Hoppa till huvudinnehåll

Biskop Björn Vikström: Kyrkan fortsätter hjälpa papperslösa

Biskop Björn Vikström.
Enligt biskop Björn Vikström kan kyrkoasyl vara motiverat i fall där den papperslösa blivit orättvist behandlad. Han poängterar att kyrkan inte gömmer papperslösa utan att allting görs öppet och med respekt för myndigheternas uppgifter. Biskop Björn Vikström. Bild: Yle/Jonas Blomqvist biskop björn vikström

Kyrkan kommer inte att sluta erbjuda hjälp till papperslösa, trots att inrikesministeriet avråder folk från att hjälpa asylsökanden som fått negativa besked. Biskop Björn Vikström är oroad över regeringens asylpolitik som enligt honom gör det svårt för asylsökande att få en rättvis behandling.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg väckte på söndagen uppståndelse då hon i tidningen Sunnuntaisuomalainen avrådde folk från att hjälpa asylsökande som fått negativa besked.

Enligt Nerg ger nödinkvartering av papperslösa fel signal.

- Jag skulle hoppas att samhället signalerade att det vore bäst för de här människorna att bege sig hemåt, säger Nerg.

Nerg fick stöd av inrikesminister Paula Risikko som till MTV:s nyheter sade att hon har sammankallat biskoparna för att diskutera kyrkans skydd av papperslösa.

Päivi Nerg är kanslichef vid Inrikesministeriet.
Päivi Nerg, inrikesministeriets kanslichef, avråder från att hjälpa papperslösa. Päivi Nerg är kanslichef vid Inrikesministeriet. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. päivi nerg

Men kyrkan, som har en lång tradition av att hjälpa papperslösa, kommer inte att böja sig för Inrikesministeriet. Församlingarna kommer också i fortsättnigen att stöda enskilda papperslösa personer som blivit orättvist behandlade.

- Upplever man att någonting är fel, att personer hamnar i livsfara om de skickas tillbaka, tycker jag att det kan vara motiverat att ta till kyrkoasyl, säger biskop Björn Vikström.

Kyrkoasylen är inte juridiskt bindande

Vikström poängterar att kyrkan inte gömmer papperslösa och att myndigheternas uppgifter respekteras. Den så kallade kyrkoasylen beviljas helt öppet och i dialog med myndigheterna och vare fall behandlas enskilt.

- Det är viktigt att komma ihåg att kyrkoasylen inte är en juridiskt bindande handling. Det handlar mer om en moralisk handling som myndigheterna kan välja att beakta, eller vägra att göra det.

Kyrkoasylen baserar sig enligt Ekumeniska rådet i Finland på Bibelns auktoritet och en historisk tradition. Trots att den saknar juridisk grund har kyrkan som fristad ändå respekterats av myndigheter.

- Det har i allmänhet respekterats men det finns ingen lagstiftning om garanterar det. Kyrkoasyl ska inte heller användas på för lösa grunder. Man ska verkligen känna till flyktingens situation och uppleva att den är orättvis.

Enligt Ekumeniska rådets riktlinjer kring kyrkoasyl från 2007 kränktes kyrkoasylen i Sverige 1993 då polis tog sig in i Alsike kloster för att deportera flyktingar. Men sedan dess har papperslösa som skyddats av kyrkan fått vara ifred i Norden.

Fler blir papperslösa den här vintern

Asylsökande som fått avslag på sin ansökan kan överklaga Migrationsverkets beslut vid Helsingfors förvaltningsdomstol.

En stor del av de asylsökande som ifjol kom till Finland har fått, eller kommer att få, negativa besked. Det här syns också i domstolen som i år väntas behandla upp till 10 000 överklaganden.

Enligt Migrationsverket har ändå bara två procent av asylbesluten fällts i förvaltningsdomstolen. Mot slutet av året väntas antalet papperslösa öka i takt med att förvaltningsdomstolen ger fler negativa besked.

Som papperslös mister man allt socialskydd, rätten till att arbeta, rätten att skaffa bostad och man tvingas flytta ut från sin flyktingförläggning.

Regeringen hoppas att papperslösa reser hem frivilligt

Inrikesminister Paula Risikko (Saml.) hoppas att de som inte får stanna i Finland ger sig av till sina hemländer så fort som möjligt.

- Vår utgångspunkt är den frivilliga återvändningen sköts snygg och att antalet människor som olagligt befinner sig i landet inte ökar, sade Risikko till MTV:s nyheter på söndagen.

Majoriteten av de asylsökandena som kom till Finland ifjol är irakier, visar statistik från Migrationsverket. Finland har ändå inget avtal med Irak som möjliggör tvångsdeportering, istället hoppas myndigheterna att de papperslösa ger sig av frivilligt då de nekas all rätt till socialskydd.

Paula Risikko
Inrikesminister Paula Risikko hävdade i söndags att hon sammankallat biskoparna för att diskutera kyrkans fristadspraxis, men enligt Björn Vikström kom initiativet från biskoparna. Paula Risikko Bild: Yle/Amanda Bieber trafik - och kommunminister

Inrikesministern och biskoparna möts i november

På söndagen sade Risikko också att hon har sammankallat biskoparna för att diskutera kyrkans skydd av papperslösa.

Men enligt Björn Vikström är det biskoparna, inte Risikko, som tagit initiativet till mötet.

- Helt naturligt så har hon säkert sin egen agenda med sina egna önskemål. Från min sida är det ett tillfälle att diskutera den politik som för tillfället bedrivs och de värderingar som den bygger på. Det gör mig orolig att man gör det så svårt för asylsökande att få en rättvis behandling.

Biskoparna träffar Risikko den 21 november och diskuterar då troligen både regeringens asylpolitik och papperslösa som söker fristad hos kyrkan.

Bo Ahlgren: Vi har en skyldighet att hjälpa

Bo Ahlgren är en av dem som reagerat starkt på Inrikesministeriets uttalande. Han tycker att det är ganska allvarligt att gå ut med dylikt budskap.

- Det strider mot min rättviseuppfattning. Vi har en skyldighet att hjälpa, säger Ahlgren.

Ahlgren anser att beslutsprocessen kring vem som avvisas inte alltid går rätt till när man ser från hurudana omständigheter människor har flytt. Han säger att man kan erbjuda ett ställe att vara på ett tag så att den avvisade kan ordna upp sitt liv - det går ju att överklaga, men det tar tid.

- Man kan inte säga i det flyktingläge vi har att man inte kan hjälpa. Vi ger åt endel människor en bild av att Finland är ett fantastiskt land, men det gäller då alltså inte alla.

Ahlgren har själv tidigare inhyst en person som i tiderna kom till Sverige. Han bodde hos Ahlgrens i ett års tid för att han behövde hjälp för att undvika livshotande omständigheter.

Kommer du att ta emot fler hjälpbehövande?

- Ja, om det kommer någon som behöver det, säger Ahlgren.