Hoppa till huvudinnehåll

Vårdrevolutionen: ”Inte fel med vinst”

stefan svenfors
Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre stefan svenfors Bild: Yle/Henrik Leppälä stefan svenfors,Kommundirektör,Pedersöre

Det pågår en revolution inom vården på flera olika plan just nu. En del kommuner i norra svenska Österbotten vill omedelbart privatisera social- och hälsovården. Pedersöres kommundirektör Stefan Svenfors frågar retoriskt: varför ska bolag inte få göra vinst i vården?

Det var i början på året som det började röra på sig på allvar i norra svenska Österbotten. Pedersöres kommundirektör Stefan Svenfors började kontakta privata vårdföretag.

Det var alltså inte vårdföretagen som lobbade hos er?

- Nej, initiativet kom från vår region, svarar Svenfors.

Det som Svenfors var ute efter var information om vad de privata vårdkoncernerna kunde erbjuda hans region. Han ville förekomma snarare än förekommas.

- Alternativet att stå med händerna vid sidorna är det sämsta alternativet, förklarar kommundirektören i Pedersöre.

Sambolag

Bakgrunden till Svenfors intresse att skaffa information om privata vårdalternativ är regeringens planer på en omfattande social- och hälsovårdsreform.

Det som är klart så här långt är att 18 landskap från och med 2019 ska ansvara för social- och hälsovården. Detaljerna finslipas som bäst. Men den så kallade valfriheten har plötsligt fått högsta prioritet. Regeringen har utlovat mera information på den punkten inom kort.

Stefan Svenfors kungstanke är att det efter en upphandlingsprocess skulle bildas ett sambolag mellan en privat vårdproducent och kommunerna i Jakobstadsnejden. Det privata vårdföretaget skulle vara majoritetsägare i bolaget med 51 procents ägarandel. Därmed skulle det också ha sista ordet i beslutsfattandet.

Kommunerna i det här konkreta fallet är Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby och Larsmo. Sedan 2010 bildar de gemensamt Jakobstads social- och hälsovårdsverk med Jakobstad som värdkommun.

Frustration

Stefan Svenfors är frustrerad över den konstruktionen.

- Det här är världshistoriens sämsta modell. Ansvaret finns ingenstans, det är svårt att fatta beslut. Det skulle bli rakare beslutslinjer med en privat vårdproducent, tror Svenfors.

Det är inte bara i Pedersöre som tron på offentliga vårdlösningar sviktar. I grannkommunen Larsmo vill man också gå in för en privatisering av vården i Jakobstadsregionen.

Kommundirektör Gun Kapténs är synnerligen skeptisk till den landskapsmodell som träder i kraft om några år.

- Många tjänstemän och politiker har svårt att se att kopplingen till det lokala ska fungera.

gun kapténs
Larsmos kommundirektör Gun Kapténs gun kapténs Bild: Yle/Henrik Leppälä gun kapténs,Kommundirektör,Larsmo Kommun

Privata vårdbolag snabbare

Kapténs säger att kommunerna inte klarat av att effektivera sina processer så här långt och därför är man i Larsmo nu villig att satsa på det privata alternativet. Dessutom hoppas hon att kommunen med hjälp av en privat aktör har större möjlighet att bevara den lokala servicen.

- De privata är snabbare att utnyttja feedback, fastslår Larsmos kommundirektör.

Diskussionen i norra svenska Österbotten har berört frågor som tidigare långt varit tabubelagda. En av dem är vinster i vården.
Stefan Svenfors hoppas till och med att man ska hitta en bolagspartner som är så erfaren och kunnig att social- och hälsovården ska börja generera en liten vinst.

- Jag ser inget fel i vinst. Varför ska inte bolag få göra vinst? frågar sig Svenfors. I första hand handlar det om att ordna upp vårdkedjor. Jag ser inget fel om det blir vinst i fall vi totalt sett sparar.

"Konkurrens är bra"

Kollegan i Larsmo tror likaså på ökad konkurrens inom social- och hälsovården.

- Konkurrens är bra; det driver fram kvalitet, tycker Gun Kapténs.

Nykarlebys stadsdirektör Gösta Willman ser en fara i att social- och hälsovården läggs ut till privata vårdbolag.

- Vem ska sköta om övervakningen? Vem ska sköta om att vårdbolagen för att minimera kostnaderna inte blir remitteringsautomater, undrar Willman.

gösta willman
Stadsdirektör Gösta Willman, Nykarleby gösta willman Bild: Yle/Henrik Leppälä stadsdirektör,Nykarleby

Det är framför allt Nykarleby som har satt käppar i hjulet för privatiseringsplanerna i Jakobstadsregionen. Det har blivit tummen ner både i fullmäktige och styrelse. Stadsdirektör Gösta Willman – som är fullmäktigeordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt - föredrar att skynda långsamt i frågan.

Han skulle hellre se att planeringen av social- och hälsovården skulle skötas inom ramarna för hela landskapet Österbotten och den vägen trygga den lokala servicen för stadens invånare också i framtiden.

- Jag tror och hoppas att stadens hälsovårdscentral i framtiden inte drivs i privat regi. Jag föredrar att den är en basstation för social- och hälsovården inom landskapet.

Skeptisk till privat vårdmonopol

Det som skrämmer är att helhetsupphandlingen av social- och hälsovården som den nu planeras är så enorm och sträcker sig så långt in i framtiden. Det handlar om en upphandling på 10 år som är värd över en miljard euro.

- Jag är skeptisk till att ge ett monopol till ett privat vårdföretag på hela 10 år, säger Gösta Willman.

Hittills har ingen i Finland gjort en lika omfattande helhetsupphandling av social- och hälsovården. Det betyder i praktiken att en möjlig upphandling blir en affär för de stora vårdkoncernerna med tillräckligt stora muskler.

kristina stenman
Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman kristina stenman Bild: Yle/Henrik Leppälä stadsdirektör,Jakobstad

I Jakobstad är det stadsdirektör Kristina Stenman som har gjort beredningen för de förtroendevalda. Så här kommenterar hon kommunernas roll i ett sambolag.

- Vi skulle vara en aktionär, en storägare och ge våra direktiv via bolagsstämman.

Vem skulle ha sista ordet?

- I sista hand är det vårdbolaget som bestämmer.

Begränsad insyn

I förlängningen skulle också de anställdas ställning förändras. De skulle efterhand få ett kollektivavtal från den privata sektorn till skillnad från idag.

En annan fråga som är av stor principiell och praktisk betydelse är insynen i sambolaget. Dagens offentlighetslagstiftning ger stor insyn i processen.

- Det är alldeles annorlunda i ett aktiebolag, konstaterar Stenman. Utgångsmässigt är informationen inte offentlig.

peter boström
Stadsstyrelsens ordförande Peter Boström, Jakobstad peter boström Bild: Yle/Henrik Leppälä stadsstyrelseordförande,Jakobstad

Stadsstyrelseordförande Peter Boström (SFP) i Jakobstad tycker att privatiseringen är ett bra alternativ.

- 49 procent ger ett ganska stort inflytande, tycker Boström.

Men inte sista ordet?

- När har man det? Det handlar om att ge och ta. Det är klart att insynen minskar i slutändan när man ger bort skyldigheter och rättigheter.

Är det ett problem?

- Nej, svarar Peter Boström.

richard sjölund
Richard Sjölund, första viceordförande i stadsfullmäktige i Jakobstad richard sjölund Bild: Yle/Henrik Leppälä sdp,Jakobstad

"51 procent bestämmer"

Fullmäktiges första viceordförande Richard Sjölund (SDP) är av annan åsikt. Han är inte hugad av 51-49 modellen där det privata får sista ordet.

- 51 procent bestämmer, så enkelt är det. Vården har byggts upp med skattemedel; det är inte rätt att ge bort beslutanderätten, anser Sjölund.

Kanske ett privat bolag är flexiblare och i den meningen bättre?

- Beslutsfattandet är enklare. Demokratiska processer tar tid, säger Richard Sjölund.

Fullmäktigeordförande Anna-Maja Henriksson i Jakobstad (SFP) konstaterar att landskapet ändå skulle ha rätt att säga upp ett sambolagsavtal om det anses strida mot vårdreformens principer.

anna-maja henriksson
Anna-Maja Henriksson, stadsfullmäktiges ordförande i Jakobstad anna-maja henriksson Bild: Yle/Henrik Leppälä fullmäktigeordförande,Jakobstad

Vad insynen och offentligheten beträffar så skulle i alla fall ett sambolag enligt 51-49 modellen få konsekvenser.

- Det betyder att offentligheten blir ganska minimal, enligt Henriksson.

Hon lyfter fram att regeringen har beslutat att landskapens verksamhet också ska bolagiseras, alltså att de social- och hälsovårdstjänster som drivs i landskapets regi sker i aktiebolagsform.

- Då kommer samma problematik emot. Jag hoppas att regeringen föreslår att den här biten ska luckras upp, säger Anna-Maja Henriksson.

"Revolution på flera olika plan"

När Spotlight träffar direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt Göran Honga i början på september har han precis inlett sitt nya jobb som förändringsledare för vårdreformen i Österbotten. Det jobbet delar han med sektordirektör Jukka Kentala från Vasa stad.

- Just nu är det kaotiskt och bråttom. På lokalplanet försöker man positionera sig och det är svårt att få en bild av det hela. För gemene man är det helt omöjligt, konstaterar Honga.

göran honga
Göran Honga, förändringsledare för vårdreformen i Österbotten göran honga Bild: Yle/Henrik Leppälä vasa sjukvårdsdistrikt,Direktör

Han har en förklaring till att vissa krafter nu försöker driva igenom en ”snabbprivatisering” av vården.

- Man vill cementera strukturer lokalt som upplevs som bra och viktiga.

Hur kan man cementera strukturer om man samtidigt förlorar beslutanderätten?

- Frågan är: hur insatta är de som sysslar med det här? Jag har märkt att folk pratar förbi varandra. Inte för att de är dumma, men för att det råder stor okunskap.

Honga betonar likaså att landskapet inte automatiskt behöver ta över avtal som är oskäliga för resten av befolkningen inom området. Och att det krävs utomstående expertis för att sköta en stor upphandling.

- Ju större brådska, desto dyrare; kommunerna måste veta vad de ska köpa.

På alla plan – nationellt, regionalt och lokalt – är det verkligt stora beslut som just nu trycker på.

- Det här är en revolution på flera olika plan. Jag hoppas att de som har hittat på det här har hunnit tänka på konsekvenserna, säger Göran Honga.

Spotlight om vårdrevolutionen sänds på Yle Fem tisdag 11.10 kl. 20. Programmet finns tillgängligt på Arenan på måndag 10.10 från och med kl.20.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle