Hoppa till huvudinnehåll

Kyrkoherden svarar: Vad går kyrkoasyl egentligen ut på?

Flyktingar vandrar över bro.
Arkivbild. Flyktingar vandrar över bro. Bild: EPA/JENS BUETTNER flyktingar,Syrien,syrier,människor (släkte),invandrare,asylsökande (process)

Kyrkoasylen har varit på tapeten igen efter att Inrikesministeriet med minister Paula Risikko (Saml) och kanslichef Päivi Nerg i spetsen uppmanat kyrkan att sluta erbjuda hjälp åt flyktingar. Vi bad Åboprästen Jouni Lehikoinen förklara vad kyrkoasylen egentligen innebär.

- Vi ger dem diakonal hjälp med kläder, mat och så vidare. Så erbjuder vi laghjälp, till exempel advokater till deras processer. Vi sätter oss helt enkelt ner med dem och diskuterar, lyssnar på deras berättelser. Vi möter dem som människor, förklarar Lehikoinen, kyrkoherde vid Mikaelsförsamlingen i Åbo.

Hur stor del av arbetet är den juridiska delen?

- Det är en del av arbetet. Vi har också kunnat hjälpa en del av flyktingarna, 30-40 procent av besluten från migrationsverket har ändrats efter att vi hjälpt.

Hur går det för resten? Fortsätter ni att erbjuda dem asyl också efter ytterligare ett negativt besked?

- Vi står bredvid dem så länge som vi kan. Det kommer alltid en punkt då vi inte kan hjälpa mer. Då det kommer till asylsökande som skickas till ett annat EU-land, på grund av Dublin-avtalet, så har vi vissa kontakter till kyrkorna runt om i Europa och ber dem att hjälpa till.

Visst har jag också fått hatpost som undrar varför jag hjälper flyktingar istället för finländare. Det är kritik som vi måste kunna ta emot och förstå.

Hur fungerar samarbetet med myndigheterna för tillfället?

- Vi har goda förbindelser med utlänningspolisen. Vi sitter ofta ner och diskuterar med dem. Det glädjer jag mig över. Till migri har vi dessvärre inte så god kontakt. Det är förstås en stor brist i vår verksamhet. Det kan också delvis bero på att vi själva inte varit så aktiva med den biten.

Tror du att myndigheterna nu efter Inrikesministeriets uppmaningar kommer att börja ignorera kyrkoasylen? De talar ju om att kyrkan ”gömmer papperslösa flyktingar”.

- De har en felaktig bild av vår verksamhet. Vi gömmer inte människor. Vi hjälper dem och samarbetar med myndigheterna. Den bilden som inrikesministeriet tycks ha så stämmer inte över huvudtaget så kanske det är bra att föra diskussioner med dem.

Interiör från Mikaelskyrkan i Åbo.
Kyrkoherde Jouni Lehikoinen. Interiör från Mikaelskyrkan i Åbo. Bild: Yle/Andy Ödman jouni lehikoinen

Hur många personer är det här i Åboregionen som får kyrkoasyl för tillfället?

- Tiotals. Vi började med verksamheten år 2007 och årligen är det 10-20 personer som vill ha kyrkoasyl. Vissa stannar kvar i Åbotrakten och vissa reser vidare till en annan ort i landet.

Hur många av dem som vill ha hjälp kan ni erbjuda kyrkoasyl?

- Vi försöker hjälpa alla. Men tyvärr finns det flera fall där vi inte kan göra något. Om det handlar om ett så kallat Dublin-case så kan vi inte göra mycket. Men vi försöker hjälpa så mycket som vi kan då också. Förstås tänker vi också på vad som är vettigt med tanke på våra resurser.

Vi gömmer inte människor. Vi hjälper dem och samarbetar med myndigheterna.

Finns det kriterier som man måste uppfylla för att ni ska erbjuda hjälp?

- Alla har en egen historia, en egen bakgrund. Vi sätter oss alltid in i bland annat migrationsverkets beslut och andra dokument för att hitta detaljer som vi kan ta itu med. Om myndigheterna till exempel missat något så hjälper vi med det.

Ni här i Mikaelsförsamlingen är kända för att vara väldigt aktiva med ert flyktingarbete. Varför valde ni att vara det?

- Vi har inte valt det, utan det är något som har givits åt oss. Ända sedan kyrkoasylen blev till år 2007 så har vi haft flyktingar vid kyrkoporten. Där började det. Nuförtiden är det en del av vår verksamhet.

Det finns ju ändå flera som motsätter sig kyrkans aktiva roll inom flyktingarbetet och också skriver ut sig som följd av praxisen. Ser du det som ett problem?

- Det hör till demokrati. Man får ha en motsatt åsikt. Visst har jag också fått hatpost som undrar varför jag hjälper flyktingar istället för finländare. Det är kritik som vi måste kunna ta emot och förstå.

Kyrkoherde Jouni Lehikoinen intervjuades i Åboländsk förmiddag på tisdagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland