Hoppa till huvudinnehåll

Unga nordbor: Nej till gränskontroller, ja till mera samarbete

Julius Owusu, Emelie Weski och Sara Corneliussen deltog i en nordisk ungdomskongress på Borgbacken i oktober 2016.
Banden inom Norden bör knytas tidigt för att samarbetet ska ha en framtid säger Julian, Emelie och Sara. Julius Owusu, Emelie Weski och Sara Corneliussen deltog i en nordisk ungdomskongress på Borgbacken i oktober 2016. Bild: Yle/Anna Savonius Norden,sara corneliussen,ungdomar,nordiskt samarbete

- Vi måste vara beredda att dela med oss av våra resurser i Norden, eftersom vi tillhör en privilierad minoritet i världen, säger rikssvenska Emelie Weski, en av deltagarna i den nordiska ungdomskongressen Broar - Sillat som gått av stapeln i Helsingfors den här veckan.

Weski betonar det stora ansvar som de nordiska länderna har.

- Det gäller att lyssna på dem som har det svårare.

För Sara Corneliussen är språksamhörigheten viktig.

- Jag säger att jag är skandinav när jag reser utomlands eftersom hela området har mycket gemensamt. Jag upplever att jag är hemma var jag än rör mig i Norden men det är spännande att märka nya sidor i våra länder också.

Vi måste upprätthålla det gemensamma trots de stora förändringarna i Norden.― Julian Owusu, Uleåborg.

Julian Owusu är länskonstnär bosatt i Uleåborg med svenska som modersmål. Enligt honom finns den gemensamma basen i Norden men han ser den inte som något självklart.

- Det krävs mycket för att upprätthålla den. De nordiska samhällena förändras så mycket just nu.

Alla tre har deltagit i olika workshoppar under veckan. Teman som delaktighet och demokrati, positiv mental hälsa, sysselsättning, utbildning och kultur har stått på agendan.

Göms ungdomsfattigdomen undan?

- Statistik gällande arbetslöshet och fattigdom bland unga syns inte i media, säger Emelie Weski. Ungdomar som grupp är osynliggjorda när man gör upp den statistiken och det bekymrar oss.

Hon poängterar att man inte lyfter fram hur många unga som lever i fattigdom i till exempel Sverige.

- Samtidigt försöker man i Danmark gömma undan ungdomsfattigdomen i låga ungdomsarbetslöshetssiffror, konstaterar Weski.

Tre kongressdeltagares namnskyltar vid ungdomskongressen Broar - Sillat i oktober 2016.
- Nordiska ungdomskongresser ger deltagarna kontakter och nya vänner. Tre kongressdeltagares namnskyltar vid ungdomskongressen Broar - Sillat i oktober 2016. Bild: Yle/Anna Savonius namnskyltar,Norden,nordiskt samarbete

Varför är det nordiska samarbetet så luddigt?

De tre kongressdeltagarna efterlyser mera konkreta handlingar i nordiskt samarbete.

- Nordiska ministerrådet har ju tagit fram en barn- och ungdomsstrategi men den är väldigt luddig, anser Weski. Hon vill se en handlingsplan och aktiva beslut som visar att man ser de unga som en grupp med olika erfarenheter och positioner.

Hon betonar vikten av att unga är med och deltar, planerar och sätter agendan.

- Vi måste få delta i beslutsfattandet och verkställandet vilket ofta glöms bort, betonar hon.

Julian Owusu instämmer.

- Vi behöver något konkret i det nordiska samarbetet.

Nordisk union?

Sara Corneliussen säger samarbetet måste börja tidigt, redan i barndomen, för att man ska kunna trygga en fortsättning i nya generationer. Enligt henne ses det här inte som något självklart.

- Jag tycker också att vi kunde fundera på en nordisk union, framkastar Sara.

Nordiska flaggor i vaser.
Vi får inte glömma vår nordiska språktillhörighet, säger kongressdeltagarna. Nordiska flaggor i vaser. Bild: Yle/Anna Savonius Norden,flaggor,nordiskt samarbete

Sara Corneliussen tycker också att fritt resande inom Norden är ett måste för att man ska kunna samarbeta och bibehålla förtroendet. Emelie Weski instämmer.

- Gränsfriheten som vi hade tidigare är oerhört viktig. Mobiliteten blev ju också en EU-fråga; rörligheten har eget mervärde, säger Weski.

För henne är Norden i framtiden just rörlighet, språkförståelse, en öppenhet och ett kontinuerligt byggande av vänskapsband mellan unga människor. Det får effekter i framtiden.

- Vi behöver alla globalt ett Norden som bestämmer sig för att vara en god faktor, en god spelare.

Gränskontrollerna är ett steg bakåt - och ett onödigt steg.― Emelie Weski, Sverige
Julian Owusu, Emelie Weski och Sara Corneliussen på nordisk ungdomskongress i Finland.
Julian Owusu, Emelie Weski och Sara Corneliussen på nordisk ungdomskongress i Finland. Julian Owusu, Emelie Weski och Sara Corneliussen på nordisk ungdomskongress i Finland. Bild: Yle/Anna Savonius julian owusu,Norden,nordiskt samarbete

De tre ungdomarna är eniga om att gränskontrollerna inom Norden känns onödiga.

- För mig är gränskontrollerna ett steg bakåt och de känns onödiga. När man "ville sätta ner foten i Sverige" så gjordes det på fel sätt, anser Weski.

Man ville att de andra nordiska länderna skulle hjälpa till mer när det gällde mottagandet av flyktingar.

- Jag förstår inte varför andra länder skulle vilja engagera sig mer för att någon slutar engagera sig, funderar hon vidare.

Gränsfriheten utan id-kontroller påverkar inte bara flyktingströmmarna.

Vi har folk som studerar över gränserna, folk som reser över gränserna, folk som har familj över gränserna. Det här påverkar de unga i högsta grad.― Emelie Weski, Sverige.

Julian Owusu betonar för sin del den gemensamma identiteten i Norden som han tycker att är viktig att bibehålla.

- Jag ser Nordens framtid som en identitetsfråga. Vi talar om det nya, multikulturella samhället.

Owusu betonar att det finns olika människor i Norden och att det går att bo tillsammans och leva tillsammans. Alla behöver inte vara likadana.

- Bakgrunden kan vara vilken som helst men vi kan ha en gemensam identitet i Norden, betonar han.

Läs också