Hoppa till huvudinnehåll

Alla andra har ett perfekt liv

Bild på Ylva Hellgren och Miivi Selin-Patel. Bilden tagen utomhus i september. en större byggnad i bakgrunden.
Ylva Hellgren och Miivi Selin-Patel Bild på Ylva Hellgren och Miivi Selin-Patel. Bilden tagen utomhus i september. en större byggnad i bakgrunden. Bild: Yle/ Tiina Grönroos stresshanteringsgrupp,ungdomsarbete,stress,psykiskt illamående

Det är viktigt att vara populär, prestera i skolan, ha en massa kompisar, gå på fester, gym och familjemiddagar och dessutom hinna dokumentera allt det fantastiska på Instagram. Ungdomar stressar för att nå närapå omöjliga ideal. Motpolen är de ungdomar som saknar både utbildning, jobb, vänner och motivation. Båda kategorierna mår illa.

Det har aldrig varit lätt att var ung. I alla tider har vi jämfört oss själva med andra och då är det lätt hänt att alla andra har det perfekta livet medan ens egen vardag suger. Men jakten på det perfekta livet och stressen med att hinna med allt eller tvärtom, att märka att man inte orkar med någonting alls, gör att unga idag mår dåligt. I många fall väldigt dåligt.

- Jag har sagt att det är okej att säga det högt att man är stressad. Ungdomar i högstadieålder, framför allt flickor, vill ha väldigt höga betyg. De vill också vara bra på sina handbollsträningar samtidigt som de ska hinna träffa sina vänner och familjemedlemmar, säger Ylva Hellgren

Man ska våga prata om man mår dåligt.

Ylva är ungdomskoordinator och uppsökande ungdomsarbetare på Vanda stad.

- Man ska våga prata om man mår dåligt. Det är förstås väldigt personligt, men jag har själv valt att vara öppen med saker som är jobbiga för mig, säger Miivi Selin-Patel.

Miivi jobbar på Folkhälsan med ett projekt som handlar om stresshantering och återhämtning för unga. Fokusgruppen är ungdomar mellan 16 och 20 år.

Tillsammans har Ylva Hellgren och Miivi Selin-Patel grundat den psykosociala ungdomsföreningen Acceptans som vill nå ut till unga med mental ohälsa och ungdomar som behöver i kamratstöd. Gemensamt för Miivi och Ylva är också att de båda jobbar med ungdomar och att de själva känner av den stress som unga utsätts för. Jobb och fritid flyter samman och stressnivån är tidvis hög.

Ungdomar som "är lata och slår dank"

Ylva Hellgren har erfarenhet av ungdomar som inte vågar ta ansvar. Det kan vara en stor utmaning redan att besöka Folkpensionsanstalten eller fylla i blanketter.

- Det här betyder förstås inte att de nödvändigtvis lider av psykisk ohälsa. Men om de också mår illa är det väldigt tabu att tala om det, säger Ylva.

- Eftersom det inte talas högt om psykisk ohälsa, tror de unga själva att det här med perfekt utbildning, perfekt examen och ett perfekt jobb är något som ska ske per automatik. Ingen talar högt om alla utmaningar och svårigheter på vägen dit. Den unga vet inte vart han eller hon ska vända sig med sina frågor eller sin ångest, fortsätter Ylva.

fler ungdomar än någonsin tidigare är sjukskriva på grund av psykisk ohälsa

Ylva tycker det talas och skrivs lite väl lättvindigt om curlingföräldrar och lata ungdomar.

- Det är skrämmande när problem förenklas till att ”ungdomar är lata”, säger Miivi. Vi vet att fler ungdomar än någonsin tidigare är sjukskriva på grund av psykisk ohälsa. Vad är de bakomliggande orsakerna?

Miivi räknar upp olika former av förebyggande och uppsökande ungdomsarbete, bland annat ungdomsverkstäder och ungdomsgarantin, men hon säger att många unga faller mellan. De får inte det stöd de skulle behöva för att komma ut i arbetslivet.

Högpresterare och negativ stress

Vad berättar de unga för Ylva och Miivi?

- De berättar att det har hänt en massa jobbiga saker under en lång tid men att de inte vågat ta kontakt med någon, säger Ylva.

Skolorna ska anmäla om en studerande, som beviljats studieplats inte dyker upp, men ibland kan det ta månader innan till exempel Ylva i egenskap av uppsökande ungdomsarbetare får veta det.

- Inom skolans väggar finns det personal, bland annat kuratorer och psykologer som man kan vända sig till, men vad händer om den unga inte går till skolan, säger Ylva.

Det är lättare att tala om stress än psykisk ohälsa, men problemet är när den negativa stressen tar över och de unga inte hinner återhämta sig. Det här är något Miivi Selin-Patel jobbar med.

- Här finns de högpresterande ungdomarna, säger Miivi. Också i de här fallen leder det till depressioner och sjukskrivningar.

Föreningen Acceptans

För några år sedan grundade Ylva och Miivi den psykosociala ungdomsföreningen Acceptans som är verksam i Helsingfors och Jakobstad. Föreningen ordnar öppna kvällar dit vem som helst får komma för att titta på filmer eller för att prata. Acceptans har också ordnat seminarier och första hjälpen i psykisk ohälsa.

- Den här utbildningen gynnar alla och ger kunskap för vem som helst att lära sig förstå vad psykisk ohälsa handlar om och hur man ska bemöta en person med psykisk ohälsa, säger Miivi.

psykisk ohälsa verkar vara ännu mer tabu i en stor stad

Den psykosociala ungdomsföreningen Acceptans har kommit bättre igång i Jakobstad än i Helsingfors.

- Utmaningen i huvudstadsregionen är paradoxalt nog att psykisk ohälsa verkar vara ännu mer tabu i en stor stad trots att man inte ens känner de andra som kommer till våra möten. I en liten stad är det kanske lättare att få kontakt och våga tala om svåra saker, säger Ylva.

- Nå, jo , problemet är förstås att alla känner alla i Svenskfinland oberoende om vi bor i en stor stad eller på en liten ort. Och att psykisk ohälsa ännu är något man vill gömma undan, inte tala om, säger Miivi.

Men de här två unga kvinnorna, Ylva Hellgren och Miivi Selin-Patel har båda gått in för att få en öppnare och fördomsfri diskussion kring psykisk ohälsa med och om ungdomar.

Läs också

Nyligen publicerat - Vega