Hoppa till huvudinnehåll

Grundskolan goes MOVE – den sittande livsstilen behöver motvikt

Gympatimme i klass fem i Vindängens skola i Esbo
Gympatimme i klass fem i Vindängens skola i Esbo Bild: YLE gymnastik,motion (idrott),skolan (fenomen),elever

- Det var jättemycket tyngre än jag trodde. Det gjorde ont i axlarna och sen orkade man inte med magmusklerna heller, säger Emma Johansson, femteklassare i Vindängens skola i Esbo, efter sit-up mätningen. Ändå orkade hon mycket bra.

Våra barns fysiska aktivitet har minskat och konditionen har också försämrats överlag. Det innebär att barnens fysiska förutsättningar att klara vardagens ansträngningar är sämre.

Det finns studier som visar på tendensen. Men det finns ingen samlad kunskap om alla barn. Det här vill man nu åtgärda på statligt håll.

Det nationella Move-projektet skall samla data om hur skoleleverna verkligen mår fysiskt. Samtidigt vill man uppmuntra eleverna att själva ta ansvar för sin motion.

Emma Johansson går i klass fem i Vindängens skola i Esbo
Emma Johansson säger att testet känns lite som en tävling. Emma Johansson går i klass fem i Vindängens skola i Esbo Bild: YLE skolelever,elever,skolarbete,motion (idrott),Idrott och hälsa,gymnastik

- Det handlar om hälsa, att man skall titta hur man orkar i skolan. Hälsovården får också veta hur bra man orkar, säger femteklassaren Emma Johansson.

Det är dags att glömma möjliga plågsamma minnen av cooper-testet. Move är skall vara mycket mer. Här nedan demonstrerar eleverna i femte klass i Vindängens skola i Esbo delmomenten i Move-mätningen.

Under september månad har femte och åttondeklassarna runt om i Finland sprungit, hoppat femsteg och gjort armpress – för att vi snart skall ha den nödvändiga informationen om barnens fysiska funktionsförmåga.

Unikt i världen

Eleverna testats i olika rörelser och resultaten samlas i en nationell databas. Tanken är att få en heltäckande bild av vad barnens kroppar orkar med.

Projektet är unikt i världen, ingenstans finns heltäckande kunskap om en årskulls fysiska funktionsförmåga.

Projektledare Minna Paajanen vid Statens idrottsråd säger att barns motionsvanor och kondition visserligen undersökts en hel del. Men så här omfattande mätningar har ingen tidigare gjort.

Minna Paajanen är generalsekreterare vid statens idrottsråd
Minna Paajanen vill att vi skall förstå motion bredare än bara som idrottshobby. Minna Paajanen är generalsekreterare vid statens idrottsråd Bild: YLE barn i skolåldern,motion (idrott),gymnastik,undervisningsministeriet

- Vi kan få en ordentlig beskrivning av på vilken nivå våra barns fysiska förmåga verkligen är. I det långa loppet kan vi också få information om hur den utvecklas, säger Paajanen.

Resultaten används brett

Ett stort delmoment är att resultaten kan användas inom skolhälsovården, speciellt i de omfattande hälsogranskningarna som görs i 5:e och 8:e klass.

Inom september månad skall gymnastiklärarna genomföra mätningarna med eleverna och föra in resultaten i den nationella databasen.

Gymnastiklärare Nina Björklöf i Vindängens skola instruerar femteklassarna i hur femstegshoppet skall genomföras. Barnen ser noggrant på.

Nina Björklöf är gymnastiklärare i Vindängens skola i Esbo
Nina Björklöf tror att Move-projektet kan blir riktigt bra bara det kommer igång. Nina Björklöf är gymnastiklärare i Vindängens skola i Esbo Bild: YLE gymnastiklärare,gymnastik,motion (idrott)

- Jag tycker rörelserna är mycket bra. De ger en helhetsbild av elevens rörlighet och balans, samt grundfärdigheterna i motorik, säger Nina Björklöf.

Skolhälsovården får med förmyndarnas tillåtelse ta del av resultaten och diskutera dem med eleverna på hälsogranskningarna.

- Syftet är närmast att eleven själv får reda på hur den mår fysiskt. Föräldrarna får också informationen. Sedan kan man fundera tillsammans med elevhälsogruppen i skolan, klassläraren och gympaläraren hur man kunde förbättra sin kondition om man behöver det, säger Nina Björklöf.

Move test pågår i Vindängens skola klass fem
Femsteg ger en bild av elevens snabbhet och balans Move test pågår i Vindängens skola klass fem Bild: YLE gymnastik,motion (idrott),idrott,fysisk kondition,elever,skolor (läroinrättningar)

Bland skolhälsovårdarna i Svenskfinland är kunskapen om Move-projektet varierande. En rundringning visar att vissa skolor inte kommit igång alls, medan andra redan planerar hur mätningarna på bästa sätt kan genomföras nästa år.

Eget ansvar för hälsan

Projektet har alltså som mål att fästa uppmärksamheten vid barnens fysiska funktionsförmåga. Det gäller både i skolmiljön och hemma.

- Vi har lagt ner mycket tankeverksamhet på hur budskapet skall läggas fram så att det inte känns som kritik mot enskilda elever, utan som en uppmuntran, säger Minna Paajanen.

Femteklassarna i Vindängens skola har många hobbyer där de rör på sig.

Emma Johansson och Viktor Hanski är femteklassister i Vindängens skola
Emma Johansson och Viktor Hanski vet att motion gör kroppen gott. Emma Johansson och Viktor Hanski är femteklassister i Vindängens skola Bild: YLE Skolbarn,elever,motion,gymnastik

- Jag har handboll och friidrott och dans, säger Viktor Hanski.

- Jag brukar spela Pokémon Go. Där rör man sig ganska mycket. Sen har jag dans två gånger i veckan, säger Emma Johansson.

Emma Johansson berättar hur hon känner skillnad när hon rör sig och hur dansen gjort henne starkare i magmusklerna.

- Kroppen mår bra när man rör på sig och rör man sig inte alls får man dålig kondition, säger hon.

Vad skall eleven orka med i vardagen?

MOVE poängterar kopplingen mellan den fysiska funktionsförmågan och elevens dagliga ork och välbefinnande.

I projektet fastställs konkret skolelevens fysiska uppgifter i vardagen. Det är bland annat att ta sig till skolan gående eller med cykel, att orka bära skolväskan, att gå i trappor och röra sig i ojämn terräng.

Move test pågår i Vindängens skola klass fem
Move mäter bland annat styrkan i överkroppen. Move test pågår i Vindängens skola klass fem Bild: YLE gymnastik,skolor (läroinrättningar),motion,fysisk kondition,konditionstest

Minna Paajanen säger att motion har blivit något man gör som hobby, men sedan glöms det bort i andra aspekter av vardagen.

- Folk motionerar som hobby. Det har i själva verket ökat. Men i övrigt har vi fastnat i sittande ställning. Vi sitter i skolan. Vi sitter på jobbet. Vi sitter i våra transportmedel och på fritiden sitter vi vid vår underhållning på tv eller dator, säger hon.

Det har resulterat i att funktionsförmågan överlag försämrats bland befolkningen. Så pass att det redan finns vissa tecken på att inlärningen av motoriska basfärdigheter har blivit sämre.

Men att människorna skall få en egen insikt i hur viktigt det är att röra sig i vardagen är inget ett statligt program eller beslut kan åtgärda, menar Minna Paajanen. Det måste komma från personen själv.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes