Hoppa till huvudinnehåll

Så här räddar du dina hjärnceller!

Hjärna
Nya grå celler föds hela tiden, men de måste räddas för att överleva. Hjärna Bild: Ludovic di Orio kvanthopp

Hjärnan är vårt mest mytomspunna organ. Trots otroliga framsteg inom forskningen vet vi fortfarande ganska lite om hur den fungerar. Men det är dags att avliva några av de mest seglivade myterna om människohjärnan.

  • Vi människor använder bara en tiondel av vår hjärnkapacitet. FALSKT.
  • Vi tillhör olika inlärningstyper. Vissa lär sig t.ex via bilder och andra via berättelser. FALSKT.
  • Vi föds med en uppsättning hjärnceller, som sedan förloras utan att nya celler föds i stället. FALSKT.

Hjärnforskaren Katri Saarikivi tar fasta på det sista påståendet, och berättar att nya hjärnceller bildas under hela livstiden. Man har kunnat hitta nyfödda hjärnceller i en 89 år gammal människas hjärna. Men för att cellerna ska överleva, måste de räddas genom att tas i bruk.

– Man räddar de nyfödda hjärncellerna genom inlärning. Om man inte använder cellerna så dör de. Men genom att lära sig nya saker livet igenom, kan man hålla hjärnan i gott skick.

Det livsviktiga lärandet

Katri Saarikivi arbetar vid enheten för kognitiv hjärnforskning vid Helsingfors universitets psykologiska institution. Hon säger att inlärning är livsviktigt för hjärnan, och att personer som ständigt lär sig nytt därför löper mindre risk att drabbas av sjukdomar som till exempel demens.

Och det finns flera goda nyheter. Hjärnan behåller sin plasticitet, formbarhet, livet ut och det ger oss stora fördelar.

– Förmågan att lära sig nya saker och anpassa sig till nya situationer hör till människans konkurrensfördelar. Hjärnan är en fantastisk inlärningsmaskin som artificiell intelligens inte kan tävla med.

Hjärnforskaren Katri Saarikivi
Hjärnforskaren Katri Saarikivi. Hjärnforskaren Katri Saarikivi Bild: Yle/Parad Media efter nio

Om att tävla med robotar

Det finns också andra mänskliga egenskaper som maskinerna kommer att ha svårt att överglänsa. En av de viktigaste är förmågan till växelverkan.

– Människors sätt att förstå varandra är väldigt mångfacetterat, och kräver bland annat medvetande. Innan den artificiella intelligensen har ett medvetande kan den inte ersätta oss i det här hänseendet.

Kreativt tänkande är en annan fördel vi människor har, och fantasi, eller "förmågan att göra tidsresor inuti sitt huvud".

– Vi kan också föreställa oss vad som pågår inuti en annan människas huvud, sätta oss i en annans situation. Empati är en verkligt viktig kognitiv färdighet i framtidens arbetsliv.

Om kollektiv intelligens

Ännu ett steg längre tar oss det som Katri Saarikivi kallar för kollektiv intelligens. Den kollektiva intelligensen är den bästa indikatorn på ett teams förmåga att lösa problem.

– Den förklarar teamets förmåga att uppnå resultat mycket bättre än genomsnittet av medlemmarnas IQ, eller den smartaste personens IQ, gör. Hur hög kollektiv intelligens en grupp har beror på kvaliteten på växelverkan mellan individerna.

Också det här är goda nyheter, eftersom varje grupp kan förbättra kvaliteten på sin växelverkan genom enkla medel. Det gäller att undvika monologer, att ge alla personer i gruppen möjlighet att komma till tals och att ge flera positiva än negativa kommentarer under ett samtal.

Om olika yrkesgruppers hjärnor

Varje människas hjärna är unik. Men forskare kan se likheter i hjärnorna hos människor i samma yrke. En musikers hjärna skiljer sig på många sätt från en icke-musikers (bland annat på grund av att musikern lär sig nytt hela tiden men också repeterar det hen lärt sig). En badmintonspelares hjärna skiljer sig också från en icke-badmintonspelares hjärna. Och en dansares från en icke-dansares.

– En av de tidigaste studierna på området gällde taxichaufförer i London. Den gjordes på 90-talet, innan alla taxibilar var utrustade med GPS. Forskarna upptäckte att taxichaufförerna hade mer substans i de delar av hjärnan där minnet sitter än icke-taxiförare. Det berodde på att förarna varit tvungna att pränta in de komplicerade rutterna i minnet, säger Katri Saarikivi.

En liknande undersökning idag skulle antagligen ge annorlunda resultat, då behovet av att hålla kartorna i minnet har försvunnit.

För lata för vårt eget bästa?

Alla de tekniska hjälpmedel vi omger oss med idag, som GPS:ar och snabba sökmotorer på nätet, väcker frågan om huruvida vi utmanar våra hjärnor tillräckligt. Finns det risker med att göra det lätt för oss? Är vi helt enkelt för lata för våra hjärnors bästa? Hjärnforskaren tror inte det.

– Människan är av naturen lat, och genom tiderna har vi hittat på hjälpmedel för att underlätta saker för oss och därmed få energi över till annat. Digitaliseringen är bara ett led i det här.

Det är onödigt att oroa sig över att hjärnan skulle skrumpna i och med att vi numera snabbt kan googla fram det vi behöver veta.

– Det är underbart att vi har utvecklat verktyg som kompletterar vårt dåliga minnessystem. Människans minne är bräckligt, egentligen handlar det mer om kreativt historieberättande än om exakt återskapande.

Tid över för annat

Människan har alltså återigen byggt verktyg för att avhjälpa sina egna tillkortakommanden. När vi inte behöver räkna i huvudet, hitta snabbaste vägen till Westminster Abbey eller minnas vilket år Napoleon föddes, ger vi rum för annan hjärnverksamhet.

Till exempel för växelverkan med andra, skapande verksamhet, inlärning och empati.

Efter Nio om hjärnan, den tredje oktober i Yle Fem samt på Arenan.

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa