Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Svårt att förbjuda våldsamma organisationer

En demonstration med högerextrema anhängare har lett till oroligheter i Jyväskylä på lördagen. Demonstranter från Finska motståndsrörelsen ska ha stormat in i ett varuhus.
En demonstration med högerextrema anhängare (arkivbild). En demonstration med högerextrema anhängare har lett till oroligheter i Jyväskylä på lördagen. Demonstranter från Finska motståndsrörelsen ska ha stormat in i ett varuhus. finska motståndsrörelsen

Trots att det finns lagstiftning som möjliggör förbud och upplösning av våldsamma organisationer som Finska motståndsrörelsen kan det vara svårt att hitta konkreta lösningar. Det säger Markku Suksi, professor i offentlig rätt.

Regeringen med statsminister Juha Sipilä (C) i spetsen har redan sagt att man är villiga att hitta lösningar för att förbjuda våldsamma organisationer som den nynazistiska Finska motståndsrörelsen. Enligt justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) finns det redan nu en möjlighet att ingripa i verksamheten med hjälp av den rådande lagstiftningen.

Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, anser ändå att det är lättare sagt än gjort. Den enda lagstiftningen som kan tillämpas är för tillfället föreningslagen, som lämnar mycket utrymme för tolkning – speciellt då det kommer till oregistrerade föreningar, som Finska motståndsrörelsen.

Det eftersom den nuvarande rättsordningen gör det svårt att koppla enskilda våldsdåd till en hel organisation, berättar han.

- Den här enskilda kriminella händelsen så ses av rättsordningen som ett möte mellan två mänskor. Det är väldigt osäkert ifall man kan koppla den här förövaren till en organisation till den mån att organisationen också klassas som kriminell. Om det skulle vara så, så skulle också strafflagens bestämmelser kunna tillämpas.

Professor Markku Suksi, september 2016.
Professor Markku Suksi tror inte att den nuvarande lagstiftningen kan rå på våldsamma organisationer. Professor Markku Suksi, september 2016. Bild: Yle/Mattias Simonsen markku suksi

- Men här finns också vissa komplikationer, vilket enligt mig betyder att det är föreningslagen som tillämpas istället för strafflagen. Jag hoppas att strafflagen skulle ha en sådan utformning att också sådana här incidenter klart skulle hamna inom ramen för organiserad brottslighet, säger Suksi till Yle Åboland.

Men vilka är då de praktiska sätten som den nuvarande lagstiftningen kan komma till hands för att förbjuda våldsamma organisationer?

- I en oregistrerad förening är det medlemmarna som kan antas höra till styrelseskiktet som kan bli föremål för rättslig prövning. Man kan förklara den oregistrerade föreningen upplöst, men i dagens läge betyder det egentligen ingenting.

- Däremot kan domstolen förklara föreningens medel förverkade till staten. Det handlar inte bara om penningmedel utan också utrustning som kan ha finansiellt värde, allt från flaggor till printrar. Det är ändå svårt att genomföra i den finska lagstiftningen, menar Suksi.

Brist på verksamhetsförbud en svaghet i rättssystemet

Rättsordningen har ändå inte muskler att förhindra de dömda personerna från att köra igång verksamheten på nytt. Enligt Suksi skulle det kräva en form av verksamhetsförbud med vite, som inte finns i den finska lagstiftningen i dagens läge.

- Här finns en liten svaghet i vårt system. Det är svårt att gå ut med sådana viten som klart förhindrar liknande verksamhet. Någon form av verksamhetsförbud borde kanske på ett snävt sätt definieras i lagstiftningen. Egentligen har vår lagstiftning inte riktigt någon bra grund att utfärda förbud av det slaget, konstaterar Suksi.

Men förutsättningarna finns åtminstone för en strängare lagstiftning när det kommer till rasistiska organisationer. De gröna unga med Åbopolitikern Saara Ilvessalo i spetsen har också jobbat för att kriminalisera organiserad rasism i Finland, något som enligt professor Markku Suksi är fullt möjligt.

- Det tillåts redan av den europeiska människorättsdomstolen och den ramen av praxis som har uppstått. Partier som Tysklands kommunistiska parti, flera extremhögra partier i samma land, också den turkiska presidenten Erdogans tidigare parti, Wellfare party, är alla förbjudna.

- Där har innehållet av partiernas program varit sådana som är mot likställdhet av individer – man talar öppet för diskriminering. Det är något som den europeiska människorättskonventionen förbjuder. Mot den bakgrunden så måste de finska lagstiftarna förhålla sig väldigt positivt till ett sådant medborgarinitiativ som nu är på gång, menar Suksi.

Ljud högt, ljud fritt

Enligt Suksi är tröskeln ändå högre i Finland än i till exempel Tyskland för att tumma på yttrandefriheten. En grundfrihet, som vi i Finland värderar högre än mycket annat.

- Vi är lite som USA på det sättet. Man har lite den filosofin att alla kan framföra vilka idiotiska åsikter som helst och sedan är det upp till åhöraren att avgöra ifall man kan strunta i dem eller inte.

- Om man tänker på de här nynazistiska organisationernas ideologi och det budskap som de framför, så har det i flera omgångar sedan Nürnbergrättegångarna juridiskt förklarats bankrutt. Det betyder att det är så fel som det kan bli, i ett juridiskt avseende. Att man ens håller på med sådana propåer är patetiskt, säger Suksi.

Det kraftigt polariserade samhällsklimatet kan däremot ha lett till att också finländarna måste se över rättsordningen, menar han.

- Det kan hända att vi nu har kommit till en punkt där den ytterst liberala hållningen till yttrandefriheten inte mera är hållbar. Att människor i trycket av den här kakofonin av olika åsikter inte mera kan skilja mellan det som är sant och det som är osant.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland