Hoppa till huvudinnehåll

Boko Haram unik bland de radikala islamistorganisationerna – kvinnorna har en stor roll

nigerianska armén förevisar en pansarvagn beslagtagen av Boko Haram i Maiduguri i november 2014
Nigerianska armén förevisar en pansarvagn beslagtagen av Boko Haram i Maiduguri i november 2014 nigerianska armén förevisar en pansarvagn beslagtagen av Boko Haram i Maiduguri i november 2014 Bild: EPA/Tony Nwosu nigerias armé

De flesta som ansluter sig till Boko Haram gör det efter att ha blivit inspirerade av vänner eller släktingar – inte i moskéer eller lockade av radikala predikanter. Dessutom är religionen inte det som driver folk till den nigerianska terrororganisationen, visar en ny studie.

Boko Haram skiljer sig markant från de andra kända radikala islamistiska organisationerna på en punkt – kvinnorna har en framstående roll i organisationen, berättar Mahdi Abdile som leder forskningen och arbetet mot radikalisering på Kyrkans utlandshjälp och var med och författade rapporten.

– Det är väldigt innovativt av Boko Haram att använda kvinnor, och det finns många orsaker till det. Ser man på det senaste året så har en stor del av Boko Harams självmordsbombare varit kvinnor. Orsaken är att de inte passar in i stereotypen på en självmordsbombare – och därför inte fastnar i kontroller, säger Abdile.

Men kvinnor hade också andra framstående roller. I IS, al-Qaida och Al-Shabaab är kvinnorna främst kockar och städerskor.

Interna flyktingar i Nigeria
Tiotusentals människor har tvingats fly sina hem på grund av Boko Harams terror. I helgen varnade FN att 80 000 barn hotar svälta ihjäl i de drabbade områdena. Interna flyktingar i Nigeria Bild: EPA/WOLFGANG KUMM Boko Haram,flyktingar,Nigeria

– I Boko Haram är kvinnor också fotsoldater, analytiker, ledare, de jobbar med underrättelse och rekrytering och är bombexperter.

På så sätt är det också lättare att rekrytera nya kvinnor på andra sätt än genom tvång – vilket också sker.

Religion en faktor – men långt ifrån den viktigaste

I rapporten intervjuades 119 före detta Boko Haram-medlemmar, varav en majoritet var kvinnor. Att få dem att ställa upp var inte lätt, säger Abdile. Många tackade nej.

Dessutom intervjuades 60 personer inom fredsarbete vid organisationer i norra Nigeria, där Boko Haram verkar.

När man talar om radikala islamistiska organisationer är uppfattningen ofta att religionen är den viktigaste faktorn för dem som ansluter sig.

Det trodde också en stor del av fredsarbetarna som intervjuades.

efterscen av bombattack i norra Nigeria
Scenerna efter en bombattack i norra Nigeria 2014. efterscen av bombattack i norra Nigeria Bild: EPA bombattentat,Nigeria,Boko Haram

Men i intervjuerna kom det fram en annan bild. Många ville komma med för att höra till en grupp, andra för att få respekt och bli fruktade. Också fattigdom spelade en roll. Men den enda orsaken för över 13 procent av de intervjuade och den viktigaste orsaken för över 44 procent var hämnd.

Dem de vill hämnas på är den nigerianska militären. Det har kommit flera dokumentärer under de senaste åren som visar hur armén och dess milis hänsynslöst terroriserar civila och torterar fram bekännelser ur människor i sitt krig mot Boko Haram.

Den här studien tyder alltså på att arbetet mot Boko Haram i själva verket har fått flera att ansluta sig till gruppen.

– Den militära insatsen har alltså inte fungerat, säger Abdile.

I Boko Harams kärnområde i norra Nigeria är största delen muslimer. När Nigeria blev självständigt slogs det främst kristna söder och muslimska norr ihop till ett. Oljan och rikedomarna finns främst i söder.

Rekryterarna alltid steget före

Mahdi Abdile säger att man ser en ny trend i hur folk rekryteras till radikala islamistiska organisationer. Före attackerna den 11 september 2001 skedde rekryteringen främst i koranskolor och moskéer, men så är det inte längre. Kontakter kanske knyts där, men själva rekryteringen sker främst bland vänner, grannar och familj.

– Av de intervjuade hade 60 procent rekryterats av någon i deras närkrets, säger Abdile.

Rekryterarna anpassar sig och ligger hela tiden ett steg eller två framför terrorbekämparna och fredsarbetarna som försöker motarbeta radikalisering. Därför behövs sådana här studier som inte handlar om rykten och hörsägen, som ofta visar sig vara mycket annorlunda än sanningen, vilket blev tydligt i att de som inte är med i organisationen tror att religionen är huvudorsak för de flesta.

mahdi abdile på kyrkans utlandshjälp
Mahdi Abdile. mahdi abdile på kyrkans utlandshjälp Bild: Kyrkans utlandshjälp mahdi abdile

Precis som i andra radikala grupper så är ändå ryggraden i verksamheten att försvara islam.

Men många av dem som lämnat Boko Haram kände ändå att organisationen inte alls följde muslimska läror utan utnyttjade rekryternas dåliga kunskap om islam.

– Först blev vi medlockade i islams namn och vi var ivriga. Vi uppmanades delta i jihad. Först efter det visade det sig att det var ett förrädiskt sätt att locka oss. Fattigdom och brist på pengar var det som lockade mig till Boko Haram, säger en av de intervjuade.

Medlemmarna hade aldrig hört om IS

Boko Haram har under den senaste tiden haft en maktkamp mellan den gamla falangen och den falang som säger sig ha svurit trohet till Islamiska staten.

Men de före detta Boko Haram-krigare som intervjuades hade ändå aldrig fört talas om hela IS.

– De hade ingen uppfattning om IS, de flesta frågade vad IS var för något, säger Abdile.

Det tyder på att det i själva verket är en sorts PR-kupp att svära trohet till IS, ett sätt att få nya anhängare och profilera sig och få mer medieuppmärksamhet – men på marknivå har det liten betydelse. Men det kan också ge vapen och härdade krigare.

En viktig sak skulle vara att få fram budskapet från dem som lämnat organisationen till potentiella rekryter – nämligen att Boko Haram bjuder på lite annat än fruktansvärda förhållanden.

bilder på boko haram-misstänkta upphängda på vägg i nigeria
Bilder på misstänkta Boko Haram-medlemmar i Bayelsa i norra Nigeria. bilder på boko haram-misstänkta upphängda på vägg i nigeria Bild: EPA/Tife Owolabi Boko Haram

– Det var också en orsak till att de hade valt att lämna organisationen, säger Abdile.

Dessutom betalar Boko Haram ingen lön till sina krigare till skillnad från till exempel al-Shabaab. Nigerianerna i Boko Haram verkar inte heller vara lika radikaliserade som somalierna i al-Shabaab.

– Många hade kapitulerat i strider med armén. Eftersom de inte var ideologiskt med så var det lättare för dem, de hade inget att förlora.

Väl ute är de inte lika rädda för repressalier från det nigerianska samhället eller eventuella rättegångar, utan mest rädda för precis samma sak som en gång drev dem in i Boko Haram – nämligen hämnd.

Och den rädslan får de bära med sig, säger Mahdi Abdile.

– Boko Haram kommer att finnas kvar ännu länge. De förhållanden som har skapat organisationen finns ännu där. Så länge man inte går till botten med de grundläggande orsakerna till radikalisering så försvinner inte heller Boko Haram någonstans.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes