagare.

Gränsen går vid medelinkomsterna

Skillnaderna i hyror är störst i huvudstadsregionen. Därför stakas inkomstgränserna för den regionens ARA-bostäder ut av regeringen.

De är som följer (i euro/månad):

  • 1 vuxen 3000
  • 2 vuxna 5100
  • 1 vuxen, 1 barn 3650
  • 2 vuxna 1 barn 5750
  • 2 vuxna, 2 barn 6350

Med de här gränserna skulle grovt beräknat knappt 60% av huvudstadsregionens hushåll ha rätt att ansöka om ARA-bostad.

ARA-hyresgästerna har lägre inkomster

Frågan är hur många som redan nu bor i ARA-bostäder som inte skulle få söka på nytt. Det går tyvärr inte att svara på, datan är för bristfällig.

Dessutom kommer regeringens åtgärder bara att gälla nya bostadssökande från och med årsskiftet.

Men om man ser till statistiken ligger ARA-hushållens inkomster lite under de som bor i "fria" hyreslägenheter och mycket under de som äger lägenhet eller hus.

Årsinkomster baserat på hushåll och boendeform år 2011
:

ARA-hyresbostadAnnan hyresbostadÄgobostadEget hus
24400284005160059000

Om man ser till inkomstfördelningen är andelen höginkomsttagare i ARA-bostäder 5,8 procent medan den bland hela befolkningen finns över 30 procent höginkomsttagare*.

Segregation hotar?

Men det är inte alla som ser höginkomsttagare i statligt stödda hyreslägenheter som ett problem. Tvärtom säger flera av hyresvärdarna, däribland Helsingfors stad, att det är bra att blanda upp invånarna.

När inkomstgränserna slopades förra gången år 2008, under Vanhanens andra regering var Jan Vapaavuori (Saml.) bostadsminister. Syftet då var att motverka segregation i städerna.

Nu säger Vapaavuori att det är en onödig risktagning att återinföra inkomstgränser.

- Helsingfors har lyckats väl i det att man inte byggt alltför ensidiga stadsdelar. Vi ser en stor skillnad gentemot t.ex. Stockholm, Malmö och Göteborg.

Exakt forskning saknas

Stadsforskning har blivit allt populärare under de senaste decennierna. Ändå har varken sociologer, eller ekonomer något direkt svar på hur bra ARA-systemet hindrar segregation.

- Det finns inga riktigt bra forskningsresultat på detta, säger Essi Eerola vid statens ekonomiska forskningscentral VATT.

Eerola ger inte heller så mycket hopp till politikerna. Det är svårt att nå någon optimal effektivitet i boendet där alla betalar ungefär lika stor del av sina inkomster.

- Det är svårt att veta vilken effekt politiska beslut har. Det betyder också att man mindre än man tror kan styra den här saken.

*Med höginkomsttagare räknas här de som hör till de två högsta inkomstdecilerna, d.v.s. tiondelarna.

Om ARA

- På svenska: Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
- Ser till att statens bostadspolitik förverkligas
- Beviljar bl.a. understöd för byggande av "ARA-hus"
- ARA-husens hyresvärdar skall inte sträva efter vinst och hyr ut bostäderna på sociala grunder
- ARA-hus ägs av kommunerna, och bolag som VVO och SATO

Miljöministeriet har publicerat en ingående rapport om ARA-hyresgästernas inkomster, etc. Här är länken (tyvärr bara på finska): https://helda.helsinki.fi/handle/10138/135161

Läs också