Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen om våld och hatretorik: Ingen kan längre ställa sig på sidan om

Eva Biaudet i riksdagen
Eva Biaudet Eva Biaudet i riksdagen Bild: Jarno Kuusinen / AOP Eva Biaudet,riksdagen

Det räcker inte med lag, polis och vackra ord. Nu har var och en och i synnerhet politikerna ett ansvar för att säga ifrån. Det var budskapet då riksdagen på onsdagen debatterade extremrörelser, våld och hatretorik.

Enigheten är stor i riksdagen och regeringen om att all våldsbenägen extremism måste motarbetas.

- Det går inte längre att stå på sidan om, anser inrikesminister Paula Risikko (Saml), och riksdagsledamoten Erkki Tuomioja (sdp) uppmanar alla som stöter på hatprat i bussen, i spårvagnen och på nätet att gripa in.

- Ingen bör längre få vindskydd. Hatprat ska inte längre få avfärdas som harmlöst skämt, säger han.

Debattklimatet sunkigt

Efter dödsvållandet på Elielplatsen i Helsingfors i samband med Finska motståndsrörelsens demonstration för en tid sedan beslöt regeringen om en rad åtgärder för att komma åt våldsbenägna ytterlighetsrörelser. Nu utreds bland annat om de kan förbjudas på basis av föreningslagen. Polisen ska också ta i med hårdare tag mot hatretoriken på nätet.

I riksdagsdebatten om extremister, våld och hatretorik föreslog De grönas Pekka Haavisto att strafflagen kompletteras med ett förbud mot organiserad rasism. SFP:s Eva Biaudet ville bland annat att strafflagen entydigt definierar verbala hot mot tjänstemän och personer i offentliga uppdrag och att antirasism kommer fram i polisens etiska ed.

Flera riksdagsledamöter, bland dem SFP:s Thomas Blomqvist, var oroade över det förändrade debattklimatet.

- Gränsen för vad som är acceptabelt har flyttats allt längre mot rasismens sunkiga sumpmarker, sade Blomqvist och undrade vad som håller på att hända med vår värdegrund.

Också sannfinländska justitie- och arbetsministern Jari Lindström efterlyste aktiva insatser för att få bukt med debattklimatet.

- Det räcker inte med lagstiftning eftersom grogrunden för vad som sker finns i samhällsatmosfären.

Sannfinländarna i skottgluggen

Väldigt många riksdagsledamöter var måna om att fördömandet av våld ska gälla alla ytterlighetsrörelser. I Centern lyfter man fram i synnerhet djurrättsaktivisterna, i Samlingspartiet de anarkister som brukar demonstrera på självständighetsdagen och i Sannfinländarna islamska extremister.

Debatten var långt en uppvisning i politisk korrekthet men ett par gånger brände det i varje fall till.

SFP:s Eva Biaudet fick Sannfinländarnas Sampo Terho att ta eld då hon såg det som uppenbart att det i den sannfinländska partiapparaten och riksdagsgruppen finns personer med öppna sympatier för och kontakter till högerextremismen och Finska motståndsrörelsen. Terho såg hennes påstående som undermåligt.

Flera ledamöter, bland dem SDP:s Maarit Feldt-Ranta undrade varför det ska vara så svårt för Sannfinländarna att be sina kommunalvalskandidater ta avstånd från rasismen.

- De ska förbinda sig till ett värdigt uppträdande och det inbegriper också antirasism, ansåg Terho.

Biaudet såg det som symptomatiskt för regeringen att den inte vill vidkännas hur starkt det sannfinländskt inspirerade, främlingsfientliga Njugga manifestet från år 2010 har påverkat lagstiftningen och förändrat retoriken. Sannfinländarnas Sami Savio var orolig för att man inte längre ska kunna "föra en saklig och motiverad diskussion om till exempel invandringen utan rädsla för att bli stämplad som extremist" då tonen mot hatretoriken skärps.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes