Hoppa till huvudinnehåll

"Kinesiska borde läras ut i skolor och dagisar"

Peter Vesterbacka, entreprenör och tunnelbyggare
Vi ska inte vara rädda för Kina, utan lära oss förstå det. Då väntar ekonomisk tillväxt och goda affärsmöjligheter, säger entreprenören Peter Vesterbacka. Peter Vesterbacka, entreprenör och tunnelbyggare Bild: Derrick Frilund / Yle peter vesterbacka

Både kinesiska investerare och nordiska uppstartbolag är hungriga på nya jaktmarker. Men ska handelsrelationerna bli framgångsrika, behövs ökad förståelse för det kinesiska.

Salen vid uppstartbolagens högsäte Start up sauna i Esbo är fylld. Många asiater syns i publiken och nästan alla åhörare har ambitioner att göra business i Asien. Här ska möjligheterna att expandera i Kina ventileras bland unga entreprenörer och businessveteraner.

På plats finns allt från unga studenter till företagsledare som Nokias Risto Siilasmaa och Finnairs Pekka Vauramo för att reda ut vad dagens Kina handlar om.

”Lär er kinesiska”

En med god inblick i området är serieentreprenören Peter Vesterbacka. Han gick ordentligt på djupet efter att han insett det stora med Mittens rike. Han vek åtta veckor för intensivstudier i mandarin och beskriver sig idag som någorlunda flytande på kinesiska. Vi kan inte nonchalera vikten av det kinesiska, är hans budskap.

- Kina är världens näststörsta ekonomi och en del av vår hemmamarknad. Därför har jag betonat att kinesiska borde läras ut i skolor och dagisar i Finland. Vi är duktiga på engelska, men det är också alla andra. Därför kunde kinesiskan bli en styrka för oss, säger Vesterbacka.

Han har länge följt med de västerländska nyföretagens framgång och motgång på den kinesiska marknaden. Hans erfarenhet är att det är nästan lika lönlöst att göra trovärdiga affärer i Kina utan kinesiska, som att göra business i USA utan kunskaper i engelska.

- Därför borde vi genast införa engelska och kinesiska som officiella språk i Finland. Sen har kinesiska företag ingen orsak att inte välja Finland som plats för sina europeiska huvudkontor, säger Vesterbacka.

Men affärsrelationerna handlar också om finländska bolags väg att nå den kinesiska marknaden. Att nyföretagarevenemanget Slush nu spridit sig till Asien kan öppna nya dörrar. Om ett par veckor är det dags för Slush i Shanghai och dit åker ett 50-tal finländska företag.

Jessica Blechingberg, nordenanvarig på Slush
Det nordiska är eftertraktat och därför samlar vi en stor delegation till Slush i Shanghai, säger Jessica Blechingberg. Jessica Blechingberg, nordenanvarig på Slush Bild: Derrick Frilund / Yle slush

- Man kan inte gå dit ensam. Man behöver ha kontakter och någon som öppnar möjligheterna för en. Därför åker vi dit med en så stor delegation, för att både träffa investerare och potentiella partners, säger Jessica Blechingberg som är Nordenansvarig på Slush.

Nordic made – ny trumf

Hon ser att intresset för det nordiska är på stigande globalt inom nyföretagarkretsar. Därför försöker också Slush betona det nordiska allt starkare.

- Idag säger många företag hellre att de är nordiska än exempelvis finländska eller svenska. Hela norra Europa är känt för start-up-trenden.

Det syns också i statistiken, då Norden bara står för fyra procent av Europas befolkning, men hälften av de så kallade enhörningarna – det vill säga start up-företag som värderats till över en miljard dollar.

Kina krävande marknad

Många nystartade bolag tänker i dag globalt från första början. Men en lysande start på hemmaplan behöver inte betyda att det är enkelt att ta steget in i Kina. Det ser kinesiskfödda May Huang, som drivit väsktillverkningsföretaget Insjö från Finland i några år.

- Många skandinaver upplever nog Kina som utmanande. Det är så stort och på många sätt annorlunda. Ska man lyckas marknadsföra konsumentprodukter, klarar man sig kanske med 20-30 000 euro för en kampanj i Finland, men i Kina får man sätta några nollor efter i reklambudgeten, säger Huang.

Affischtavla i Beijing.
För en reklamkampanj i Kina får man räkna med att lägga ut mycket pengar. Affischtavla i Beijing. Bild: EPA/DIEGO AZUBEL affisch,Peking,Kina,reklam (marknadsföring),reklamer (samhälleliga alster)

Hon betonar ändå att många finländska företag jobbar inom teknologi och mest säljer till andra företag. Det är lättare. Ändå krävs en förståelse för kinesisk businesskultur och språk.

- Vill man ta en genväg måste man hitta mycket bra lokala kontakter att jobba med i Kina, säger May Huang.

Hon upplever inte att Norden skulle ha utmärkt sig speciellt i Kina. Men understryker att kineser är beredda att göra affärer med vem som helst, så länge det är goda affärer.

- Men om det skapas flera framgångssagor som Rovio och Supercell här skulle intresset säkert växa, säger hon.

"400 miljoner en bra start"

Peter Vesterbacka är säker på att intresset redan finns. Bejing investment capital tänker plöja ner 400 miljoner euro i nordiska uppstartföretag. Och Vesterbacka är övertygad om att det kommer att ge resultat i Finland.

- 400 miljoner är en bra start. Men jag ser inte varför Finlands ekonomi inte skulle kunna växa med mellan 5 och 10 procent årligen. Vi har allt som krävs här. Vi har kunnandet inom teknologi och hög utbildning. Sådant finns det en stark beställning på i Kina, som kan generera affärer.

Men ska man vara orolig över kinesernas framfart?

- Det är typiskt i Finland att man oroas över det mesta. Vi tycker att sådant vi inte känner till är skrämmande. Därför ska vi lära oss mera om Kina – och det är ingenting att vara rädd för, säger Vesterbacka.

För att ytterligare stärka Finlands betydelse i de europeisk-kinesiska affärerna, vill Vesterbacka göra Finland till en starkare knutpunkt i kommunikationerna.

- Det finns 75 städer i Kina med flera invånare än Finland. På sikt ska vi ha direktflyg från Helsingfors till dem alla. Men dessutom ska vi ha en tunnel till Tallinn för snabba förbindelser till Baltikum och resten av Europa.

Hur ser du på intresset att finansiera de 15 miljarder tunneln skulle kosta?

- Det finns ett stort intresse och jag tror det blir kamp om vem som får vara med.

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi