Hoppa till huvudinnehåll

De elektroniska studentskrivningarnas försökskaniner

Gäster i myteriet Belén Weckström och Johanna Pentti.
Belén Weckström och Johanna Pentti tycker de elektroniska studentskrivningarna kunde vänta lite. Gäster i myteriet Belén Weckström och Johanna Pentti. Bild: Yle/Björn Karlsson johanna pentti

Hur känns det att vara de första som skriver studentskrivningarna elektroniskt? Johanna Pentti och Belén Weckström är inte helt nöjda med att vara dem som tvingas testa systemet.

Nyhetsrubrikerna vittnar om kraschade datorer och datastrul, men fastän både Johanna Pentti och Belén Weckström är nervösa över skrivningarna är det faktiskt inte alltid så illa som det låter i medierna.

- Jag skrev tyskan och den var jätterolig att skriva. Man skulle titta på en musikvideo och så fanns det seriestrippar där du skulle sätta pratbubblorna i rätt ordning. Det drog in mig mer i provet, säger Belén.

Tvingades ta om provet

Belén har inte råkat ut för datastrul, men en kille i hennes grupp var inte lika tursam. Hans hörlurar slutade fungera under hörförståelsen vilket ledde till att de tvingades ta om allt – två gånger.

- Den andra gången kunde de inte börja spela den från början eftersom vi kommit så långt, så då fick han stänga datorn och vänta tills vi var färdiga så att han kunde börja på nytt.

Johanna har inte skrivit något elektroniskt ännu och när hon hör de här historierna blir hon nervös.

- Jag vill inte skriva något elektroniskt just på grund av det här. Det känns mycket säkrare att skriva på papper, säger hon.

Johanna kommer att skriva elektroniska prov på våren och då hoppas hon att man är mer förberedd. Mycket har gått fel men förhoppningsvis har de felen kunnat åtgärdas när det är Johannas tur.

Elektroniska prov dåligt för hälsan?

Abiturienter vid Berghälls gymnasium kritiserar de elektroniska proven ur en hälsoaspekt. De frågar sig hur eleverna kommer att må efter att ha stirrat på en skärm i sex timmar.

- Jag skrev historian samtidigt som filosofin som då var elektronisk. Jag skrev för hand och hade jätteont i handen och i hela kroppen, säger Belén.

Efter provet klagade Belén över smärtan till en av dem som skrivit filosofi.

- Hon bara stirrade på mig med stora ögon och frågade om jag verkligen tror att hon är okej som suttit och stirrat på vitt i sex timmar. Hon kunde knappt se framför sig. Det är ju bevisat att det inte är bra att sitta och stirra på en skärm hela dagen, säger Belén.

Ända sedan lågstadiet har vi skrivit allt på papper så man är van vid det.

- Det kan bli svårt att koncentrera sig också när man tittar på en ljusstark skärm. I alla fall i början, säger Johanna.

Det låter lite bakåtsträvande att ni vill ha papper och penna?

- Vi kanske inte skulle gnälla om det gick att justera ljusstyrkan på skärmen, men det kan man inte, säger Belén.

- Ända sedan lågstadiet har vi skrivit allt på papper så man är van vid det. Man vet också exakt hur långt ett svar ska vara. På de elektroniska proven är rutorna jättesmå, så då får man inte samma uppfattning om hur mycket man skriver, säger Johanna.

De elektroniska proven kunde komma senare

Johanna och Belén tycker att studentexamensnämnden haft för bråttom med att lansera systemet. Övergången till elektroniska prov kunde gott vänta och istället för att vara generationen som är försöksdjur kunde de vara generationen som utvecklar systemet.

- I lågstadiet börjar de nu baka in mer datorer och kodning i läroplanen. Därför skulle det passa bättre att de skriver studentexamen på dator eftersom de vant sig med det ändå från lågstadiet. Det är bättre än att vi som i elva år skrivit på papper plötsligt tvingas byta, säger Johanna.

- Det känns som att det är femtioplussare som vill nå ut till unga och säga att den här generationen gillar sociala medier och elektronik, och det är lite jobbigt. Att vara försökskaniner känns lite frustrerande, säger Belén.

Nyligen publicerat - X3M