Hoppa till huvudinnehåll

“Mens - ett redskap för att bibehålla patriarkala strukturer”

Francesco Hayez målning av Aristoteles från år 1811
Aristoteles utgick ifrån de rådande föreställningarna om människans kropp och själ. Francesco Hayez målning av Aristoteles från år 1811 Bild: Wikimedia Commons aristoteles

Kan något så konkret som menstruation och mensblod ha haft en inverkan på hur de patriarkala strukturerna etablerat sig genom historien? Ja, i allra högsta grad, menar genusvetaren och docenten Denise Malmberg, som forskat i mensens historia.

Det första som skrivits om mens, som vi känner till, hittas i den egyptiska papyrusrullen Kahun från ungefär 1900 före vår tideräkning. Texten handlar i första hand om PMS, det vill säga de besvär och smärtor som många kvinnor upplever innan och i samband med mestruationen.

- Där står ännu inget om att mens skulle vara orent, säger Malmberg.

Kahunrullen var helt enkelt ett medicinskt dokument och i dess gynekologiska delar tog man upp olika aspekter av kvinnohälsa.

Musiker och dansörer på fresken Tomb of Nebamun
Det första som skrivits om mens hittas på Kahunpapyrusen. Musiker och dansörer på fresken Tomb of Nebamun Bild: Wikimedia Commons det forna egypten

Sen kom Aristoteles

Ungefär 1600 år senare, på 300-talet före kristus, börjar det som vi kan kalla för mensens tabubelagda historia. Apropå ordet tabu så lär det härstamma från det polynesiska ordet för just mens, tupua.

Blodet var något kvinnan måste göra sig av med, alltså var det ont.

- Under Antiken när olika män, framför allt Aristoteles, börjar förklara varför kvinnan har mens så får vi grunden till att man i vissa religioner och samhällen har börjat betrakta mens som något orent, berättar Denise Malmberg.

Aristoteles utgick ifrån humoralpatologin, som var den tidens rådande teori inom läkarvetenskapen. Den gick i korthet ut på att vätskorna i kroppen skulle vara i balans, och var de inte det, så var man sjuk.

Att kvinnan hade ett så kallat månatligt läckage, tolkade man alltså då som att kvinnokroppen var i obalans och måste renas.

- Blodet var något kvinnan måste göra sig av med, alltså var det ont, säger Malmberg.

Stenskulpturer från antikens grekland ser förfasade ut
Det var oftast män som skrev förskräckliga saker om mens förr i tiden. Stenskulpturer från antikens grekland ser förfasade ut Bild: Wikimedia Commons antiken

Orent blir omoraliskt

Ända in på 1800-talet var humoralpatoligin rådande inom läkarvetenskapen. Men på 1600-talet hittade man kopplingarna mellan ägglossning, spermier och havandeskap. Ändå levde föreställningarna om blodet som något orent kvar hos oss länge.

Orent kan ju betyda både smutsigt och omoraliskt, därför har kvinnan genom historien fått stå ut med både det ena och det andra under de perioder hon haft mens, berättar Malmberg.

I delar av Nepal sover menstruerande kvinnor i hyddor i skogen

Själv har hon forskat i samiska kvinnor i Sverige på 1600-talet. De skulle bland annat hålla sig i skilda kåtor när de hade mens. De fick inte röra vid maten och inte heller vid viktiga redskap som användes vid till exempel fiske och jakt.

- Man trodde helt enkelt att det förde stor otur med sig, berättar Malmberg.

På många håll i världen lever kvinnor fortfarande i dag under liknande omständigheter. Till exempel i delar av Nepal sover menstruerande kvinnor i hyddor i skogen, och i delar av Indien får kvinnor inte röra vid mat eller tvätta håret när de har mens. Förbud mot att besöka heliga platser under menstruationen är ännu vanligare.

Samisk familj framför en kåta i början av 1900-talet
De samiska kvinnorna sov i skilda kåtor när de menstruerade. Samisk familj framför en kåta i början av 1900-talet Bild: Wikimedia Commons 1900-tal

Män som skriver om mens

Det har skrivits en mycket om menstruation genom historien, men det är ofta texter skrivna av män som lyfts fram. Den romerska naturfilosofen Plinius den äldre har bland annat på 70-talet efter kristus skrivit om hur mensblod fick vin att surna, hur plantor som kom i kontakt med det blev ofruktbara. Knivar blev oskarpa och järn och brons rostade.

Allt detta går så klart att avfärda som rent nonsense, men kopplingarna till de medeltida föreställningarna om att häxor förstörde jordbruk och gav djur sjukdomar är inte långsökta.

- Tidiga antropologer lyfte ofta fram just de här texterna skrivna av män, men när kvinnor skriver om mens låter det helt annorlunda.

Malmberg exemplifierar med Trotula av Salerno, en kvinnlig läkare som bland annat skrev ett stort verk om kvinnans sjukdomar på 1000-talet.

- Där talar man om mensen som kvinnans stora blomning. Att man är som vackrast när man har mens, alltså är fertil, berättar Malmberg.

Lombardo Venetos illustration av Plinius den äldre
Lombardo Venetos illustration av Plinius den äldre, mannen som hade flera teorier om det onda i mensblod. Lombardo Venetos illustration av Plinius den äldre Bild: Wikimedia Commons plinius den äldre,Plinius den äldre

“Om du läser eller dansar blir avkomman dålig”

Så långt som in på 1800-talet fanns det tankar om mensblod, makt och magi, också här, i våra Nordiska samhällen. Flickor skulle inte ha samma utbildning som män, om de läste eller dansade drogs kraften ur blodet och då blev avkomman dålig.

- Det handlade mer om samhälleliga strukturer än om mensblodet i sig. Mensen användes, och har hela tiden använts som redskap för att bibehålla patriarkala strukturer, säger Malmberg.

Man trodde att man kunde göra någon kär i genom att blanda lite av sitt blod i personens brännvin.

Men mensblodet har också tillskrivits positiva, magiska egenskaper. Bland annat trodde man länge att rött skulle botas med rött, och använde mensblod för att få bukt med olika typer av exem.

Det fanns också tankar om att man kunde göra någon kär i sig genom att blanda lite av sitt blod i personens brännvin. Men här skiljer sig den finska och svenska historien lite.

- I Sverige blev utfallet alltid olyckligt om man hade förtrollat någon med mensblod, i den finska historien finns inga sådana markeringar, så där var det väl fritt fram, säger Malmberg.

Mossa, linne och papyrys

Hur har man då gjort, rent konkret för att klara av sin menstruation genom tiderna?

I det forna egypten använde kvinnorna sig av uppmjuad papyrus som helt enkelt stoppades upp i slidan. Och de antika grekerna, de rullade linne kring små pinnar. Men här i Norden och i stora delar av Europa gjorde mensskydden sitt intåg först under senare delen av 1800-talet.

- Före det lät man det rinna och torkade med särken. Det fick komma på kläderna och det var inget konstigt med det.

Ännu i dag är mensen något som måste döljas till varje pris.

Malmberg menar att det är tänkbart att vi här i Norden använde oss av mossor eller lavar för att dämpa flödet, men eftersom det inte heller fanns trosor så fungerade det inte så bra.

- Luktscenariot måste ha varit ganska annorlunda än i dag.

När garnet blev billigt, kunde man börja tillverka både trosor och mensskydd.

Kvinnor i Englington på 1800-talet
Ännu i början av 1800-talet skulle kvinnor helst inte läsa eller dansa. Det drog kraft ur blodet. Kvinnor i Englington på 1800-talet Bild: Wikimedia Commons kvinnor

En ny våg av tabu

Mensskyddets intåg kunde i många avseenden ha betytt slutet för den tabubelagda mensens historia, men Denise Malmberg driver en annan tes.

- Jag tror ju att vi då förstärkte idén om att mens var något orent som skulle döljas till varje pris.

Malmberg menar att om det under antiken och medeltiden och i viss mån ännu adertonhundratalet var männen som uppehöll strukturerna, är det nu de kommersiella intressena som styr. Hon pekar ut reklamen som den största boven.

- Där blir det tydligt att du kan resa, dansa, gå ut och leva “som normalt”, enbart med hjälp av produkten, utan den blir du isolerad, och lever ett “onormalt” liv.

Kommer vi då någonsin att kunna förhålla oss normalt till mensen, Denise Malmberg?

- Ja, men då måste vi bryta strukturerna och börja tala om den i mer neutrala termer. inte nödvändigtvis i positiva ordalag, men inte heller bara i negativa.

Genusvetaren, docenten Denise Malmberg
Denise Malmberg, docent i genusvetenskap från Uppsala universitet Genusvetaren, docenten Denise Malmberg Bild: Privat / Denise Malmberg denise malmberg

Här kan du fråga om mens

Nu behöver du dock inte grunna ensam längre. Svenska Yle lyfter upp mensen till påseende och nu kan du ställa din egen fråga anonymt till vår gynekolog och få höra svaret i Yle Vega på tisdag kl.13.

Läs också