Hoppa till huvudinnehåll

Nationell huggningsiver syns inte i Västnyland

Avverkning i Västnyland.
I Västnyland avverkas mindre skog än i resten av Finland. Avverkning i Västnyland. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,träd,avverkningar,skogar

Ekonomin i Västnyland skulle må bra av att det avverkades mera skog. Det anser revirinstruktör Eero Uggelberg. Raseborgs Natur och Miljö skulle däremot hellre se en mindre konventionell avverkning.

I fjol avverkades det totalt 68 miljoner kubikmeter stamved för industriellt bruk i Finland. Det är tre miljoner kubikmeter mera än året innan och den största mängden någonsin.

Men i Västnyland märks rekordåret inte av. Avverkningen är rätt jämn och ligger på en mängd mellan 300 000 och 400 000 kubikmeter årligen, säger skogsinstruktör Eero Uggelberg som representerar de privata skogsägarna.

Eero Uggelberg.
Eeo Uggelberg. Eero Uggelberg. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,eero uggelberg

- Vi har inte märkt av någon större huggningsiver. Många sköter skogen med tanke på vad som behövs göras där. Slutavverkningar sker oftast i granskogar eftersom rotrötan äter upp det värdefulla timret och förvandlar det till flis.

Mindre behov av extra pengar

Eero Uggelberg kan inte ge ett absolut svar på varför huggivern inte syns lika tydligt i Västnyland som i övriga Finland.

- Jag kan bara spekulera i saken. Kanske det handlar om EU-stöd som är försenade som gör att folk tar hjälp av skogen. Men här har vi nog inte märkt av det.

Eero Uggelberg upplever att många skogsägare hellre tar hjälp från skogen än går till banken då de behöver göra en större investering. Men i Västnyland har behovet av extra pengar kanske inte varit lika akut som i andra delar av landet, gissar han.

Skogsvård är nödvändig

Helena Nygren från Slipars gård i Snappertuna har alldeles nyss låtit avverka fem hektar skog på Grobbmalmen. Hon har nyligen köpt mark och skogen behövde skötsel, säger hon.

- Det är ett större område med olika utvecklingsstadier. Avverkningen handlar om skogsvård för att området ska producera bättre.

Avverkning i Västnyland.
Skog som avverkats på Grobbmalmen i Snappertuna. Avverkning i Västnyland. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,avverkningar,skogar

Hon har låtit gallra en del av skogen medan en del är hugget i fröträdsställning där det är meningen att tallplantor naturligt ska börja växa. På de ställen där granar var angripna av rotröta och tallar av törskate svamp har hon låtit hugga kala fläckar. Där ska i stället planteras nya granar och tallar.

Dyrt att sköta skogen

Helena Nygren äger närmare 500 hektar skog. För hennes del handlar skogsskötseln inte enbart om ekonomi.

- Man kan också lämna små fläckar med skog och naturträd så att det ser trevligt ut.

Helena Nygren.
Helena Nygren. Helena Nygren. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Helena Nygren

Slutavverkning kan hämta en del pengar, men att sköta skogen är till stor del en dyr affär, säger Helena Nygren.

- Det första arbetet då man röjer hämtar ingenting. Men det är som att sätta pengar på banken eftersom skogen blir lönsam då den är välskött.

Själv har hon inte avverkat skog för att finansiera någon investering.

- Däremot har jag investerat i mera skog. För mig handlar det om andra värden och är också ett placeringsobjekt.

Mera borde avverkas

Skogsinstruktör Eero Uggelberg tycker att det är en bra sak att det avverkas mera i Finland.

- Det finns ju möjligheter att avverka mycket mera skog i Finland. Det är ekonomiskt bra för skogsägarna och också nationalekonomiskt nyttigt.

Han skulle gärna se att skogsägarna i Västnyland tog efter den nationella trenden och ökade avverkningen också här.

- Det skulle vara möjligt att öka avverkningen med fem till tio procent. Skogarna växer mera än vi plockar ut därifrån.

Dumt att skogen ruttnar bort

Uggelberg menar att det främst är skogsägare som inte bor på orten som låter skogarna vara.

- De som inte bor på plats är kanske inte lika ekonomiskt beroende av dem. Men det skulle vara bra att sköta om skogen ändå, det är ju slöseri att låta den ruttna.

Fiskars är stor ägare

Den största delen av skogen i Västnyland är i privat ägo, säger Eero Uggelberg.

Fiskars bolag äger 15 000 hektar mark. Den största delen finns i Västnyland och består mest av skog.

En mossig trädrot längs terrängcykelbanan i Fiskars.
Skog i Fiskars. En mossig trädrot längs terrängcykelbanan i Fiskars. Bild: Yle/Tove Virta mossor,trädrot,rot,skogar,Fiskars, Raseborg,Raseborg,Västnyland

Inte heller Fiskars avverkar så mycket som det skulle vara möjligt utan låter skogarna växa mer än bolaget avverkar, säger skogschef Robert Lindholm.

- Årligen avverkas 50 000 kubikmeter. Vi anser att det är en hållbar nivå och det är under den årliga tillväxten.

Blandskog på sikt

Fiskars ekonomiskogar på 11 000 hektar är i sin helhet PEFC- och FSC-certifierade. Det innebär bland annat att bolaget följer striktare krav än lagen förutsätter.

- Vi lämnar mera skog utanför avverkning och lämnar mera enskilda träd på ytorna när vi gör förnyelser. Vi lämnar också mera lövträd vid röjningar och gallringar. På det sättet blir det mera blandskog på sikt, säger Robert Lindholm.

Skogen är en viktig inkomstkälla också för Fiskars men bolaget följer inte konjunkturerna.

- Vi följer med läget i Finland men det påverkar inte vårt skogsbruk direkt. Vi följer inte marknadsutvecklingen så strikt som många andra skogsägare gör.

Borde avverkas annorlunda

Naturinventerare Esko Vuorinen är medlem i Raseborgs Natur och Miljö och är själv skogsägare. Han tycker att det är en bra sak att huggningsivern i Finland inte syns lika tydligt i Västnyland.

- Jag upplever att det avverkas ganska mycket här. Jag tycker att skogen har andra värden än enbart ekonomiska.

Han menar att det konventionella sättet att avverka skog är direkt motstridigt mot andra värden som möjligheter till rekreation, att plocka svamp eller att bedriva jakt.

Esko Vuorinen
Esko Vuorinen. Esko Vuorinen Bild: Yle/Minna Almark raseborgs natur och miljö

Den nya skogslagen från 2014 ger skogsägarna möjlighet att använda sig av så kallad beståndsvårdande avverkning, det vill säga kalhyggesfri avverkning, säger Vuorinen.

- Då skulle också ekonomiskogarna ha olika slags träd och det skulle inte finnas kalhyggen där det i tiotals år finns ung och tät plantskog som inte har något rekreationsvärde.

Arternas mångfald hotas

Beståndsvårdande avverkning innebär att man reglerar skogens täthet genom att ta bort träd i dåligt skick och med defekter. På det sättet mår de träd som blir kvar bättre och blir livskraftigare. I barrskog bevaras lövträd så att deras andel uppgår till 10 till 30 procent.

Avverkning i Västnyland.
Avverkningen kunde bli mindre konventionell tycker Esko Vuorinen. Avverkning i Västnyland. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,träd,avverkningar

Enligt Vuorinen har den konventionella skogsavverkningen lett till att många arter försvinner. Bland annat har antalet tjädrar och orrar minskat betydligt då naturskogarna försvinner.

Vuorinen tycker att skogen i Västnyland överlag är väldigt splittrad. Främst består den av ett lapptäcke av kalhyggen, unga plantskogar och äldre skogar.

- Större enheter med riktig skog finns nästan bara på skyddsområden och det finns få av dem. Jag känner åtminstone många som skulle se mera naturenlig skog.

28.9.2016 Artikeln har rättats klockan 07:55. Robert Lindholm hade i misstag fått felaktigt förnamn och skogslagen benämndes jaktlagen. Artikeln har också uppdaterats klockan 08:21 så att det tydligare framgår att Fiskars skogar i sin helhet är FSC-certifierade.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland