Hoppa till huvudinnehåll

Anmäl mörka väglyktor till kommunen - annars förblir de mörka

väglampa med Nyfiken-på-Östnyland-logo
väglampa med Nyfiken-på-Östnyland-logo Bild: Yle/Fred Wilén gatubelysning,vägbelysning,gatubelysning

"Varför är varannan väglampa på landet mörk år efter år?" Så lyder den fråga som väckt mest intresse av tre alternativ i Nyfiken på Östnyland. Yle Östnyland tog reda på.

- Vill du veta hur det är i teorin eller i praktiken, undrar nätplanerare Rasmus Lindqvist vid Borgå energi då Yle Östnyland låter frågan gå vidare.

Med andra ord, det är inte sagt att det alltid går till så som det är tänkt.

Tanken i Borgå är i alla fall att felanmälningarna samlas in under en veckas tid. Efter det börjar arbetet med att byta ut de trasiga lamporna.

- Det finns förstås områden vi prioriterar framom andra. Till exempel i centrum av Borgå försöker vi i normala fall byta ut en slocknad lampa så snart vi får ett meddelande om att lampan är trasig, säger Lindqvist.

gatulampa
gatulampa Bild: Yle/Erica Vasama väglampa,gatubelysning,vägbelysning

Långsammare på landsbygden

På landsbygden kan Borgå energi inte agera på samma sätt.

- Vi kan ju inte åka ut till Bengtsby på Emsalö bara för att byta ut en enda trasig väglampa. Då gör vi så att vi i stället åker kors och tvärs på Emsalö för att kolla samtliga lampor, vilket å andra sidan kan betyda att det dröjer innan vi tar oss an projektet, säger Lindqvist.

Nätplanerare Rasmus Lindqvist vill också poängtera, att det också kan handla om andra fel om en lampa inte lyser än att dess livstid är över.

- Det kan gå till så att vi byter ut en trasig lampa och att den lyser en natt, men att den följande natt är mörk igen. Felet kan till exempel sitta i armaturens drivdon och det kan också handla om ett kabelfel, säger Lindqvist.

Gatlykta, strax innan den slocknar i morgonljuset.
Gatlykta, strax innan den slocknar i morgonljuset. Bild: Yle/Rolf Granqvist gatubelysning,gatlampa,Belysningsstolpar,belysningsplanering,Ekologisk belysning

Tåliga ledlampor

Borgå energi är som bäst inne i en process som går ut på att byta ut gamla lampor mot lampor med ledteknik.

- Tidigare var det ju kvicksilverlampor som gällde. Sen blev det högtrycksnatrium. Sådana lampor installerar vi fortfarande till en del, men ledlamporna tar nog allt mera över, säger Lindqvist.

För tillfället har Borgå energi hunnit byta till ledteknik i cirka 1 000 armaturer.

- De är rätt så tåliga. Vi har varit tvungna att byta ut kanske ett par, tre trasiga ledlampor på de cirka 500 armaturer som varit i bruk mellan ett och två år, beräknar Lindqvist.

Hur bra de nya ledlamporna klarar av åska återstår att se. Lindqvist säger att lamporna visserligen har överspänningsskydd, men å andra sidan är det ju väderkänsliga luftledningar som gäller på landsbygden.

väglampa
väglampa Bild: Yle/Ida-Maria Björkqvist vägbelysning

Observationer av invånare

Chefen för samhällsteknik i Lovisa, Markus Lindroos, medger att det kan hända att vissa väglampor är mörka en längre tid.

- Oftast beror det på att vi inte vet att de är mörka. Vi kan ju inte köra omkring varje dag för att se om väglamporna lyser eller inte, så det krävs med andra ord en viss aktivitet av invånarna också, säger Lindroos.

Det är mest på hösten som Lovisa stads samhällsteknikavdelning får in rapporter av allmänheten om trasiga väglampor.

- Det kan ta tid innan vissa enstaka trasiga lampor byts ut. En helt mörklagd gatstump prioriteras förstås högre än en enstaka slocknad lampa i något kvarter, säger Lindroos.

Samhällsteknikavdelningen får också in rapporter om mörka lampor på områden som inte hör till avdelningens ansvarsområde.

- Det händer ibland att någon ringer och säger att gårdslampan vid deras hus inte lyser och att vi med det snaraste borde komma och fixa en ny, men vi har ju hand om enbart gatubelysning, inte gårdsbelysning, förtydligar Lindroos.

väglampor
väglampor Bild: Yle/Rolf Granqvist stjärnor,vägbelysning

Aktivitet krävs

Också i Lappträsk hoppas kommunens tekniska arbetsledare, Aki Kantele, på aktiva kommuninvånare.

- Hur snabbt en trasig väglampa åtgärdas är nog rätt långt beroende av kommuninvånarnas aktivitet. Det beror också på entrepenörens tidtabell, på var väglampan finns och på vilken utmaningen på just den platsen är, förklarar Kantele.

Enligt Kantele brukar det i praktiken fungera så att reparationen sker veckan efter det att anmälningen kommit in. På hösten genomför elentrepenören i Lappträsk också en genomgripande genomgång av kommunens totala vägbelysningsnät.

Tiotals anmälningar årligen

I Sibbo gör man fyra rundturer i kommunen per år för att kolla vägbelysningen. Det här sker under hösten och vintern.

- Det är rätt så vanligt att kommuninvånarna anmäler fel som uppstått i vägbelysningen, säger distriktschef Pekka Loitokari från Eltel Networks, vilket är det bolag som Sibbo har utlokaliserat underhållet av vägbelysningen till.

Företaget brukar få in ett 50-tal anmälningar per år av invånarna. År 2015 bytte företaget ut omkring 500 trasiga väglampor i Sibbo.

gatulampa i mörker
gatulampa i mörker Bild: Yle/Rolf Granqvist gatbelysning

Är det något du går omkring och grubblar på i Östnyland? Ställ din fråga till Nyfiken på Östnyland nedan.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland