Hoppa till huvudinnehåll

Erosionen är betydande på Sibboåkrar

En åker som skördats.
En åker som skördats. Bild: Yle / Hanna Othman haddom,åkerbruk,lantbruk,Lovisa,bonde,jordbrukare

Sibbo är den kommun i Östnyland som har den största vattenerosionen från åkrar. Jordbrukarna i Östnyland har försökt hindra erosionen med till exempel skyddszoner intill vattendrag.

Medeltalet för erosionen i landet ligger på 460 kilogram jord per hektar i året, men enligt Naturresursinstitutet Lukes beräkningar förlorar Sibbo den dubbla mängden i året, 904 kilogram per hektar.

KommunErosion, ton/hektar/årÅker av arealen, %Landareal, km2
Sibbo0,90422339,63
Borgå0,75021654,42
Mörskom0,72529200,35
Lovisa0,43420819,76
Lappträsk0,48132329,82
Pyttis0,24411324,75
Hela landet0,460

- Då siffran går över ett ton i året borde man verkligen börja göra något åt saken. Då kan man inte längre åtgärda bortfallet naturligt eftersom det försvinner mer än det kommer till, säger forskare Harri Lilja vid Naturresursinstitutet.

De finska åkrarnas erosionskänslighet hör till de lägsta i Europa, men Lilja påpekar att det ofta finns lokala områden som står för det största bortfallet. Därför är det viktigt att kunna peka ut vilka åkrar som är mest benägna till erosion.

Två par stövelklädda ben står i en åker.
Två par stövelklädda ben står i en åker. Bild: Yle / Hanna Othman Stövlar,åkerbruk,nutrinflow,Lovisa

Samband mellan vårvete och erosion?

Erosionen påverkas ofta av vad som växer på åkrarna.

- Vårvete verkar enligt min forskning vara den vanligaste grödan på åkrar som har tendens till erosion. Också andra sädesslag hittas på åkrar med fallenheten, säger Lilja.

Åkrar som det växer gräs på binder bäst jorden.

Vid Sibbo kommuns miljövårdsenhet är vattenerosionen på åkrarna ingenting som diskuterats, konstaterar miljövårdschef Christel Kyttälä och har ingenting att tillägga i frågan. Miljövårdsinspektören med ansvar för lantbrukens miljövård började jobba för Sibbo kommun först i våras och inte heller hon är insatt i ämnet.

Höstsådd i Kimitoön
Höstsådd i Kimitoön Bild: YLE/Monica Forssell höstsådd

Holger Falck, Sibbobo och ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund börjar genast spekulera i vad som kan skilja Sibbo från de andra östnyländska kommunerna då han får höra om statistiken.

- Om man jämför Sibbo med gamla Pernå, så tror jag att vi har åtminstone lika mycket djur. Och därmed åkrar med vallväxter. Har vi kanske mera vattendrag? I alla fall har vi mycket sluttande terräng.

- Det verkar inte finnas någon enkel logik i det, konstaterar Falck.

Enligt Harri Lilja är odlingsväxterna det som främst påverkar vattenerosionen på åkern. Närheten till vattendrag kan möjligtvis påskynda erosionen, men han säger att också åkrar som inte ligger intill en å eller bäck förlorar jord i erosion.

Våt åker.
Fuktig åker där det närliggande vattendraget översvämmat. Våt åker. Bild: Yle / Hanna Othman hardombäcken

Skyddszoner och pilotprojekt

Också jordmånen påverkar till en del, men då kommer vi in på detaljer som är svåra att mäta eftersom de kan variera så mycket på ett litet område enligt Harri Lilja. Det saknas både instrument och pengar för att forska i det åtminstone i den storleksklassen att det skulle täcka hela Finland.

Jordbrukarna i Östnyland har försökt hindra erosionen med till exempel skyddszoner intill vattendrag.

Längs flera bäckar i regionen pågår också projekt där man försöker hindra näringsbelastningen till åarna, bland annat i Hardombäcken i Lovisa och Ritobäcken i Sibbo.

Hardombäcken är igenvuxen.
Hardombäcken i Lovisa är frodig och bördig av den näring som rinner ner från åkrarna. Hardombäcken är igenvuxen. Bild: Yle / Hanna Othman haddom,Lovisa,bäckar

Modellen som använts för att få fram mängden erosion per hektar heter Rusle 2015 och är en allmäneuropeisk metod. I framtiden är det meningen att få fram ännu exaktare siffror genom laserskanning, men det har inte ännu gjorts i hela Finland. Felmarginalen kan därför vara betydande.

Läs också