Hoppa till huvudinnehåll

Rysk gas ger jobb i Hangö men rör om i Europa

Rik Nugteren, MInna Sundelin, Anders Ahlvik, Simon Bonnell och Tore Granskog.
Hangö hamn blir en av de centrala punkterna för projektet Nord Stream och företaget Wasco. Rik Nugteren, MInna Sundelin, Anders Ahlvik, Simon Bonnell och Tore Granskog. Bild: Yle/Tove Virta Nord Stream,tore granskog,Hangö,Västra hamnen,Västnyland

Hangö ska få många nya jobb och jublar. Europa ska få säkrare gaslevereranser. Men debatten går het eftersom Ryssland kan få ett större inflytande över Europas energi. Allt det här tack vare gasrörsprojektet Nord Stream 2.

30 000 rör ska skeppas ut via Hangö hamn då det stora gasledningsprojektet Nord Stream 2 kör igång för Hangös del nästa sommar.

Det handlar om den nya gasledningen som ska föra naturgas från Ryssland till Tyskland och som ska läggas ned på havsbottnen bredvid den befintliga gasledningen Nord Stream.

Nord Stream 2

Naturgasledningen blir cirka 1200 kilometer lång, 375 kilometer av dem går över finskt vatten.

200 000 rör ska läggas ner mellan Ryssland och Tyskland.

Ledningen går från ryska Viborg och Ust-Luga ner till Greifswald i Tyskland.

Rören är 12 meter långa och 24 ton tunga rör ut på havsbottnen.

Finland kommer inte att användas sig av gasen.

Projektet är värt 8 miljoner euro.

Rörledningen beräknas vara färdig år 2019.

På ett år ska gasledningen föra över så mycket naturgas som motsvarar energin av 39 kärnkraftverk eller 600-700 fartyg lastade med LNG.

26 miljoner hushåll kan dra nytta av gasen.

Projketets högsäte är Zug i Schweitz.

Gasledningen går genom fem länder: Ryssland, Finland, Svergie, Danmark och Tyskland.

Det första gasrörsprojektet Nord Stream var aktuellt för Hangö del mellan april 2010 och april 2012. Ledningarna går största delen av sträckan parallellt.


I Finland har Kotka och Hangö har centrala roller i bygget av gasledningen. Men sammanlagt är fem länder involverade för att bygga ledningen.

Då röret är färdigt ska gasen levereras till hela Europa. Det ska leverera en årlig mängd gas till Europa som motsvarar 29 kärnkraftverk.

Stor betydelse för Hangö och hamnen

I Kotka och i Mukran i Tyskland finns fabriker som beklär rören med en skyddande yta.

I Hangö blir Koverhar knutpunkt för logistiken att förvara, lasta och transportera jätterören ut till havs.

Företaget Wasco Coatings ska sköta allt det här.

Vem står bakom projektet Nord Stream 2?

Ryska företaget Gazprom äger tillsvidare Nord Stream 2 helt och hållet, det vill säga till 100 procent.

Gazprom ägs huvudsakligen av ryska staten och är idag Rysslands största företag. Det är också en av de största aktörerna i världen inom olje- och gasindustrin.

Gazprom har för avsikt att fördela ägandet av Nord Stream 2 så att BASF, Engie, OMV, Shell och Uniper som nu stöder projektet ska få en ägarandel på 10 procent per man. Gazproms del skulle då alltså vara 50 procent.


Sammanlagt beräknar Wasco att maximalt 300 personer behövs på jobb för att bygga gasledningen i Kotka och Hangö.

Hangös andel beräknas vara som upp till 100 personer under topperioderna. I Mukran i Tyskland ska ytterligare 150 personer anställas.

Projektet är stort för Hangö hamn.

- Det betyder en 20-25 procentig tonmässig volymökning så det har en betydande inverkan på hamnens verksamhet, säger Anders Ahlvik som är hamndirektör i Hangö hamn.

Hamnen har undertecknat ett avtal med Nord Stream och förhandlingar förs just nu vidare med Wasco.

30 000 rör betyder att det kommer in och går ut 600 000 ton, det vill säga sammanlagt 1,2 miljoner ton med start sommaren 2017.

Rik Nugteren, MInna Sundelin, Anders Ahlvik, Simon Bonnell och Tore Granskog.
Rik Nugteren (projektledare, Wasco Coating), Minna Sundelin (mediachef, Nord Stream 2), Anders Ahlvik (Hangö hamndirektör), Simon Bonnell (tillståndsdirektör, Nord Stream 2) och Tore Granskog (tillståndsansvarig, Nord Stream 2 Finland) Rik Nugteren, MInna Sundelin, Anders Ahlvik, Simon Bonnell och Tore Granskog. Bild: Yle/Tove Virta tore granskog,Västra hamnen,Nord Stream,Hangö,Västnyland

Hamnen kan alltså inleda verksamhet i Koverhar på riktigt, konstaterar Anders Ahlvik.

- Från tidigare är det klart att Peab-koncernens dotterbolag Swecem, som har cementsiloverksamhet, ska verka i Koverhar. De ska börja importera cement.

Under vintern ska Koverharormådet städas upp för att kunna ta emot rör.

Ahlvik verkar ha mer på lut.

- Det här projektet är följande tillskott och jag är helt övertygad om att det kommer fler bara vi kommer längre fram, säger han men vill inte specificera vad framtiden kan innebära.

Rörtransport inleds nästa vecka

Nord Stream 2 ska byggas bredvid den tidigare gasledningen men Finland fungerar endast som transitland, Finland får alltså inte nytta av gasen.

Gasröret ska gå på fem länders vatten och för tillfället pågår processen att få alla lov i skick i alla länder.

För Finlands del beräknar Nord Stream att lovprocessen ska vara undanstökad redan i början av 2018 och då ska allt vara klart också i de andra länderna, efter det kan rören läggas ut.

- Vi ser att det är möjligt att få alla tillstånd eftersom miljöpåverkan har varit liten under det tidigare projektet och miljökonsekvenserna har varit mycket lokala, säger Tore Granskog som är tillståndsansvarig för Nord Stream 2 i Finland.

Rör för naturgas.
Gasrören är 12 meter långa. Rör för naturgas. Bild: Yle/Tove Virta rör,nord stream 2,Hangö,Västnyland,hamnar,Västra hamnen,naturgas

I Sverige har man lämnat in miljökonsekvensbedömningen och tillståndsansökningarna förra veckan och i Tyskland har redan lovprocesserna undanstökade.

Tre estniska miljöorganisationer och en finskmiljöorganisation gick ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen för att få ärendet med den första gasledningen prövat. Men domstolen förkastade besvären och bygget fick påbörjas genast.

Också den här gången hoppas man på att det ska gå lika smidigt.

- Men det är för tidigt att ta ställning hur eventuella besvär kan påverka, säger Granskog.

Trots att myndigheternas lov på inget sätt är klara börjar de första rören transporteras till Kotka redan nästa vecka. Till Hangö kommer de första rören i början av maj 2017.

Kritik från många länder

Gasrörsprojektet har fått kritik från många håll. Den har främst riktats mot att Rysslands dominans på energimarknaden kan bli för stor.

Frågan handlar alltså om hur mycket Europa ska vara beroende eller oberoende av den ryska gasen.

Till exempel Sveriges regering ogillar tanken på ytterligare en gasledning. Landet har bland annat närmat sig de baltiska länderna i frågan. Men enligt utrikesminister Margot Wahlström (S) finns det inte några rättsliga grunder för Sverige att säga nej.

Wasco Coatings

Wasco Energy är en ledande koncern som verkar inom både olje- och gasbranschen.

Huvudkontoret finns i Malaysia.

I september grundades Wasco Coatings Finland med högsäte i Kotka.

Förutom i Hangö ansvarar Wasco för fabrikerna i Mukran i Tyskland och i Kotka. I de fabrikerna läggs får rören ytbeläggning. Utsidan får en yta av betong.

Wasco sköter, förutom mellanlagringen i Hangö, också mellanlagringsplatser på två platser i Sverige, i Slite och Karlshamn.

Fyra finländska riksdagsledamöter (Elina Lepomäki (Saml), Anders Adlercreutz (SFP), Mikko Kärnä (C) och Antero Vartia (Gröna) har nyligen lämnat in ett skriftligt spörsmål om att man bör göra en säkerhetspolitisk analys av läget. Samma har föreslagits i Sverige.

Däremot har till exempel statsminister Juha Sipilä (C) inte någon förståelse för kritiken. Han ser endast Finland som ett transitland vilket gör att Finland inte blanda sig i.

Gasledningen Nord Stream 2 är ingen bra affär för Europa, anser också USA:s vicepresident Joe Biden och pekar på att Europa behöver många energikällor. Tidigare i våras uttryckte nio EU-länder skriftligt sin ovilja mot projektet till EU kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker. Men projektet har stadigt gått vidare.

Också förra gången gasröret byggdes riktades liknande kritik mot projektet men det politiska världsläget har ändrat sedan dess.

EU-beslut önskas, men anses inte behövas

Från Nord Streams sida poängterar man att Ryssland har världens största reserv av naturgas och att man genom gasröret kan garantera leveransen av gas till Europa på ett tryggt och kostnadseffektivt sätt.

Inom Nord Stream beräknar man att gasleveranser överlag till Europa minskar rejält fram till år 2035 och att det nya gasröret därför behövs.

Mediachef Minna Sundelin påpekar också att det inte är Nord Streams sak att avgöra politiska ärenden.

Betongförsett gasrör.
Ett rör väger cirka 24 ton och är 48 tum i diameter. Betongförsett gasrör. Bild: Yle/Tove Virta gasrör,Hangö,Nord Stream,Västnyland

- Nord Stream 2 är ett kommersiellt projekt och vi ser att ett säkerhetspolitisk redogörelse inte behövs, säger hon.

Hon förstår att den politiska situationen i Ryssland kan skapa diskussioner.

- Men vi håller oss långt från det politiska. Vår uppgift är att utveckla, bygga och använda gasröret. Länderna är ju också oberoende av varandra.

Den svenska statsministern Stefan Löfven (S) har pekat på att gasledningen är en fråga för EU.

Men Minna Sundelin konstaterar att det inte finns några lagar eller bestämmelser som gör att det skulle behövas ett EU-beslut för det här projektet.

De sanktioner som gäller Ryssland påverkar inte heller gasröret.

- EU-länderna har redan tidigare gemensamt fattat beslut om att sanktionerna inte gäller energiprojekt, säger Sundelin.

  • Bankstrejk på mellandagarna?

    Inga framsteg i förhandlingar om kollektivavtal.

    Fackförbundet Pro har gett strejkvarsel för finansieringsbranschen. En eventuell strejk är utlyst till mellandagarna.

  • Tidningen Nya ÖB läggs ner

    För få annonsörer förhindrade utvecklingen.

    Lokaltidningen Nya ÖB som utkommer i Karlebyregionen läggs ner. Tidningen ville utvecklas men lyckades inte locka tillräckligt med annonsörer.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland