Hoppa till huvudinnehåll

Jussi bytte ut whiskyflaskan mot en bastuöl – kan en alkoholist börja dricka måttligt?

Alkoholflaskor och burkar på ett bord.
Alkoholism är en hjärnsjukdom och medicinerna förbättrar behandlingens verkan med ungefär 15–25 procent. Det lönar sig att söka hjälp, säger Esti Laaksonen. Alkoholflaskor och burkar på ett bord. Bild: Tiina Jutila / Yle alkoholdrycker,alkoholism

Personer med alkoholproblem ska helst bli helnyktra – så har rekommendationen hetat länge. Nu håller det här ändå på att luckras upp. Måttlig alkoholförbrukning kan också vara ett alternativ.

– Antingen jag eller spriten. Välj själv. Han lade hårt mot hårt.

Så här berättar en man som heter Jussi. Han berättar inte sitt riktiga namn, inte orten där han bor eller ens sitt tidigare yrke.

Men han vill berätta om vändpunkten i sitt liv. Det var stunden då Jussis vuxna son ställde sin far mot väggen. Det var i juli 2015.

– Jag hade lovat att jag skulle hjälpa min son på ett talko men jag kunde inte på grund av drickandet. Då bestämde jag att jag skulle försöka en sista gång, men jag ville inte ge upp alkoholen helt.

Det är många som tänker som Jussi, nämligen var femte förvärvsarbetande. De dricker mycket, mer än en ölback i veckan, men har inte fått skrumplever. De har inte heller gått miste om jobbet. De är inte på botten. Än så länge. Därför vill de inte sluta dricka helt och hållet.

Men det är en lång väg att gå om man vill dricka enligt rekommendationerna. Som säker alkoholförbrukning räknas sju flaskor öl i veckan, alltså en öl per kväll. Man ska aldrig dricka mer än fem öl på en gång.

För varje dag som gick hatade Jussi sig själv mer. En sup räckte inte, han måste dricka hela flaskan. Ibland kunde han dricka tre veckor i sträck – fram tills juli 2015.

Han behövde hjälp men inte till vilket pris som helst. Jussi ville inte vara med om samma som kompisen som först försökte sluta helt och hållet men till slut dog av spriten. Han ville bli av med det dåliga i spriten, inte glädjen.

Man som ligger i sängen och sträcker sig efter en öl.
Man som ligger i sängen och sträcker sig efter en öl. Bild: Yle/Tiina Jutila alkoholdrycker,alkoholism

Dricka måttligt?

Tanken om att en alkoholist skulle kunna börja dricka måttligt med alkohol är inte ny, men tanken är ändå omvälvande. Fram tills nu har man krävt att alkoholisten binder sig till att bli helt nykter.

I USA fick en medicin som hjälper med att dricka måttligt ett officiellt godkännande först år 2015 av NIAAA-institutet.

Det handlar om den grundläggande frågan: är det jag som styr spriten eller spriten som styr mig? Det funderade också Jussi på.

Det finns ingen patentlösning säger Esti Laaksonen som har doktorerat om vården av alkoholister. Det är onödigt att tvista om huruvida en alkoholist helt ska sluta eller börja dricka mindre. Båda metoderna har bra inverkan på hälsan men är väldigt svåra.

För att klara av måttligt alkoholbruk behövs enligt Laaksonen två saker: egen vilja och andras stöd. Också mediciner är till hjälp. Därför är det så förvånande att 80 procent av alkoholmissbrukarna inte får någon vård och att bara två procent äter medicin.

Tänk om en halv miljon personer i riskzonen kunde börja dricka alkohol måttligt? Det skulle löna sig att satsa på det. Viktigt är också att se till att alkoholen inte blir till ett ännu större problem.

Alkoholrelaterade sjukdomar och problem kostar miljarder för skattebetalarna. Också Jussi har skadat sig själv på grund av alkoholen och han är inte den enda. Av finländarnas sjukhusbesök beror vart fjärde på alkohol. Till exempel kostar vården av ett pankreatitfall upp till 70 000 euro för samhället.

Tyhjiä pulloja kassissa.
Tyhjiä pulloja kassissa. Bild: Tiina Jutila / Yle alkoholdrycker,alkoholism,öl,Lättöl,brännvin,PET bottle recycling,återvinning,pantflaskor

Som sockersjuka

Ett glas vin till maten. Kaffe utan cognac. Bara en öl efter bastun. Allt det här känns konstigt för Jussi. Måttligt alkoholbruk.

Behandlingen skulle ta sex månader och Jussi skulle träffa läkare och psykolog sammanlagt tio gånger. Då han får lust att dricka sprit borde han ta ett piller eller två som ser till att de positiva känslorna kring alkoholen minskar. Otroligt tänkte Jussi, men ville försöka.

Alkoholism, precis som sockersjuka, är en kronisk sjukdom. I bägge sjukdomar har generna och det som en väljer att äta och dricka en påverkan. Jussi är den första i sin släkt som fallit i alkoholfällan.

Alkoholism är en progressiv hjärnsjukdom som man inte kan bli frisk ifrån. Därför har läkare svårt att acceptera tanken om måttligt alkoholbruk.

– Men fastän du skulle vara alkoholist går det att kontrollera sjukdomen så länge du följer vårdanvisningarna, intygar Hannu Alho som är professor i rusmedelsmedicin.

Alho har delvis en egen ko i diket i och med att han behandlat tusentals finländare med samma mediciner som Jussi snart skulle pröva.

Jussi hör till de stora åldersgrupperna. Det är en blöt generation. Enligt egen utsago började Jussi öva på att dricka under 1970-talet.

Hemmet var troende och en fylla skulle man skämmas för. Han har aldrig gillat smaken på alkohol, men det är en hederssak att tåla mycket sprit.

Mängderna ökade. I slutet av 1980-talet var Jussi med om en trafikolycka då ett rattfyllo körde över honom. Efter det följde 6,5 år av sjukledighet och alkoholen började kontrollera Jussis liv.

Nära anhöriga märkte att hans händer darrade och att han åkte taxi till spritbutiken. Allt pågick tills sonens ord sommaren 2015 fick Jussi att inse verkligheten.

Enligt all logik borde det här vara en hjältehistoria. Men nej. Jussi täcker sitt ansikte. Han har fått ett nytt liv, men vill inte skryta med vad han åstadkommit.

Rusmedelsprofessor Hannu Alho med sin cykel.
Rusmedelsprofessor Hannu Alho med sin cykel. Bild: Tiina Jutila / Yle hannu alho
Rusmedelesprofessor Hannu Alho cyklar gärna till jobbet och jämför alkoholism med cykling – har man en gång börjat cykla vårdslöst är det bra att hoppa av cykeln och leda den en stund.

Den finländska hjältehistorien

Nej Jussi är ingen hjälte. En som efter att ha nått botten närmar sig helnykterhet steg för steg för att sedan förkunna glädjebudskapet för alla. Enligt A-klinikens överläkare Kaarlo Simojoki är hjältehistorien om den nyktra alkoholisten felaktig.

– De tusentals människor som har gjort små förändringar i livet får ingen heder för det. Förr drack de en flaska vin om dagen, nu bara en flaska öl. Men enligt samhället är de förlorare som ingen vill berömma. Det är allt eller inget som gäller och det är vanvettigt.

Ingen berättar heller om sina alkoholproblem på släktfesten. Det är individens svaghet, individens fel. Inte berättade Jussi heller något, men halspastillerna avslöjade suparna. På bröllop, på studentfester, på födelsedagskalas.

Till slut täcktes inte Jussi delta i något längre. Om det skulle bjudas på alkohol skulle han göra bort sig själv. Livet krympte och han var fånge inom hemmets fyra väggar.

Enligt Simojoki är det de som lär sig måttligt alkoholbruk som borde få fanfarer och applåder. Men de skriver inga böcker. De berättar inte heller om det på Facebook hur de klarat av att börja dricka måttligt.

Därför vill inte Jussi heller ställa upp på intervju med eget namn. Bara om någon frågar kan han gå med på att berätta sin historia. Då också något motvilligt.

Efter längre perioder av överdrivet alkoholbruk fanns det gömda flaskor i Jussis garderob. Han hällde ut dem tillsammans med frun. Han förtjänade en utskällning för sitt beteende. Bakfyllan gick om.

Allt fortsatte så här tills Jussis son ställde ett ultimatum. Sonen föreslog Myllyhoito-metoden där siktet ligger på total nykterhet och absolutism. Men Jussi kunde inte, han mindes en kompis som hade testat metoden.

A-klinikens chef Kaarlo Simojoki på sitt arbetsrum.
A-klinikens chef Kaarlo Simojoki på sitt arbetsrum. Bild: Tiina Jutila / Yle a-kliniken
Hjärnan och levern påverkas mest av överdriven konsumtion av alkohol. A-klinikens överläkare Kaarlo Simojoki har bilder på bägge på väggen i sitt arbetsrum.

Nattligt andningsstillestånd

Under åren har Jussi hållit spritfria månader, varit hundra dagar utan alkohol. Han har gått tio gånger på terapi på A-kliniken. Ångrat sig, försökt och fallit i fällan igen. Jussi var som en jojo.

I Finland finns det en halv miljon Jussin. När de är bakfulla dricker de en återställare, sömnkvaliteten försämras och de lider av arytmi. Nerverna är hela tiden på helspänn. Enligt forskning orsakar alkohol över 60 olika sjukdomar.

– Till och med knäproblem, en upprörd mage eller plötsliga blåmärken kan vara tecken på ett för stort alkoholbruk, men alla läkare kommer inte på det här. Folks levervärden borde testas oftare, säger rusmedelsläkare Esti Laaksonen.

Jussi har inte haft skrumplever men nog sömnapné. Andningsstillestånden kommer om nätterna. Hjärtat hackade hårt i trappor, blodtrycket steg och vikten var över 120 kilo.

Det trösterika är att problemen som stora mängder alkohol medför minskar om man lyckas få ner förbrukningen till sju portioner i veckan. Till och med skrumplever kan undvikas. Men kunskapen bland hälsovårdspersonalen borde bli bättre. Det skulle vara bra att tala mer om måttligt alkoholbruk.

– Framför allt äldre kolleger har dålig koll. Om man är van vid att köra en Lada är det svårt att byta till en Mercedes. Men unga läkare som utbildats av mig vet bättre, säger Hannu Alho.

Med små steg till måttlighet

Minnesota-metoden är en metod som håller på i 28 dagar. Inom den metoden är det inget snack om måttligt bruk utan tanken är att helt avstå från alkohol.

Enligt Simo Seppelin som hämtat metoden till Finland är Minnesota det bästa sättet att behandla alkoholism. Metoden påminner om Myllyhoito som Jussis son föreslog, men Jussi gillade inte idén alls.

Under Minnesota-behandlingen är man mitt ute i ingenting utan mobiltelefoner. Dagarna fylls av självanalyser, terapi och stöd av likasinnade.

Familjemedlemmar får säga sitt om alkoholmissbruket och alkoholisten måste lyssna på utskällningen.

Terapeuterna är antingen tidigare alkoholister eller nära anhöriga till alkoholister. Vårdperioden kostar 6000 euro och innehåller inga mediciner.

Enligt den nyaste medicinska forskningen finns det inte alkoholberoende eller nyktra – det finns många gråzoner och det är inte alls så entydigt. Varför finns det bara två alternativ i Minnesota? Antingen ska man bli helnykter eller vara alkoholist? Varför snackas det inte om måttligt alkoholbruk?

– Alkoholism är som ett graviditetstest, antingen är du gravid eller så är du inte det. Det är ett stort misstag att påstå för en alkoholist att hen kunde börja dricka måttligt. Det finns inga mellanformer, säger Simo Seppelin.

A-klinikstiftelsens överläkare Kaarlo Simojoki skriker till. För det första är graviditet ingen sjukdom. Som tur är. Enligt honom kunde alkoholproblem hellre jämföras med bantning. Det gäller att ta små steg på vägen till måttlighet.

– Inte erbjuds heller alla bantare samma lösning. Om du har några kilo extra kommer läkaren inte yrka på en operation. Samma gäller alkohol, säger Simojoki.

Enligt honom är kravet på total nykterhet dessutom farlig. Då hamnar en stor grupp utanför vården. De har hälsorisker orsakade av alkohol men vill inte stämplas som alkoholister.

Inte bodde Jussi heller under bron. Ändå funderade han ofta över varför han inte sökte hjälp tidigare. En orsak var den gamla kompisen.

En man sitter vid ett bord fullt av alkoholflaskor.
En man sitter vid ett bord fullt av alkoholflaskor. Bild: Tiina Jutila / Yle alkoholism,alkoholdrycker

En svår väg att gå

Jussi sväljer. Ämnet är känsligt. Sedan börjar han berätta om sin kompis och det blir klart varför Jussi inte vill sluta helt och hållet. Också kompisen hade alkoholproblem. Han deltog i Myllyhoito-vården men hemföll till spriten.

Det gick tolv månader och Jussi stod vid kompisens grav med blommor i handen. Därför vill Jussi inte testa på Myllyhoito, Minnesota eller AA. Han vill själv lägga sina målsättningar.

Rusmedelsläkare Kaarlo Simojoki har sett samma verklighet på sin mottagning. Många gråter och säger att de inte klarade av det. Tröskeln att bli helt nykter är för hög. Men Simojoki tar gärna emot dem.

Enligt honom ska man inte mäta framgång baserat på om alkoholisten är helt utan sprit ett år efter inledd behandling. I stället är det viktigare att se om personen går med på att ta hand om sig själv resten av sitt liv. Det är det den här sjukdomen handlar om och det är en svår väg att gå.

Jussi började googla. Han ville försöka en gång till. Han måste. Han hittade en klinik där man talade om måttligt alkoholbruk.

Behandlingen skulle kosta mer än en riktigt bra semester i södern, över tvåtusen euro, men strunt i det. Nästa dag bokade Jussi en tid.

Medicinen alltid i fickan

Förändringen märktes genast. I början av behandlingen drack Jussi ungefär 13 alkoholportioner per vecka, men mängderna minskade så småningom. Vissa veckor hade han ingen lust att dricka.

God mat, ett glas vin och sedan vatten. Det är Jussis sätt att dricka nuförtiden. Han tar inte ett glas till eftersom det skulle smaka ättika. Med kompisar dricker han gärna en öl men han har inte längre lust på en andra eller en tredje. Nu också har han ett medicinpaket i fickan, på det står det Naltrexone.

– Bara för säkerhets skull, om jag skulle få lust att gå till puben, säger han och skrattar men blicken är allvarlig.

Rusmedelsläkare Hannu Alho nickar. Medicinen som Jussi använder påverkar hjärnans belöningscentrum. Nu dricker Jussi måttligt.

Tidigare kunde Jussi inte sluta eftersom hans hjärna var överkänslig för alkohol. Så går det för alkoholister, de blir robotar efter första supen. Det säger klick i hjärnan och man måste få mer alkohol. Samtidigt försvinner all rim och reson. Hannu Alho jämför alkoholism med cykling. Alla som en gång lärt sig att cykla kan cykla – också efter en tio år lång paus. Poängen handlar om hur man styr cykeln.

– Om man tidigare har cyklat lite hur som helst, på vänster fil och utan hjälm kan man fråga sig om det skulle vara dags att testa något annat? Jag föreslår för patienterna att de ska hållas i höger fil, bära hjälm och leda cykeln. Ibland kan man sedan hoppa upp på cykeln och cykla en bit, förklarar han.

Jussi håller med. Man ska inte leka med elden. Alkoholen får inte stiga i huvudet, annars kan behovet för en återställare nästa dag växa och sedan skulle han vara mitt i den onda cirkeln igen.

– Jag vill inte känna det igen, aldrig mer. Ändå har jag aldrig lovat till min fru och min son att jag ska sluta helt och hållet.

En man sitter vid ett bord fullt av alkoholflaskor.
En man sitter vid ett bord fullt av alkoholflaskor. Bild: Tiina Jutila / Yle alkoholdrycker,alkoholism

Är det här måttligt alkoholbruk?

– För mig som läkare räcker det att en person klarar av att kontrollera sitt alkoholintag så att det inte orsakar hälsorisker. Å andra sidan bör vi komma ihåg att för hälsans skull är det bra att dricka så lite som möjligt, säger professor och rusmedelsläkare Hannu Alho.

Jussi har alltid medicinerna i fickan, men behövs det medicin för att man ska lära sig att dricka måttligt?

I Esti Laaksonens doktorsavhandling var antabus, med vilken man inte alls kan dricka, tidigare mycket effektivare än de nya medicinerna, nalmefen och naltrexon, men nu har skillnaderna jämnat ut sig.

Antabus hjälpte också personer att sluta röka, medan de nya medicinerna reglerar sötsuget hos en del.

Vad som fungerar för vem är individuellt. Enligt internationell forskning klarar ungefär var femte alkoholist av att bli spontant frisk – alltså att hjälpa sig själv.

– Alkoholism är en hjärnsjukdom och medicinerna förbättrar behandlingens verkan med ungefär 15–25 procent. Det lönar sig att söka hjälp, säger Esti Laaksonen.

Sonen kan leva ett eget liv

Tidigare talade Jussi och hans son knappt med varandra. Alkoholen hade kommit emellan dem och satt sig som en sten i skon.

Nu åker far och son på gemensamma resor. Den första resan var till Sverigekampen i Stockholm i fjol. På färjan åkte de med ett större sällskap. Bland dem fanns Jussis bror som av gammal vana beställde in supar åt alla i bordet.

– Jag smakade på snapsen och sa fy helvete vad äckligt det här är! Jag kunde inte dricka och min bror var förundrad. Då blev min son arg och bad dem låta mig vara i fred. Min son drack sedan supen fastän han normalt aldrig dricker.

Jussi är en man som har fått sitt liv tillbaka. Han går med lättare steg och vågen visar tio kilo mindre än för ett år sedan. Sömnapnén har lugnat sig och blodvärdena har förbättrats.

Men det viktigaste är sonen.

Nu behöver Jussis son inte längre vara rädd för att pappa ska dricka ihjäl sig.

Text: Satu Miettinen

Ursprungstext på finska Yles sidor

  • Bytesbörsen 23 juli

    Bilstol, kontorsstol, gräsklippare och baksäten.

    Bilstol, kontorsstol, gräsklippare och baksäten till bil i veckans bytesbörs.

  • Efterlysningen 23.7

    Kan du ge ett gott hem åt en söt katt?

    I veckans Efterlysningen är man på jakt efter allt från lökar och hö, till möbler och lekstugor.

  • Arbetslösheten minskade i juni

    Antalet arbetslösa har minskat med 16 000.

    Pinfärska uppgifter från Statistikcentralen visar att antalet arbetslösa i juni 2019 har minskat med 16 000, jämfört med juni i fjol.

  • Fortfarande badförbud vid Smulterö

    Provresultaten blir klara på onsdagen.

    Badförbudet vid Smulterö badstrand är fortfarande i kraft. På onsdagen är resultaten från de nya vattenproverna klara och situationen kommer bedömas då.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa