Hoppa till huvudinnehåll

Lovisa satsar på byskolor - Raseborg väljer att centralisera

På grund av den dåliga ekonomin är skolstängningar på tapeten i många kommuner. Raseborg vill stänga skolor för att kvaliteten i undervisningen inte ska försämras. Lovisa har valt motsatt väg och satsar på de små byskolorna för att locka fler invånare till kommunen.

I juni beslöt Raseborgs stadsfullmäktige att Snappertuna skola, Västerby skola och Klinkbackan koulu ska stängas efter läsåret 2017-2018. Beslutet har väckt mycket protester och många invånare ifrågasätter den beredning som ligger till grund för beslutet.

"Färre skolor betyder inte sämre undervisning"

Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman är inte förvånad över den kritik som riktas mot ärendets beredning. Skolor engagerar invånarna mycket starkt av många orsaker, säger han.

Elever i Snappertuna skola.
Kvaliteten i undervsiningen lider om staden Raseborg fortsätter använda osthyveln, säger bildningsdirektören. Elever i Snappertuna skola. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,snappertuna skola,skolor (läroinrättningar),Snappertuna,elever

Han understyrker samtidigt att alternativet till skolstängningar skulle vara att fortsätta använda osthyveln. Det skulle bland annat innebära att timresurserna minskar, liksom antalet assistenter och anskaffningen av teknologi.

- Det är förkastligt att föreslå en kvalitetssänkning när man kan göra strukturella åtgärder som ändå bibehåller en god kvalitet.

Starkt politisk ledarskap behövs

Nyman påpekar också att staden har gjort en granskning utgående från många olika alternativ. Det ursprungliga förslaget var att sex skolor skulle stängas. Fullmäktige fattade sedan beslutet att stänga tre av dem.

Bildningsdirektör Robert Nyman.
Robert Nyman är bildningsdirektör i Raseborg. Bildningsdirektör Robert Nyman. Bild: Yle/Minna Almark bildningsdirektör robert nyman,Raseborgs ekonomiska region,Västnyland

Skolstängningarna ingår i ett större paket där hela stadens servicestruktur granskas. Beställningen har kommit från de lokala beslutsfattarna och målsättningen har förankrats politiskt, understryker Robert Nyman. Därför förväntar han sig också en stark politisk ledning som verkställer de beslut som har fattats.

- Vi tjänstemän som kommer med alla förslag har nog erbjudit olika alternativ till effektivisering. Vi behöver nu det politiska ledarskapet för att föra saken framåt.

Lätt att lova för mycket

Nyman menar att det är lätt för beslutsfattare att måla upp en ljus framtid genom att tala om inflyttning på grund av småskalighet och byskolor.

Men det som verkligen behövs är kortsiktiga beslut för att rädda stadens ekonomi och en långsiktig strategi för att bygga upp en hållbar framtid för Raseborg, säger han.

- Jag hoppas att invånarna inför kommunalvalet hellre röstar på sådana beslutsfattare som kör kommunen mot en ljusare framtid och inte skapar ekonomiska problem medvetet.

Lovisa satsar på barnfamiljer på landet

I Lovisa har en lång process kring skolnätet i kommunen nyligen avslutats. Sedan Lovisa år 2010 slogs samman med Liljendal, Pernå och Strömfors har det gjorts fyra skolnätsutredningar. I den sista utredningen som publicerades i januari i år föreslogs att åtta byskolor stängs.

Men Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva gick emot bildningsnämnden och föreslog i stället att skolorna bevaras. Ett förslag som godkändes av Lovisas stadsfullmäktige.

Barn klättrar i klätterställning på skolgården
Emma Tolonen, Linnéa Lindh och Emil Rikberg är glada för att de får fortsätta i sin byskola Pernå kyrkoby skola. Barn klättrar i klätterställning på skolgården Bild: Yle/Lone Widestam pernå kyrkoby

En av Kalevas käpphästar är att Lovisa ska vara en stad som lockar barnfamiljer och som utvecklar områden utanför centrum. Därför tycker han att staden ska satsa på något bestående, som till exempel byskolorna. Det här får förhoppningsvis nya invånare att flytta till staden.

- Vi tror att barnfamiljer vill ha en trygg skolmiljö och det kan vi garantera genom de charmiga små byskolorna och den levande landsbygden, säger han.

Undervisning får kosta

Det kan kosta staden upp till 190 000 euro per år att bevara byskolorna i stället för att stänga dem och centralisera skolverksamheten.

tre män
Olavi Kaleva tycker att allt inte kan mätas i pengar. tre män Bild: Yle koskenkylän koulu i lovisa

Men Kaleva menar att det är ett pris som är värt att betala. Allt kan inte mätas i pengar och det finns ett värde i att folk trivs och att man ger en positiv bild av staden, säger han.

- Om man vill satsa på utbildning och levande bysamhällen så får det kosta lite mera än ett centraliserat system. Jag litar inte på att centralisering är det bästa för mänskan, för barnen och barnfamiljerna.

Teknik garanterar kvalitet

En utmaning kommer att vara att upprätthålla kvaliteten inom undervisningen. Det är en utmaning som bildningssektorn och skolpersonalen i Lovisa nu måste ta itu med, säger Olavi Kaleva.

- Det finns alltid en utmaning gällande kvaliteten. Men de moderna möjligheterna, med till exempel fibernätet, gör att man kan garantera undervisning och utbildning på samma villkor som de större enheterna har.

Felaktiga beräkningar i Raseborg

I Raseborg hoppas många invånare på en liknande utgång som den i Lovisa. I måndags (19.9) överräckte invånare som har engagerat sig mot skolstängningarna en namnlista med 3 000 underskrifter till Raseborgs beslutsfattare. Knappt 13 procent av de röstberättigade i staden har skrivit under namnlistan och enligt kommunallagen måste stadsfullmäktige behandla frågan på nytt inom sex månader.

Snappertuna skola.
Snappertuna skola renoverades och byggdes till åren 2008 - 2009 för en totalkostnad på 2,7 miljoner euro. Snappertuna skola. Bild: multifoto.fi - Johan Ljungqvist snappertuna skola

En av dem som har aktiverat sig för att bevara byskolorna är Johan Ljungqvist. Han är Snappertunabo och hans barn går i Snappertuna skola. Tillsammans med andra bybor har han gjort omfattande beräkningar för att visa att det inte lönar sig att stänga skolan och flytta eleverna till Seminarieskolan i Ekenäs centrum.

- Skolstängningarna som de är planerade nu kommer att innebära mer kostnader för staden och som sparåtgärd är det inte en bra åtgärd, säger han.

Som exempel nämner han kostnaderna för skoltransport, som enligt invånarnas utredning är 62 000 euro dyrare än vad som framkommer i stadens beredning.

Byskolorna är outnyttjad resurs

Raseborgs stad har beräknat att staden sparar totalt 200 000 euro per år om Snappertuna skola stängs. Enligt bybornas utredning skulle en stängning i stället kosta staden runt 85 000 euro per år. I utredningen ger de också alternativa förslag till hur pengarna kunde sparas in utan att skolan stängs.

Johan Ljungqvist.
Johan Ljungqvist jobbar för att Snappertuna skola ska bevaras. Johan Ljungqvist. Bild: Yle/Minna Almark Raseborgs ekonomiska region,Västnyland,johan ljungqvist

Överlag upplever Johan Ljungqvist att Raseborg kunde satsa på mer på landsbygden.

- Byskolorna är en tillgång som man inte har utnyttjat fullt ut när det gäller att locka nya skattebetalande invånare till kommunen. Inom Raseborg finns det jättebra dataförbindelser som möjliggör att man kan bo och jobba här på landet.

Stadens beredning är objektiv

Bildningsdirektör Robert Nyman har inte ännu hunnit bekanta sig med alla detaljer i invånarnas utredningar. Men han understryker att staden står för sin beredning.

- Vi har gjort en objektiv granskning utgående från fakta, det är sådant vi jobbar med varje dag. De som är aktivister och jobbar för vissa skolor har kanske en tendens att utgå från de egna intressena.

De alternativa sparåtgärder som invånarna för fram i sina utredningar kan eventuellt ha en betydelse för det politiska beslutsfattandet då ärendet behandlas på nytt, säger bildningsdirektören.

- Vi har självfallet fått många olika förslag redan tidigare. Men om man bedömer dem ur en tjänstemannasynvinkel och sätter in dem i en helhet, så har det inte kommit in sådana förslag som lönar sig att föra fram i beredningens förslag till besluten.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland