Hoppa till huvudinnehåll

Information om droger gör skillnad

Händer på person som hanterar cannabis.
Alla barn borde få en jämn dusch av droginformation under skoltiden. Händer på person som hanterar cannabis. Bild: Yle Drog,narkotika,cannabis

Det finns stora skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter på förebyggande drogarbete för unga. Det man nu borde komma ifrån är en brandsläckningsattityd till drogarbetet bland unga säger Joonas Turtonen som är verksamhetsledare för Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.

- Det blossar upp en diskussion och så tänker man att Joonas Turtonen från Nykterhetsförbundet kan komma och i 45 minuter tala om det här och så är det fixat. Så är det inte. Vi behöver en långsiktighet och vi behöver det kollektiva tänket där alla är med på det, säger Turtonen.

Han poängterar att föräldrastödet är avgörande och det samma gäller skolans roll i det här sammanhanget.

Verksamhetsledare Joonas Turtonen från Nykterhetsförbundet
Joonas Turtonen Verksamhetsledare Joonas Turtonen från Nykterhetsförbundet Bild: Yle/Malin Hulkki Österbotten,Vasa,turtonen

Förebyggandet en del av vardagen

Vasa stad har ett drogförebyggande program. Drogförebyggande arbete görs dels inom undervisningen och också inom elevvården.

Birgitta Höglund som är skoldirektör i Vasa ser det förebyggande arbetet långt som ett samarbete mellan många olika instanser. Hon är inne på samma linje med Turtonen och säger att det förebyggande arbetet ska vara en del av vardagen.

- Man ska samarbeta med hälsovårdssidan och samarbetet med föräldrarna är oerhört viktigt. Vi har sagt åt personalen att de ska vara observanta, men då måste de också ha kunskapen, säger Höglund.

Inställningen till cannabis bland unga håller på att bli liberalare och ungefär 20 procent av ungdomarna testar i något skede droger. Joonas Turtonen ser att det finns risk för ett accelererande problem.

Birgitta Höglund, skoldirektör i Vasa
Birgitta Höglund Birgitta Höglund, skoldirektör i Vasa Bild: YLE/Sara Bergström skoldirektör

Modelltänk

Turtonen skulle gärna se ett modelltänk när det gäller det förebyggande arbetet så att en enskild skola eller kommun inte själv behöver fundera på vad och hur man ska ta upp olika saker. Det hela skulle helt enkelt vara satt i system.

- Det kunde finnas lite av en schablon. Till exempel under årskurs fem och sex är det de vissa saker som tas upp och i högstadiet är det andra saker. Så att alla elever under sin skoltid får en jämn dusch. Inte räddar det alla men utgången är betydligt bättre än om det inte ges, säger Turtonen.

- Jag vill också lyfta fram föräldrasamarbetet. Det finns många enkla saker som man kan ta upp på föräldramöten som hemkomsttider, kamrater, fickpengar, telefontrafik och sociala medier. Om man som förälder deltar i sitt barns vardag så hjälper det barnen och också skolan, säger Höglund.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten