Hoppa till huvudinnehåll

Professor kritiserar planerna på att uppluckra datasekretessen

FN:s människorätttsexpert Martin Scheinin
Professor Martin Scheinin kritiserar förslag begränsa brevhemligheten. FN:s människorätttsexpert Martin Scheinin Bild: Yle scheinin

Martin Scheinin, professor i internationell rätt, säger att regeringens planer att uppluckra brevhemligheten och datasekretessen är summariska och går för långt.

En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslog i dag att brevhemlighetens okränkbarhet begränsas för att möjliggöra underrättelseverksamhet vid allvarliga hot mot den nationella säkerheten.

- Det är beklagligt att Finlands svar på Edward Snowdens avslöjanden om västländernas omfattande elektroniska massövervakning är en ändring av grundlagen som gör elektronisk övervakning möjlig, säger professor Scheinin, som just nu arbetar i Florens.

Regeringen måste lägga korten på bordet och säga vilken typ av underrättelseverksamhet man vill förverkliga― Professor Martin Scheinin

"Nationell säkerhet" för enkelt mantra

Enligt Scheinin gör en grundlagsändring det enkelt för en regering med majoritet i riksdagen att driva igenom lagförslag som inskränker skyddet för privatlivet, bara genom att hänvisa till "den nationella säkerheten."

Scheinin säger att det därefter vore möjligt att ge polisen, skyddspolisen, tullen och försvaret befogenheter att övervaka datatrafik i Finland och utomlands, både då det gäller individer och större folkmängder.

Myndigheterna får tillgång till både identifikationsuppgifter och innehåll, även om det inte finns misstankar om brott. Som motiv räcker en hänvisning till den "nationella säkerheten".

En främmande makts upprustning, en folkresning utomlands, flyktingströmmar är enligt Scheinin situationer där hänvisningen "nationell säkerhet" kan tillgripas. Också fastän fullt laglydiga finländska medborgare finns i andra ändan.

Kan leda till kränkningar av mänskliga rättigheter

- Lagändringen kränker knappast de mänskliga rättigheterna, men banar väg för vanlig lagstiftning som mycket väl kan göra det, säger Scheinin.

Professor Scheinin säger att en vanlig medborgare bör känna oro av två orsaker. Myndigheterna kan för det första få tillgång till ens elektroniska meddelanden.

- Dessutom finns risken för missbruk. Mänsklig nyfikenhet, svartsjuka och hämndbegär kan fresta poliser att gräva i meddelanden som rör oskyldiga mänskors privatliv, säger Scheinin.

Martin Scheinin vill att regeringen lägger korten på bordet, och säger vilken typ av underrättelseverksamhet man vill förverkliga, och vem den ska gälla. Därefter är det möjligt att se om grundlagen överhuvudtaget måste ändras.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes