Hoppa till huvudinnehåll

Mat utan mellanhänder får fart på kunder och producenter

JOnna Milaya Pokki i Rekotingen i Borgå
Jonna Milaya Pokki missar sällan reko-utedningen i Borgå. JOnna Milaya Pokki i Rekotingen i Borgå Bild: Yle/Carina Bruun rekoring

Jonna Milaya Pokki är en trogen reko-ring kund. Hon bor i Borgå och köper så mycket som möjligt direkt från producenterna.

Allt från färska fiskfiléer och getmjölksyoghurt till honung, ostar och bröd hamnar i köpkassen när Jonna besöker på reko-utdelningen.

- Bröd är svårt att köpa i butik för man får inte veta om spannmålen är odlad med glyfosat eller inte, säger hon. Jag köper helst från producenter så jag vet att det är ekologiskt odlat.

Reko-ringen i Borgå är en av de nyaste i vårt land. I våras började försäljningen.

För brödets skull skulle det få vara oftare. Fisk har man ändå inte råd att köpa så ofta.― Jonna Milaya Pokki

Ganska snart efter starten fick ringen ändå konkurrens av föreningen Farmarin markkinat. Den tog i princip över reko-ringens Facebooksida.

Följden blev att en ny reko-ring grundades. Den har utdelning varannan vecka.

- För brödets skull skulle det få vara oftare, säger Jonna. Fisk har man ändå inte råd att köpa så ofta.

Reko-ringarna fungerar via slutna Facebookgrupper där producenter bjuder ut sina varor och konsumenter sedan beställer vad och hur mycket de vill köpa.

Reko växer hela tiden i Svenskfinland

I detta nu finns det omkring 150 reko-ringar i vårt land med sammanlagt över 230.000 medlemmar. Bara i år har antalet har ökat med ett tjugotal ringar.

Kvinna köper ägg av man som står vid en bil packad med ägg
En fjärdedel av alla reko-ringar finns i Svenskfinland. Kvinna köper ägg av man som står vid en bil packad med ägg Bild: Yle/Markku Hautala vasa

På tre år har verksamheten tagit ordentlig fart. Omsättningen 2015 var omkring åtta miljoner euro. I år väntas summan stiga kraftigt.

Vem som helst kan egentligen starta en reko-ring. Det behövs bara några producenter och en grupp konsumenter för att komma i gång.

Reko är en viktig kanal för producenten

På Herrmans gård ute på ön Sorpo i Pargas bor 124 biffdjur. En del av köttet härifrån hamnar hos reko-kunderna.

- Nästa år skickar vi drygt 30 djur till slakt, säger Johan Herrmansson.

Nina och Johan Hermansson med sina djur
Det är vikten som avgör vilka djur som blir kvar på Nina och Johan Hermanssons gård och vilka som hamnar på reko-kundernas bord. Nina och Johan Hermansson med sina djur Bild: Yle/Maud Stolpe kor

Korna slaktas, styckas och packas på annat håll och återbördas sedan till gården.

- Vi marknadsför och säljer så gott som allt vi producerar själva. Reko-ringen i Pargas är ett av våra tre stödben.

Reko ringen i Pargas grundades för ungefär ett och ett halvt år sedan och har också här blivit en populär begivenhet varannan vecka. Nina och Johan säljer sitt kött där i snitt en gång per månad. Det här är en tidtabell som passar dem och deras produktionstakt.

- Det föll sig naturligt för oss att gå med. Vi ville pröva. Det visade sig att det passar oss bra, säger Nina Herrmansson.

Hur varorna ska prissättas är en ständig fråga. Hermanssons försöker hållas samma pris som de övriga producenterna i Reko.

- Vi ska inte börja konkurrera ut varandra. Det är viktigt att vi samarbetar, säger Nina.

Trogna kunder är avgörande

En av landets största reko-ringar finns i Vasa. Den har 10.000 medlemmar. Det betyder att ungefär var sjätte Vasabo hör till reko-ringen.

Peter Norrback från Petalax har sålt sina potatisar via Vasa-ringen under lite mera än ett års tid. Han försöker följa butikernas prissättning.

- Inte kan man vara dyrare. Man får ju vara nöjd om man får butikspris för här finns ju ingen mellanhand. Säljer vi direkt så får vi allt själv, annars är det en tredjedel, säger han.

Man får ju vara nöjd om man får butikspris. Säljer vi direkt får vi allt själva, annars är det en tredjedel.― Peter Norrback, potatisproducent.

Grönsaksodlarna Ann-Britt och Frejvid Niemi är på plats från Närpes.

- Eftersom vi odlar utan bekämpningsmedel och rensar mekansiskt så tycker jag det är befogat att ta ett lite högre pris, slår Frejvid fast. Vi har kunder så vi klarar oss riktigt bra med det vi säljer.

Direktförsäljningen ger också ett välkommet extra klirr i kassan.

- Vi hade större areal förut. Numera har vi färre produkter men kan ta ut ett högre pris. I slutändan blir det lika mycket, säger han.

Unga kvinnor köper saft
Unga kvinnor köper saft Bild: Yle/Markku Hautala vasa

Förutom inkomster erbjuder reko-verksamheten en möjlighet att träffa folk.

- Reko-träffarna har blivit ett lyft för mig, säger Ann-Britt. Jag fick en nytändning när jag fick börja träffa folk och lära känna nya människor.

Maxmoborna Björn och Irene Söderblom, säljer kött från den egna gården genom reko-ringar i Vasa, Smedsby, Jakobstad och Kvevlax.

- Det har blivit lite lugnare, vi hade mera folk i början, säger Björn. De som tycker om att handlar fortsätter, medan de som hade nyhetens behag har slutat.

Det har blivit lite lugnare, vi hade mera folk i början.― Björn Söderblom, köttproducent.

Stefan Enegren från Sundom säljer svamp som han plockar på sträckan Åbo, Tammerfors och Vasa.

- Man ska röra sig över stora områden om man ska få ordentliga mängder, säger han. Man kunde leva ganska gott på det om man fick plocka året om.

Idén föddes bland biffkor

Den 25 oktober 2012 klockan 17.32 fick Thomas Snellman i Jakobstad en snilleblixt.

- Då ramlade polletten ned. Då fattade jag att det här är grejen, minns han.

Man på betesäng med kor i bakgrunden.
Thomas Snellman föreläser numera om reko runt om i Europa. Man på betesäng med kor i bakgrunden. reko upphovsman

Thomas hade länge kämpat med att få ut ekologiska produkter i handeln via förädlingsindustrin utan att lyckas. Dels var förädlingsindustrin inte intresserad och dels var det svårt att få ut de förädlade produkterna vidare till butikshyllorna.

Thomas kom i kontakt med AMAP-rörelsen (Association pour le maintien d'une agriculture paysanne) i Frankrike under en resa. Den hade startat 2001 och fungerade enligt ett koncept där producenter och kunder möttes direkt.

Väl hemkommen började förberedelserna och 2013 startade den första reko-ringen. Thomas variant av AMAP-verksamheten är enkel och i princip helt utan byråkrati. Konceptet är unikt i Europa.

Med i reko-verksamheten finns allt från producenter som bara säljer en marginell del av det de producerar via Reko till sådana som i princip säljer allt de producerar via systemet. Det finns till och med sådana som har börjat producera enbart för att systemet finns till.

- Samtidigt har konsumenten haft nytta av det, säger Thomas. Det finns en stor efterfrågan på närproducerad mat. Reko har skapat det här riktiga närmatssamhället. Reko-grupperna består av lokala nätverk och producenterna är med på utdelningarna. Det blir närproducerad mat per automatik.

Handeln avvaktar

Reko-rörelsens popularitet har än så länge bara en liten inverkan på dagligvaruhandeln, men handeln följer med konkurrensutvecklingen.

Butikschef Markku Aspfors och servicechef Tarja Laakso på Prisma i Vasa.
Butikschefen Markku Aspfors påpekar att andelen närproducerade produkter växer hela tiden också i butikerna. Här ses han tillsammans med försäljaren Tarja Laakso. Butikschef Markku Aspfors och servicechef Tarja Laakso på Prisma i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen prisma i vasa

Butikschefen Markku Aspfors på Prisma i Vasa säger sig inte i stort ha märkt av reko-försäljningen i sin butik.

- Försäljningen av enskilda produkter kan den ändå ha påverkat, medger han. Reko är en konkurrent och vi håller nog deras priser under uppsikt.

"Reko har kommit för att stanna"

Pris och trogna kunder är alltså avgörande för hur det går för Reko i framtiden. För tillfället är i alla fall kunder och producenter övertygade om att populariteten håller i sig.

- Jag tror att det här kommer att finnas länge, säger Jonna Milaya Pokki när hon ger sig av från utdelningen i Borgå. När folk blir vana och märker att hur gott det är kan de inte mera köpa nåt från butiken.

- Jag funderar nog ibland på det, erkänner Pia Hermansson i Pargas. Nutidens människor är vana att kunna gå till butiken när som helst på dygnet. Att passa in en halv timme varannan för att avhämta köttet kan vara svårt i längden. Hittills har det ändå fungerat fint.

- Vi har gått in för fri prissättning, säger Thomas Snellman i Jakobstad. Om producenten sätter priset för högt säljer hen ingenting och då fungerar inte heller reko.

Se programmet här:

Programmet sänds även i Yle Fem, måndag 10.10.2016 kl 20.00,
samt på tisdag 11.10.2016 kl. 17.25.
Med svensk text.
Suomenkielinen tekstitys.
30 dagar på Arenan.
http://svenska.yle.fi/program/narbild

Artikeln har uppdaterats med de senaste uppgifterna om antalet reko-ringar och medlemmar.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland