Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomipriset går till finländaren Bengt Holmström och Oliver Hart

Ekonomipriset - Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne - tilldelas i år finländaren Bengt Holmström och Oliver Hart. De belyser i sin forskning hur kontrakt kan bidra till hantering av intressekonflikter.

De belönas för sin forskning om kontraktsteori.

Britten Oliver Hart (Harvard University, Cambridge, MA, USA) och den finlandssvenska nationalekonomen Bengt Holmström (Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA, USA) har bidragit till hur man kan komma överens då man har två motstridiga aktörer.

Den moderna ekonomin hålls samman av oräkneliga kontrakt. De nya teoretiska verktyg som Hart och Holmström utvecklat hjälper oss att förstå verklighetens kontrakt och institutioner, och att undvika fallgropar när det gäller att skriva kontrakt, sägs det i prismotiveringen.

Vidare sägs det att Bengt Holmströms och Oliver Harts analys av optimala kontrakt lägger en intellektuell grund för att utforma politik och institutioner inom många områden, från konkurslagstiftning till politiska konstitutioner.

Bengt Holmström
Bengt Holmström Bengt Holmström Bild: EPA/MIT ECONOMICS bengt holmström,Nobelpris,Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Holmström säger på Twitter att han är lycklig och tacksam.

Hoppa över Twitterpostning

Bengt Holmström vägde osäkerhet gentemot incitament

I slutet av 1970-talet visade Bengt Holmström hur en ägare av ett företag ska utforma ett optimalt kontrakt för företagets vd vars handlande inte fullt ut kan observeras.

Bengt Holmströms informationsprincip angav hur det optimala kontraktet väger osäkerhet gentemot incitament. I senare arbeten beskrev Holmström idéerna i mer realistiska situationer: Han studerade situationer där anställda motiveras inte bara med pengar, utan också med framtida karriärmöjligheter: Bland annat kan omtanken om karriären kan bli så stark att unga människor, i början av sitt yrkesliv arbetar alltför hårt, medan äldre personer utan sådana incitament tar det alltför lugnt.

Holmström har också studerat situationer där en medlem av en grupp kan åka snålskjuts på de andras arbetsinsatser.

Ett scenario som han också har analyserat är situationer där den anställda har många olika arbetsuppgifter, av vilka vissa är svårare än andra att observera och belöna. För att inte den anställda ska ha incitament att lägga all sin energi på de uppgifter som är lättare att observera bör arbetsgivaren ge ett kontrakt med svag koppling mellan lön och resultat.

Om till exempel en lärares lön vore kopplad till elevernas resultat i nationella prov (lätt att mäta) skulle lärarna frestas att prioritera förmågan att klara sådana prov framom andra viktiga (men mer svårmätbara) färdigheter som kreativitet och självständigt tänkande. En fast lön anses här ge en mer balanserad fördelning av lärarnas arbetstid.

Holmström har också studerat situationer där en medlem av en grupp kan åka snålskjuts på de andras arbetsinsatser.

Oliver Hart funderade över inkompletta kontrakt

Från och med mitten av 1980-talet forskade Oliver Hart i en ny gren av kontraktsteorin som behandlar inkompletta kontrakt. Eftersom det kan vara svårt att specificera varje eventualitet i ett kontrakt fokuserar teorin på den optimala fördelningen av kontrollrättigheter.

Den grundläggande idén är att om det inte går att formulera ett kontrakt som i detalj specificerar vad alla parter ska göra under alla tänkbara omständigheter, så kan kontraktet i stället specificera vem av parterna som har rätt att fatta beslut om de inte kan enas. I en komplex kontraktsituation blir därför fördelningen av beslutsrätter ett alternativ till prestationslön.

Harts forskning har kastat nytt ljus över frågor om ägande och kontroll i företag och har haft stort inflytande inom olika områden av ekonomi, juridik och statsvetenskap.

Han har gett forskarna nya verktyg för att angripa frågor om vilka företag som bör fusioneras, och den bästa finansieringsbalansen mellan lån och eget kapital.

Oliver Hart
Oliver Hart. Oliver Hart Bild: EPA/CJ GUNTHER Oliver Hart,Nobelpris,Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Harts forskning har också berört frågan om när skolor, fängelser och andra verksamheter bör vara privata eller offentligt ägda.

Ett exempel gäller vårdföretag den person som leder företaget kan göra två typer av investeringar: den ena höjer kvaliteten på tjänsterna och den andra sänker kostnaderna till priset av lägre kvalitet. Bägge typer av investeringar är svåra att specificera i ett kontrakt. Huruvida en verksamhet ska privatiseras eller ej beror då på sambanden mellan kostnader och kvalitet. Forskarna pekar särskilt på problemen med privata fängelser i USA där förhållandena är avsevärt sämre än i statliga fängelser.

"Moral hazard" : Om vi är fullständigt försäkrade kan vi bli mer oförsiktiga.

Kontrakt kan avvärja misstänksamhet och ovilja till samarbete

Kontrakt finns av olika slag; anställningskontrakt, lånekontrakt, försäkringskontrakt.

Ett kontrakt kan skapa förtroende och ge möjligheter till samarbete - i stället för misstänksamhet och ovilja till samarbete.

Frågor som ställs i kontraktsteorin är bland annat: Bör företag som erbjuder offentlig service – som skolor, sjukhus och fängelser – vara privata eller offentligt ägda? Bör lärare, sjukvårdsanställda och fängelsevakter betalas med fasta löner, eller bör de belönas efter prestation? I vilken utsträckning ska företagsledare avlönas via bonusprogram?

I fråga om försäkringskontrakt resonerar man till exempel kring frågan om självrisk i ett försäkringskontrakt: En heltäckande försäkring lockar till det som på engelska kallas "moral hazard" - det vill säga att om vi är fullständigt försäkrade kan vi bli mer oförsiktiga.

Bengt Holmström tilldelas Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Offentliggörandet av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap Bengt Holmström tilldelas Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Bild: Pelle T Nilsson/Stella Pictures/All Over Press Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne,Bengt Holmström

Hur ska lönen kopplas till resultat?

Ett annat exempel där teorin haft betydelse gäller kontrakt om ersättning. En direktör kan påverka företagets aktiekurs. Men innebär detta att hans lön ska knytas enbart till aktiekursens utveckling? Svaret är nej.

Eftersom aktiekursen även påverkas av andra faktorer, utanför direktörens kontroll, kommer en lön kopplad till företagets aktiekurs att i stor utsträckning belöna direktören för ren tur, och bestraffa honom för otur. I stället är det bättre att koppla lönen till företagets aktiekurs jämfört med aktiekursen för andra liknande företag (till exempel i samma bransch), som påverkas av samma händelser som kan kopplas till tur eller otur.

I branscher med hög risk ( där många externa faktorer stör sambandet mellan agerande och resultat) ska lönen innehålla en relativt stor fast komponent, medan den i mer stabila branscher ska vara mer kopplad till företagets resultat.

De nya teoretiska verktyg som Hart och Holmström utvecklat hjälper oss att undvika fallgropar när det gäller att skriva kontrakt.

Femte finländska pristagaren

Bengt Holmström är den femte finländaren som personligen får ett pris i Nobelsammanhang.
De tidigare är:

  • Frans Emil Sillanpää, priset i litteratur 1939.
  • Artturi Ilmari Virtanen, priset i kemi år 1945.
  • Ragnar Granit, medicinpriset år 1967.
  • Martti Ahtisaari, fredspriset år 2008.

Finländare har också varit verksamma i organisationer som fått Nobelpris:

  • Olli Heinonen ingick i ledningen för atomenergiorganisationen IAEA som fick fredspriset år 2005.
  • Laura Lodenius var Finlandskoordinator för kampanjen ICBL mot personminor, då den fick fredspriset år 1997.
  • Finländare har berörts också då fredspriset har gått till klimatpanelen IPCC år 2007, till Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen år 1985 och till FN:s fredsbevarande styrkor 1988.
Ekonomiprismedaljen. Riksbankens pris till Alfred Nobels minne
Ekonomiprismedaljen. Riksbankens pris till Alfred Nobels minne Bild: Nobel Media AB riksbankens pris

Det första "Nobelpriset i ekonomi" delades ut 1969

Ekonomipriset fanns inte med i Alfred Nobels testamente.

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap instiftades i samband med Riksbankens trehundraårsjubileum 1968.

Priset delas ut till en person eller några personer som har utfört ett arbete av framstående betydelse inom ekonomisk vetenskap.

Kungliga Vetenskapsakademien utser ekonomipristagare enligt samma principer som gäller för Nobelpriset.

Den första prisutdelningen skedde 1969.

Det allra första Nobelpriset delades ut 1901

Alfred Nobel var en svensk uppfinnare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten. Dynamiten och andra uppfinningar gjorde Nobel oerhört rik.

Alfred Nobel skrev i sitt testamente att huvuddelen av hans förmögenhet skulle samlas i en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.

Det första Nobelpriset delades ut 1901.

Nobel hade bestämt att fem pris skulle inrättas: i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt ett fredspris. Prisen i fysik och kemi skulle utdelas av Vetenskapsakademien, medicinpriset av Karolinska Institutet, litteraturpriset av Svenska Akademien samt fredspriset av norska Stortinget.

Prisen kan tilldelas endast fysiska personer - med undantag för fredspriset som kan tillfalla en institution.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes