Hoppa till huvudinnehåll

Världen måste börja förbereda sig på klimatkatastroferna

Människor samlas på Pattengastranden som är full av förstörda butiker efter att cyklonen Roanu slagit till mot de sydliga områdena i Bangladesh.
Cyklonen Roanu slog till mot södra Banladesh i maj. Cyklonsäsongen i Sydostasien var den värsta sen bokföringen började. Klimatförändringen kommer att föra med sig fler extrema väderfenomen som stormar, torka, värmeböljor och översvämningar. Människor samlas på Pattengastranden som är full av förstörda butiker efter att cyklonen Roanu slagit till mot de sydliga områdena i Bangladesh. Bild: EPA/STR pattenga,Bangladesh,Tropisk cyklon,Cyklon,Barisal,Chittagong

Klimatförändringen kommer att föra med sig fler och värre naturkatastrofer i den nära framtiden men skadan kan minimeras. Vi träffade två FN-chefer som leder arbetet med att få upp världens ögon för behovet att förbereda sig i tid.

– Om kampen mot klimatförändringen skulle vara en militär operation skulle jag se katastrofriskminskning som den främsta försvarslinjen. Vad vi behöver är en främsta försvarslinje som håller mot klimatförändringens effekter, och det gäller både rika och mindre utvecklade länder då världen idag är så integrerad, säger Robert Glasser - FN:s undergeneralsekreterare för katastrofriskminskning.

Glasser har tillbringat årtionden inom bistånds- och hjälporganisationer, och är bekant med naturkatastrofernas konsekvenser.

Tillsammans med FN-organet Meteorologiska världsorganisationens generalsekreterare Petteri Taalas försöker Glasser nu få regeringar och utvecklingsorgan att satsa på att minska risken för katastrofer i stället för att bara rycka ut då katastroferna sker.

Glassers och Taalas budskap då Svenska Yle träffade dem i Helsingfors var att katastroferna kommer att bli fler och kraftigare med klimatförändringen.

Katastrofernas kostnader i både liv och pengar kan ändå minimeras om man beaktar riskerna och investerar i att förebygga skadan.

Svaret är att börja förebygga klimatförändringens effekter med katastrofriskminskning.

Katastrofriskminskning?

Robert Glasser, FN:s undergen.sek. till vänster, Meteorolgiska världsorgs gensek Petteri Taalas till höger.
Om vi inte är förberedda på katatstroferna kan de övergå i långsiktiga kriser, varnar Robert Glasser (tv) och Petteri Taalas. Robert Glasser, FN:s undergen.sek. till vänster, Meteorolgiska världsorgs gensek Petteri Taalas till höger. Bild: Yle/Viktor Heikel Robert Glasser,Petteri Taalas

Vad är då katastrofriskminskning?

– Det brukade handla om att helt enkelt ha system på plats som varnade om faror i tid för att kunna rädda liv. Idag handlar det fortfarande delvis om sådant, för det finns massiva brister i många riskzoner i världen, men det handlar också om att vi till exempel inte bygger eller investerar på sätt som förvärrar riskerna utan förebygger dem, säger Glasser.

– Varje gång man till exempel bygger ett sjukhus, som har massiv betydelse då katastrofen äger rum, i ett område där risken är stor för att också sjukhuset drabbas skapar man en ytterligare risk. Det är den här helhetsbilden katastrofriskminskning handlar om.

Klimatförändringen medför bland annat att den snabba urbaniseringen i stora delar av Afrika ökar risken för att katastrofer får allvarliga konsekvenser i hela regioner och till och med globalt.

– Det betyder att både de växande städerna och de här länderna är ännu mer sårbara. Faktorer som stigande havsnivåer, stormfloder och översvämningar blir mycket svårare då katastroferna slår till, säger Taalas

I sådana fall skulle både stadsplanering och regler för byggandet och system som varnar i tid vara en del av riskminskningen, menar Petteri Taalas, som liknar det vid att köpa en dyr försäkring man vet att man kommer att behöva.

– Det kan vara frågan om att investera i meteorologiska system som varnar för stormar, översvämningar, torka och värmeböljor i tid. De betalar sig tillbaka tiofaldigt men i många fattigare länder har man sett dem som för dyra investeringar, trots att de på långsikt är lönsamma.

Inte längre råd att vänta

Förödelse efter storm i Burma
Stormens efterdyningar nära Irrawaddydeltat i Burma. Framförallt låglänta områden är högriskzoner för alla extrema väderfenomen och befolkningarna sårbara både fysiskt och ekonomiskt. Förödelse efter storm i Burma Bild: EPA stormar (meteorologiska företeelser),katastrofer

Glasser vill nu se att världens inställning till katastrofriskerna ändras från att reagera på katastroferna till att förebygga deras effekter.

– Det finns ett ordspråk, jag vet inte om ni har det i Finland? Ett uns förebyggande är värt ett pund av botemedlet, säger Glasser.

– Det är så klart sant, men jag tror att det finns vissa psykologiska faktorer som gör det svårt att anamma det då det gäller risken för katastrofer. Den ena är att vi har en tendens att försöka glömma smärtsamma händelser som katastrofer och den andra är att vi tenderar att leva i nuet på bekostnad av att planera långsiktigt, säger Glasser.

Men enligt Glasser är just det långsiktiga planerandet för katastroferna det enda sättet att förhindra att en katastrof blir en långvarig kris, och i och med klimatförändringen att de här kriserna hopar sig.

– Tyvärr, vet vi nu, kommer katastroferna som har med väder att göra att bli fler och kraftigare, säger Glasser och säger att de extrema väderförhållanden klimatförändringen kommer att föra med sig innebär att världen inte längre råd att låta bli att förbereda sig.

– Vi måste få de åtgärder som låter människor överleva och inte utarmas av konsekvenser på plats. För de här farorna, torka, översvämningar, utlöser andra faror som brist på mat och konflikter och därför måste vi få ett försprång på katastroferna, säger Glasser.

Samtidigt som regeringar i utvecklingsländerna har varit motvilliga att investera i katastrofförebyggande har det också förbisetts i bistånds- och utvecklingsarbetet.

– Bara en pytteliten del av det globala biståndet har gått till riskminskning och en konsekvens av det är att vi nu ser massiva summor gå till, men ändå inte möta, de omedelbara humanitära behoven.

Taalas påpekar att det finns exempel på redan fattiga afrikanska länder som har förlorat 20 procent av sin BNP efter en naturkatastrof.

– Sådana förhållanden ger upphov till politisk instabilitet, konflikter och framtida flyktingkriser, säger Taalas.

Flyktingkriser världen inte klarar av

Tältläger för flyktingar.
Framtida naturkatastrofer hotar att driva hundratals miljoner på flykt, säger Petteri Taalas. Med tanke på hur illa vi klarar den nuvarande flyktingmängden globalt har vi inte råd med en sådan utveckling, säger Robert Glasser. Tältläger för flyktingar. Bild: EPA/TOLGA BOZOGLU fly

För att driva hem poängen om kopplingen mellan väderrelaterade katastrofer och konflikter och flyktingkriser pekar Glasser på Syrien.

– En aldrig tidigare skådad torr period orsakade fattigdom och fick massvis med människor att flytta till städerna. Det var inte orsaken men en bidragande faktor till konflikten och framförallt till flyktingkrisen, som nu orsakar politiska problem i hela Europa, också Finland, säger Glasser.

Och då klimatförändringen för med sig fler liknande och andra väderkatastrofer växer problemens omfattning.

– Och på grund av klimatförändringen kan vi förvänta oss mycket större flyktingkriser. Där vi nu ser miljoner eller tiotals miljoner människor i rörelse kan vi i framtiden se hundratals miljoner, om vi inte lindrar klimatförändringens effekter ordentligt, säger Taalas.

Sjunker sakta in hos världens regeringar

Riskminskning har alltså länge varit en förbisedd del av kampen mot klimatförändring.

Både Taalas och Glasser är ändå övertygade om att trenden kan svänga och ser det nya klimatavtalet, Paris-avtalet, som en slags vändpunkt.

– På grund av klimatförändringen ser vi allt fler av de här katastroferna och då man har börjat se de negativa förändringarna har det motiverat regeringarna att skriva under avtalet. Samtidigt har utvecklingsorganisationer som Världsbanken blivit mer medvetna om de här frågorna, säger Taalas.

Glasser menar att han nu börjar se att regeringar också blir allt mer medvetna om behovet av att förebygga katastroferna, i takt med att förståelsen för vad klimatförändringen kommer att innebära växer.

– Vi börjar redan se finansministrar och inte bara ministrar med ansvar för katastrofberedskap vid mötesborden - och det är en viktig förändring, säger Glasser och menar att det sist och slutligen är genom att slå finansministerier i huvudet med kostnadskalkyler som budskapet kommer att nå fram.

– Vi måste erbjuda finansministerier kalkyler på hur mycket katastrofer kostar och hur mycket de kostnaderna ökar på grund av klimatförändringen. För de där summorna är ett språk finansministrar förstår och kan använda för att göra katastrofberedskapen till en del av kalkyler och investeringsplaner inför framtiden, säger Glasser.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes