Hoppa till huvudinnehåll

Personalen på sjukhuset i Seinäjoki behöver inte kunna svenska

Den nya akuten vid Vasa centralsjukhus
Den nya akuten vid Vasa centralsjukhus Bild: Yle/ Malin Hulkki rött kors

Enligt lagförslaget till jourreformen kommer sjukhuset i Seinäjoki inte att bli tvåspråkigt. Det betyder att personalen inte behöver kunna svenska, utan tolk kan kallas in vid behov.

Idag är centralsjukhuset i Seinäjoki enspråkigt finskt eftersom ingen av medlemskommunerna vid Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt är tvåspråkiga. Om inget specifikt skrivs in i lagförslaget har sjukhuset samma språkliga status också i framtiden.

- Seinäjoki blir inte tvåspråkigt utifrån det här lagförslaget, säger Timo Keistinen, medicinalråd på Social- och hälsovårdsministeriet.

Följer inte tanken med språklagen

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson tycker inte om förslaget att Vasa centralsjukhus skulle förlora sin status som sjukhus med omfattande jour. Och om man nu dessutom från ministeriet säger att centralsjukhuset i Seinäjoki ska fortsätta vara enspråkigt finskt strider det enligt Henriksson mot tankegången i språklagen.

- Vill man driva den här reformen framåt måste Seinäjokisjukhuset bli tvåspråkigt. Jag är väldigt förvånad över inställningen till språkfrågan i vårdreformen och det här är ytterligare ett bevis på det, säger Henriksson.

Kan kalla in tolk vid behov

Att sjukhuset är enspråkigt finskt betyder att sjukhuset inte kommer att ha svenskspråkig personal eller andra svenskspråkiga strukturer.

- Vid behov kan man kalla in en tolk, men om det är bråttom att ge vård kommer man ju inte att hinna vänta på det, säger Göran Honga, direktör på Vasa sjukvårdsdistrikt.

- Alla anställda i Seinäjoki har läst svenska i skolan, en del mer och andra mindre. Jag tror att en stor del av läkarna har språkintyg. Fastän sjukhuset inte är tvåspråkigt så kan en stor del av personalen svenska, säger Keistinen.

Den språkkonsekvensbedömning som just nu håller på att göras inför jourreformen kommer inte att göras så detaljerat att man kan kartlägga personalens språkkunskaper.

- Vi gör inte språkkonsekvensbedömningen på enskilda sjukhus. Bedömningen berättar om situationen på en allmän nivå, säger Keistinen.

Borde göra grundligare bedömning

Henriksson anser att språkkonsekvensbedömningen borde göras grundligare.

- Patienterna vill ju veta hur det fungerar i det verkliga livet och vilken språkservice man kan få på riktigt. Det har absolut ingen betydelse vilka språkkunskaper personalen har till pappers, säger Henriksson.

Innan regionförvaltningsreformen genomfördes 2010 gjordes en språkkonsekvensbedömning som Henriksson anser att Social- och hälsovårdsministeriet borde ta modell av.

- Den utgick från personalens faktiska språkkunskaper. Man borde göra en jämförelse mellan personalens språkkunskaper vid Vasa centralsjukhus och Seinäjoki centralsjukhus, säger Henriksson.

Lagförslaget borde, enligt Henriksson, påverkas nu innan regeringen har avgett det till riksdagen.

- Tjänstemännen på Social- och hälsovårdsministeriet borde be om råd av Justitieministeriet och hitta en modell som är trovärdig, eftersom det man presenterar ska passera riksdagens nålsöga och i slutändan grundlagsutskottet, säger Henriksson.

Läs också