Hoppa till huvudinnehåll

Vem bestämmer i skärgården?

NB Merja Fredriksson
Merja Fredriksson har lång erfarenhet av kommunalpolitiken i Väståboland. NB Merja Fredriksson Bild: Yle/Maud Stolpe nb merja fredriksson

Frågan om var beslut som berör skärgården ska fattas och vem som ska fatta besluten är aktuell. Inför vård- och landskapsreformen finns oro för att besluten flyttar långt bort från lokalsamhället.

År 2009 gick kommunerna Pargas, Nagu, Houtskär, Korpo och Iniö samman med Pargas stad. Argumenten för kommunsammanslagningen i Väståboland var bland annat ekonomi och effektivitet. Det är ganska långt samma argument som förs fram inför vård- och landskapsreformen.

Inför sammanslagningen var oron bland skärgårdsborna stor för att skärgården skulle bli överkörd av majoriteten i centralorten Pargas.

Korpobon Merja Fredriksson (Sfp) var med när fusionen genomfördes.

- Naturligtvis har det varit sådana här enskilda frågor som vi har måstat kämpa ganska hårt för att få vår åsikt hörd, men i det stora hela har nog Pargasrepresentanternas vilja varit samma som vår, säger hon.

NB Carita Henriksson
Det är fortfarande svår att dra åt samma håll inom de olika delarna i Pargas, säger Carita Henriksson. NB Carita Henriksson Bild: Yle/Maud Stolpe nb carita henriksson

Veteranpolitikern Carita Henriksson (Sdp) från Nagu är inte lika övertygad om samarbetet. Hon är inte säker på att hon skulle rösta för en sammanslagning om det var aktuellt i dag. Det är fortfarande svårt att dra åt samma håll inom de olika delarna i Pargas stad.

- En del personer tycker nog att det fortfarande råder en vi- och ni-anda. Det tycker jag själv personligen också. Det är skärgårdsborna mot Pargasborna. Men vi måste jobba mera på att få ett bättre samarbete. Vi är en helt ny kommun nu.

En del personer tycker nog att det fortfarande råder en vi- och ni-anda. Det är skärgårdsborna mot Pargasborna.― Carita Henriksson, Nagu

Bland ärenden man ändå har lyckats påverka är bevarandet av högstadiet i Nagu.

- Vi blev bestörta, säger Carita. Talko- och Naguandan tog fart. Alla aktiverade sig från gammal till ung och stängningshotet avvärjdes.

Replot satsar tillsammans

Kommunen Replot i Korsholms skärgård blev en del av Korsholm 1973. Leif Bengs som bor i byn Södra Vallgrund har suttit med i fullmäktige i 24 år.

Man står bredvid gammal hästkärra och tittar in i kameran
Trots gemensam strategi lyckas inte skärgårdsborna påverka sin kommun tillräckligt, anser Leif Bengs. Man står bredvid gammal hästkärra och tittar in i kameran Bild: Yle/Jyrki Karjalainen närdemokrati

- I dag är vi sex ledamöter från Replot av 43 i fullmäktige så inte har vi ju så riktigt stort inflytande, säger han. I synnerhet om man sitter i de sista vagnarna av 43 och har bara en eller två i loket har man inte så stort inflytande.

Som exempel nämner han turerna kring den lokala skolan som stängde vid årsskiftet. Då flyttades eleverna till skolan ett par kilometer längre bort i byn Södra Vallgrund. Då fanns det en grupp som ville väcka upp en gammal tanke på en ny skola mellan byarna.

- Ett initiativ till fullmäktige lämnades in, men det gömdes i någon skrivbordslåda. Det var fel tidpunkt att lämna in, konstaterar han.

Kommunalpolitikerna på Replot har en trogen väljarskara. Byarna väljer sina kandidater och i de flesta fall har kandidaterna kommit in.

- Vi har tänkt taktiskt och haft en strategi för att alla byar på ön ska vara representerade i fullmäktige, säger han. Det är ju närdemokrati i sin prydnad.

Från de större byarna Replot och Björkö har ibland till och med två kandidater kommit in i fullmäktige.

Vi har tänkt taktiskt och haft en strategi för att alla byar på ön ska vara representerade i fullmäktige. Det är ju närdemokrati i sin prydnad.― Leif Bengs, Södra Vallgrund

Det är inte bara skolor som har dragits in på Replot. Också hälsostationerna i byarna har fått ge vika. Här ska man numera åka 40 kilometer till sjukvårdsmottagningen.

Kvinna sitter på altan och ler in i kameran
Lena Gammelgård representerar Replot-ön första perioden i Korsholms fullmäktige. Kvinna sitter på altan och ler in i kameran Bild: Yle/Jyrki Karjalainen närdemokrati

Lena Gammelgård (Sfp) jobbar med rehabilitering av äldre. Utmaningen är att få äldre att bo hemma så länge som möjligt trots att stödfunktionerna försvinner.

- Hälsostationerna ute i byarna kunde vara en av stöttepelarna. Det skulle behövas lågtröskelmottagningar på nära håll för de äldre.

"Politikerna är flockdjur"

Professorn i statslära vid Helsingfors universitet, Jan Sundberg, ser en klar förskjutning av makten längre bort från skärgårdsborna själva.

- Skärgårdskommunerna förr hade inte så mycket handlingsutrymme, men de var ändå vana att reda sig själva. De hade ett eget fullmäktige och kommunala organ, understryker han. Förändringarna i samhället med sammanslagna kommuner och större helheter har gjort skärgårdsbornas röst mer och mer perifer.

Jan Sundberg, professor i statslära vid HU.
Professorn Jan Sundberg uppmanar lokalpolitiker oich tjänstemän att tänka individuellt. Jan Sundberg, professor i statslära vid HU. Bild: Yle/Mira Myllyniemi närbild foton

Sundberg påpekar att politiker och tjänstemän fungerar som en flock där alla följer samma mönster utan att reflektera över om det är det bästa.

Enhetsstaten centraliserar, homogeniserar och standardiserar. Det är svårt att få särlösningar för skärgården, landsbygden eller till exempel de svenskspråkiga i Finland.
― Jan Sundberg

I det nya statsandelssystemet som planeras inför vård- och landskapsreformen utgör inte längre språk eller skärgård grund för höjda andelar.

- Vi bor i enhetsstaten Finland. Enhetsstaten centraliserar, homogeniserar och standardiserar, säger Sundberg. Det är väldigt svårt att få särlösningar för skärgården, landsbygden eller till exempel de svenskspråkiga i Finland.

Han understryker ändå att det inte är helt hopplöst. Om staten och kommunerna sviker skärgården finns EU:s regionkommitté. Bland annat stöder kommitténs fiskerifond aktiviteter och investeringar i perifera regioner. Stödet uppgår till omkring 50 procent av projekten.

- Där har skärgården en rejäl chans, säger han. Det finns också en skärgårdsdelegation i Finland som är politiskt tillsatt och som också kunde hjälpa till här.

Byaföreningar och öråd har en uppgift att fylla

Sandra Bergqvist som är teamledare på Kommunförbundet understryker ändå att skärgårdsborna har samma möjligheter som vilka andra medborgare som helst att påverka. Förutom via de traditionella kanalerna som att rösta i allmänna val finns det till exempel närservicenämnder, byaföreningar och öråd där man jobbar för frågor man själv tror på och vill jobba för i den egna kommunen.

Sandra Bergqvist, teamledare för svenska teamet i Kommunförbundet.
Sandra Bergqvist hoppas på livlig aktivitet bland skärgrådsborna. Sandra Bergqvist, teamledare för svenska teamet i Kommunförbundet. Bild: Yle/Mira Myllyniemi Sandra Bergqvist,kommunförbundet

Intresset för kommunalpolitik har svalnat i skärgården efter kommunsammanslagningar. Det här beror inte enbart på att man skulle vara uppgiven över hur besluten fattas.

- Avstånden blir helt enkelt för långa för att man ska kunna delta, säger Bergqvist. Om det tar två till tre timmar att komma till mötesplatsen, förstår man att det tar väldigt mycket tid att vara med och att vara politiskt aktiv. Det är kanske det som sätter käppar i hjulet för många i dag.

Det är bakvänt att i princip vem som helst, förutom kommunerna, som har ett bolag kan börja producera social- och hälsovårdstjänster.― Sandra Bergqvist, Kommunförbundet

I och med vård- och landskapsreformen kommer en hel del beslut att fattas ännu längre från skärgården. Trots skrivelser om att glesbygden och långa avstånd bör beaktas är det inte sagt att det finns kompetens att kring skärgårdens utmaningar i de nya enheterna.

- Det är bakvänt att i princip vem som helst , förutom då kommunerna, som har ett bolag kan börja producera social- och hälsovårdstjänster, säger Bergqvist. När det gäller perifera och skärgårdsområden är de ofta enda som faktiskt har specialkunskapen om hur det fungerar där ute. Jag tror inte att det kommer att stå stora vårdbolag i kö för att producera service på de här små perifera områdena.

Steget från ord till handling är långt

Avgörande för skärgårdsbornas möjligheter att påverka är ändå deras egen aktivitet och vilja att delta i det kommunala beslutsfattandet.

Ingen vill engagera sig. Det är svårt att hitta kandidater till nästa val.― Merja Fredriksson, Korpo

På Korpo är föreningslivet är intensivt och företagarna aktiva, men viljan att engagera sig politiskt är lam.

- Ingen vill engagera sig. Det är svårt att hitta kandidater till nästa val, säger Merja Fredriksson.

Carita Henriksson på Nagu håller med.

- Man har åsikter och tyckande och tänkande men sedan då det gäller att ställa upp i ett kommunalval kommer gränsen emot, säger hon och meddelar att hon själv har beslutat att än en gång ställa upp i kommunalvalet i april 2017.

Se programmet på Arenan:

Närbild sänds också i Yle Fem, måndag 26.9.2016
samt på Yle Fem tisdag 27.9.2016 kl 17.25

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland