Hoppa till huvudinnehåll

Under livsresan mognar själen

Sissel Lund-Stenbäck talar om Gud som kärlek, om betydelsen av helighet och en själ som mognar.
Sissel Lund-Stenbäck talar om Gud som kärlek, om betydelsen av helighet och en själ som mognar. Sissel Lund-Stenbäck talar om Gud som kärlek, om betydelsen av helighet och en själ som mognar. Bild: Yle/Minna Mäkelä tro,himlaliv

Som fru till en tidigare minister har Sissel Lund-Stenbäck skakat hand med kungligheter och samhällspåverkare. Bakom fasaden finns ändå mycket mer. En livsresa kantad av utlandsvistelser, gudsbrottningar och helighetslängtan.

Norsk bondflicka

Sissel Lund-Stenbäck växte upp på en bondgård i Norge, med en musikalisk mamma och en pappa som var aktiv i kommunalpolitiken.

− Det var en gård med öppna dörrar, mycket släkt och vänner. Inte ett aktivt kristet hem men vi bad aftonbön och min mor var djupt troende. Min egen tro har kommit senare i livet och jag är nog den i familjen som kämpat mig fram till en personlig egen övertygelse, berättar hon.

Under skoltiden var Sissel utbyteselev i USA. Vistelsen blev svår. Hon blev placerad i ”fel” familj, mådde illa och efter en burn-out och svår hemlängtan var hon tvungen att åka hem till Norge.

− Även om jag bott i Finland sedan 1970 så betyder Norge fortfarande mycket för mig. Jag är en norrman i Finland och trivs mycket bra, säger hon.

Integration och människomöten

Som inflyttad och som en som bott i flera länder ser hon en sak avgörande i integrationen i lokalsamhället.

− Vi måste vara intresserade av varandra. I Finland är vi inte så vana vid invandrare, personer med en annan bakgrund, men vi kan bli bättre.

Hon medger att mötet med islam är svårt.

− Men vi måste inse att om tron är viktig för oss så är islam viktig för dem. Ofta kommer osäkerheten från att vi vet för lite om vad vi tror. Därför behöver vi skaffa oss mer kunskap om vad vi egentligen tror på.

Sissel ser den personliga kontakten som en förutsättning för goda möten och har själv valt att engagera sig i Röda Korsets väntjänst.

− Inte bara telefoner och snabba sms. Vi behöver ta oss tid för samtal där vi kan mötas och se varandra. Vi ska inte vara så rädda för att bli beroende av varandra, av andras sällskap, framhåller hon.

Gudsbild och gudsrelation

- Som barn hade jag en sträng gudsbild. Jag uppfattade att Gud krävde mer av mig. På kvällen kände jag mig alltid missnöjd. Men med tiden har jag fått en annan gudsbild. Han är nog en vän. En som jag kan vara helt öppen inför.

− Gud är kärlek. Vi är skapade av Gud. Det finns en mening med mitt liv. Var och en kan hitta den här meningsfullheten.

Hon medger att hon kan ha lättare att tala öppet om sin tro eftersom hon inte är född här.

− När jag kom till Finland hittade jag människor i församlingen som jag kunde anförtro mig åt. Jag märker att det är lite annorlunda när jag kommer till Norge. Jag märker att de spänner sig lite; har hon blivit så där religiös?

Sissel läser mycket andlig litteratur. Hon nämner Owe Wikström och citerar Wilfrid Stinissen som skriver att livet är Guds väntan på oss.

− Gud finns där i fjärran och väntar på att vi ska återförenas. Han har gett oss livet, den tid vi behöver, sedan får vi komma hem. Därför ska vi inte ha så bråttom. Vi får den tid vi behöver. Gud ger oss den där tiden, säger Sissel.

Längtan efter helighet

Sissel medger att hon haft svårt med att vissa i kyrkan räknar med att de finns de som är innanför och de som är utanför; de aktiva och de som inte är aktiva.

− Vi ska inte dela in folk på det sättet. Det finns en stor längtan efter meningsfullhet. Den längtan ska vi ta tag i.

Det kan också handla om en längtan efter helighet; en plats eller något i mänskans inre.

− Jag har varit i Israel flera gånger. Gått på olika ställen men på grund av alla turister haft svårt att hitta den där känslan av helighet. Jag minns att jag hittade den bara vid Genesarets sjö och en julafton på Betlehems marker. Där kände jag att här, här har det hänt något så otroligt underbart, minns Sissel.

I sin ungdom var Sissel intresserad av den tysk-franska teologen och läkaren Albert Schweitzer och önskade att hon kunde bli som honom.

− Med åren har jag märkt att det också går att vara en Albert Schweitzer i sin vanliga miljö; visa kärlek och respekt. Man behöver inte vara en Albert Schweitzer för att vara en god kristen.

Läs också

Tro

  • "Vi såg kommunismen som en lek" - Kristi Ainjärv växte upp i Estland under sovjettiden

    I Kristi Ainjärvs skola handlade alla sånger om Lenin.

    Kristi Ainjärv var femton år då Estland blev självständigt och allting blev nytt. Den långa sovjettiden var plötsligt över, gränserna öppnades och hjälpsändningarna började strömma in i landet. Butikerna fylldes långsamt med spännande varor, man fick resa och ta reda på hur andra mänskor levde sina liv. - Frågorna var många och vi var oändligt nyfikna, minns Kristi.

  • Martin Luther - omstridd reformist och misstolkad livsnjutare

    Mannen som bröt med kyrkan och sökte en nådig Gud.

    Martin Luther var en präst, teolog och munk som levde i Sachsen i nuvarande Tyskland på 1500-talet. Han var kritisk till den katolska kyrkans praxis och moraliska förfall, och inledde reformationen med sin protest mot kyrkan. Den gav till slut upphov till en helt ny kyrka.

  • Iman Meskini om Skam-skådespelarna: "Vi är varandras cheerleaders"

    Iman Meskini blev världskänd som Sana i Skam.

    Iman Meskini var 19 år när hon med resten av skådespelarna i Skam blev världskända över vad som kändes en natt. Idag föreläser hon om livet som ung muslim: om allt från att om hon tror på Gud till att om hon duschar med sin hijab.

Nyligen publicerat - Tro