Hoppa till huvudinnehåll

Fjärrstyrd flygledning kan vara framtiden - Gränsbevakningen ger tummen upp

Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma.
Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma. Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma. Bild: Yle / Mattias Simonsen super puma

Yle Åboland har tidigare rapporterat om att planerna på att skära ner på flygledningen i Åbo har väckt oro bland skärgårdsborna. Nu utreder Finavia möjligheterna till bättre flygledningsberedskap genom fjärrstyrd flygledning. Ett system som redan finns på flera flygplatser i Sverige.

Om Inrikesministeriets planer på att minska på flygledningen i Åbo blir verklighet påverkas även räddningshelikoptrarnas möjligheter till att använda Åbo flygplats. I värsta fall tvingas en räddningshelikopter i framtiden rycka ut från Helsingfors-Vanda flygplats i stället för från Åbo. Vilket skulle innebära att flygtiden ökas med 45-50 minuter.

Men en framtida möjlighet som Finavia utreder och som förbättrar flygledningsberedskapen, och som mycket väl också kan börja användas i Finland är fjärrstyrd flygledning.

Det här systemet finns redan på flera flygplatser i Sverige, bland annat i Örnsköldsvik. Bolaget Saab har utvecklat tekniken och Örnsköldsviks flygplats köper den fjärrstyrda flygledartjänsten av Luftfartsverket (LFV). Robert Gyllroth, vd och flygplatschef för Örnsköldsvik Airport, motiverar varför man har valt den här lösningen.

- Vi vill köpa den högsta tänkbara säkerheten till en så låg kostnad som möjligt. Många flygplatser i Sverige är gamla och det innebär också att flygledartornen är gamla. På en del ställen är det på gränsen till att man måste byta ut tornen. Det kostar kring 20 till 30 miljoner kronor att bygga ett flygledartorn och här sätter man upp en mast och ett kamerahus för någon enstaka miljon. Så det handlar om stora besparingar.

"Hittills har det bara varit fördelar"

Enligt Örnsköldsviks flygplatschef är fjärrstyrd flygledning ett system som höjer flygsäkerheten.

- Vi har flyttat våra flygledartorn 18 mil söderut till Sundsvall och det här systemet funkar väldigt bra. Där sitter flygledarna i en lokal med stora TV-skärmar i stället för fönsterrutor. Det är väldigt bra upplösning, då det är Blu-ray HD-kvalitet. Man har en otroligt snabb överföring och man ser bättre via kameror än vad man gör från ett torn när det handlar om skumt ljus, alltså vid gryning och skymning. Det pågår också en utveckling med IR-kameror, där man kan komma kunna se i mörker, så det är nästa steg. Allting vi kan göra för att höja flygsäkerheten till nya nivåer är positivt.

På frågan gällande för- och nackdelar är svensken tydlig med att det här enligt honom är framtiden för flygledning.

- Den stora fördelen för vår flygplats är att vi får en billigare produkt. I varje torn finns väldigt mycket teknisk utrustning som kräver underhåll och tester kontinuerligt. All utrustning som finns i de här tornen finns nu samlat på ett och samma ställe, så man delar med sig av kostnaderna till flera intressenter. Så vi är ett antal flygplatser som sänker våra driftskostnader. Det här gör också att vi kommer att kunna ha öppet med flygtrafikledning dygnet runt under hela året. Det är väldigt positivt för en liten flygplats att kunna trycka på knappen och öppna tornet, för då vet vi att vi är tillgänglig för exempelvis ambulansflyg. Vi har haft det här systemet i ett och ett halvt år och hittills har det bara varit fördelar och jag tror att vi kommer att se ännu mer fördelar när tekniken utvecklas vidare.

Fjärrstyrda flygledartorn har placerat Örnsköldsvik på världskartan

Systemet med att fjärrstyra flygledartorn har placerat Örnsköldsvik på världskartan i flygplatssammanhang.

- Det här är omskrivet i New York Times och i Indien och Australien. Det globala intresset för det här har varit fantastiskt och vi har fått samtal från världens alla hörn. Men samtidigt är det så att det är Saab och LFV som har tagit fram den här produkten, så de jobbar nog för högtryck med att kunna ge fler nationer möjligheten att använda ett sådant här system. Det finns inget skäl till att ha torn på respektive flygplats i framtiden, utan det här är en ren kostnadsbesparing. Och med teknikens hjälp kan vi nog höja säkerheten ytterligare.

Tekniken kan samtidigt alltid falera, du ser inga risker med att flygleda på distans?

- Visst är det så att det alltid kan hända saker med teknik och framför allt med människor. Men när man bygger sådana här system finns det ju inte bara en kontakt, det finns ett antal parallella förbindningar mellan de här centralerna, så att om en skulle falera finns det en reserv och så vidare. Det kan hända saker på en flygplats, oavsett om du sitter på distans eller inte, men då går man in och sköter driften med de rutiner som är förutbestämda. Så jag ser ingen större skillnad i det avseendet.

Gränsbevakningen positiv - Finavia utreder frågan

Den här lösningen med flygledning på distans som Robert Gyllroth berättar om är också ljuv musik i kommendörkapten Kimmo Ahvonens öron. Ahvonen som jobbar för Gränsbevakningen är positiv till samma lösning i Finland, då tillgänglig flygledning dygnet runt på flygplatser i Finland skulle underlätta för Gränsbevakningens rädddningshelikoptrar.

Det argumentet håller även chefen för Finavias flygtrafiktjänst, Raine Luojus, med om. Han säger att Finavia har planer på att börja med fjärrstyrd flygledning, alltså precis som man redan gör i Sverige. Men Luojus tillägger samtidigt att det i så fall kommer att dröja fem till tio år innan det händer i Finland, då man fortfarande utreder frågan och vill se hur den här tekniken utvecklas.