Hoppa till huvudinnehåll

Så här räddar du dina hjärnceller!

Hjärna
Nya grå celler föds hela tiden, men de måste räddas för att överleva. Hjärna Bild: Ludovic di Orio kvanthopp

Hjärnan är vårt mest mytomspunna organ. Trots otroliga framsteg inom forskningen vet vi fortfarande ganska lite om hur den fungerar. Men det är dags att avliva några av de mest seglivade myterna om människohjärnan.

  • Vi människor använder bara en tiondel av vår hjärnkapacitet. FALSKT.
  • Vi tillhör olika inlärningstyper. Vissa lär sig t.ex via bilder och andra via berättelser. FALSKT.
  • Vi föds med en uppsättning hjärnceller, som sedan förloras utan att nya celler föds i stället. FALSKT.

Hjärnforskaren Katri Saarikivi tar fasta på det sista påståendet, och berättar att nya hjärnceller bildas under hela livstiden. Man har kunnat hitta nyfödda hjärnceller i en 89 år gammal människas hjärna. Men för att cellerna ska överleva, måste de räddas genom att tas i bruk.

– Man räddar de nyfödda hjärncellerna genom inlärning. Om man inte använder cellerna så dör de. Men genom att lära sig nya saker livet igenom, kan man hålla hjärnan i gott skick.

Det livsviktiga lärandet

Katri Saarikivi arbetar vid enheten för kognitiv hjärnforskning vid Helsingfors universitets psykologiska institution. Hon säger att inlärning är livsviktigt för hjärnan, och att personer som ständigt lär sig nytt därför löper mindre risk att drabbas av sjukdomar som till exempel demens.

Och det finns flera goda nyheter. Hjärnan behåller sin plasticitet, formbarhet, livet ut och det ger oss stora fördelar.

– Förmågan att lära sig nya saker och anpassa sig till nya situationer hör till människans konkurrensfördelar. Hjärnan är en fantastisk inlärningsmaskin som artificiell intelligens inte kan tävla med.

Hjärnforskaren Katri Saarikivi
Hjärnforskaren Katri Saarikivi. Hjärnforskaren Katri Saarikivi Bild: Yle/Parad Media efter nio

Om att tävla med robotar

Det finns också andra mänskliga egenskaper som maskinerna kommer att ha svårt att överglänsa. En av de viktigaste är förmågan till växelverkan.

– Människors sätt att förstå varandra är väldigt mångfacetterat, och kräver bland annat medvetande. Innan den artificiella intelligensen har ett medvetande kan den inte ersätta oss i det här hänseendet.

Kreativt tänkande är en annan fördel vi människor har, och fantasi, eller "förmågan att göra tidsresor inuti sitt huvud".

– Vi kan också föreställa oss vad som pågår inuti en annan människas huvud, sätta oss i en annans situation. Empati är en verkligt viktig kognitiv färdighet i framtidens arbetsliv.

Om kollektiv intelligens

Ännu ett steg längre tar oss det som Katri Saarikivi kallar för kollektiv intelligens. Den kollektiva intelligensen är den bästa indikatorn på ett teams förmåga att lösa problem.

– Den förklarar teamets förmåga att uppnå resultat mycket bättre än genomsnittet av medlemmarnas IQ, eller den smartaste personens IQ, gör. Hur hög kollektiv intelligens en grupp har beror på kvaliteten på växelverkan mellan individerna.

Också det här är goda nyheter, eftersom varje grupp kan förbättra kvaliteten på sin växelverkan genom enkla medel. Det gäller att undvika monologer, att ge alla personer i gruppen möjlighet att komma till tals och att ge flera positiva än negativa kommentarer under ett samtal.

Om olika yrkesgruppers hjärnor

Varje människas hjärna är unik. Men forskare kan se likheter i hjärnorna hos människor i samma yrke. En musikers hjärna skiljer sig på många sätt från en icke-musikers (bland annat på grund av att musikern lär sig nytt hela tiden men också repeterar det hen lärt sig). En badmintonspelares hjärna skiljer sig också från en icke-badmintonspelares hjärna. Och en dansares från en icke-dansares.

– En av de tidigaste studierna på området gällde taxichaufförer i London. Den gjordes på 90-talet, innan alla taxibilar var utrustade med GPS. Forskarna upptäckte att taxichaufförerna hade mer substans i de delar av hjärnan där minnet sitter än icke-taxiförare. Det berodde på att förarna varit tvungna att pränta in de komplicerade rutterna i minnet, säger Katri Saarikivi.

En liknande undersökning idag skulle antagligen ge annorlunda resultat, då behovet av att hålla kartorna i minnet har försvunnit.

För lata för vårt eget bästa?

Alla de tekniska hjälpmedel vi omger oss med idag, som GPS:ar och snabba sökmotorer på nätet, väcker frågan om huruvida vi utmanar våra hjärnor tillräckligt. Finns det risker med att göra det lätt för oss? Är vi helt enkelt för lata för våra hjärnors bästa? Hjärnforskaren tror inte det.

– Människan är av naturen lat, och genom tiderna har vi hittat på hjälpmedel för att underlätta saker för oss och därmed få energi över till annat. Digitaliseringen är bara ett led i det här.

Det är onödigt att oroa sig över att hjärnan skulle skrumpna i och med att vi numera snabbt kan googla fram det vi behöver veta.

– Det är underbart att vi har utvecklat verktyg som kompletterar vårt dåliga minnessystem. Människans minne är bräckligt, egentligen handlar det mer om kreativt historieberättande än om exakt återskapande.

Tid över för annat

Människan har alltså återigen byggt verktyg för att avhjälpa sina egna tillkortakommanden. När vi inte behöver räkna i huvudet, hitta snabbaste vägen till Westminster Abbey eller minnas vilket år Napoleon föddes, ger vi rum för annan hjärnverksamhet.

Till exempel för växelverkan med andra, skapande verksamhet, inlärning och empati.

Efter Nio om hjärnan, den tredje oktober i Yle Fem samt på Arenan.

Mer från programmet

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa