Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen samlas om rasister: Varför inte tillämpa nuvarande lagar effektivt?

Utrikesminister Timo Soini och statsminister Juha Sipilä i riksdagen den 1 juli 2016.
Utrikesminister Timo Soini och statsminister Juha Sipilä i riksdagen den 1 juli 2016. Bild: Alloverpress / Jarno Kuusinen Juha Sipilä,Timo Soini,Regeringen Sipilä

Regeringen samlas på måndag för att se över lagstiftningen för att komma åt våldsbenägna rörelser. Men det är möjligt redan enligt nuvarande lag om den tillämpas fullt ut.

Också hatprat kan åtgärdas om polisen och åklagarmyndigheten agerar effektivt och har tillräckliga resurser.

Statsminister Juha Sipilä lovade i lördags ändringar i lagar och praxis som rör extrema organisationer med våld på agendan och han aviserade också ett förbud mot dylika organisationer. Finansminister Petteri Orpo är på samma linje.

Sipilä och Orpo har den nazistiska Finska motståndsrörelsen i tankarna men under veckoslutet hann centerledamoten Sirkka-Liisa Anttila redan kräva att även djurrättsaktivister och anarkister bör betecknas som extremrörelser och lagen skärpas också vad gäller dem.

Strafflagen ger verktyg

Svårigheten med att stifta nya lagar för att få bukt med organisationer som Finska motståndsrörelsen är att lagstiftning ska vara allmängiltig. Det går inte att stifta en lag enbart mot enskilda, utpekade rörelser och uttryckligen deras fanor och emblem.

Strafflagen ger dessutom möjligheter att komma åt våldsbenägna rörelser redan nu. Den är allmängiltig i sin definition av kriminella, strukturerade sammanslutningar. Den fastställer också maximistraff för dem som deltar i verksamheten.

I och med att strafflagen är allmängiltig kan den tillämpas på alla kriminella extremrörelser oberoende av verksamhetsmotiv. De bestämmelser som handlar om den här typens aktiviteter ingår i kapitlen 6, 11 och 15.

President Sauli Niinistö kommenterade för en vecka sedan dödsvållandet på Stationsplatsen och sade då att den nuvarande lagstiftningen enligt hans uppfattning ger möjligheter att ingripa mot högerextremistiska organisation. Han påminde även om att rasism är ett brott och därför är det också lagstridigt att höra till organisationer som har rasism på agendan..

Också experter har problematiserat planerna på ny lagstiftning på grund av Finska motståndsrörelsen.

Mera krut på bättre praxis

Förra veckan lovade inrikesminister Paula Risikko också hårdare åtgärder mot hatprat. Hon är själv just nu utsatt för hätska angrepp och det har på nätet bland annat förekommit uppmaningar att ”ta död på horan”.

Hatretorik är inget nytt i de sociala medierna, tvärtom. Chefen för nätpolisen i Helsingfors Jarmo Heinonen sade nyss att det är svårt att komma åt det eftersom hatprat inte definieras i lagen.

En stor del av hatpratet kan emellertid definieras som brott som är straffbara enligt lagen, så som hets mot folkgrupp och offentligt uppviglande till brott. Dessutom kan riksåklagaren under vissa omständigheter också ta upp fall som är målsägandebrott, så som ärekränkning. Också olaga hot är ett brott som kan tas upp utan målsägandes medverkan.

Risikko medgav förra veckan indirekt att tillämpningen av lagstiftningen har fallerat. Hon uppmanade till större effektivitet och konsekvens och lovade också en översyn av verksamhetsmodellerna.

Då Sipilä i lördags utlovade ändringar talade han inte bara om lagen utan också om praxis. Där finns av allt att döma en hel del att förbättra när det gäller nazistisk verksamhet, hatprat och tillämpningen av redan existerande lagar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes