Hoppa till huvudinnehåll

Lars Huldén är död

Lars Huldén
Lars Huldén Bild: Charlotta Boucht Lars Huldén

Författaren, översättaren, fil.dr och professor emeritus i nordisk filologi vid Helsingfors universitet, Lars Huldén, har gått bort i en ålder av 90 år.

Lars Huldén föddes på Runebergsdagen den 5 februari 1926 - något som kan ses som ett omen för hans kommande bana som författare och skald.

I diktsamlingen ”J.L. Runeberg och hans vänner: dikter” (1978) skriver Lars Huldén ett slags hommage till nationalskalden samtidigt som han förhåller sig skämtsamt respektlös till sitt studieobjekt. Han drar sig inte heller för att rikta en satirisk-kritisk känga åt Runebergs idealisering av kriget i sina dikter.

Under några år på 1970-talet ansvarade Lars Huldén också för ett projekt som gick ut på att registrera Runebergs litterära ordförråd, och under en period på 20 år (1973-93) bodde familjen Huldén i diktarhemmet i Runebergs hemstad Borgå.

"Gillar Bellman, Stagnelius, Strindberg, Björling, Martinson. Också övriga intressen omfattar idrott, österbottnisk flora, Munsalamenuett. Är ganska lycklig.”

Lyrik med spirituell ordglädje

Lars Huldén debuterade som författare år 1958 med lyriksamlingen ”Dräpa näcken”, och därefter följde ett fyrtiotal diktsamlingar. Den senaste utkom 2014 med titeln ”Kroppen sig framåt lutar”.

Till Lars Huldéns 90-årsdag den 5 februari 2016 utkom volymen ”Läsning för vandrare och andra” som innehåller diktsamlingen ”Läsning för vandrare” från år 1974 samt ett urval kortdikter publicerade i andra sammanhang och haikudikter som inte tidigare publicerats.

På bakpärmen till debutsamlingen karakteriserar Lars Huldén sig själv som en som "Gillar Bellman, Stagnelius, Strindberg, Björling, Martinson. Också övriga intressen omfattar idrott, österbottnisk flora, Munsalamenuett. Är ganska lycklig.”

Poesin kom tidigt in i Lars Huldéns liv. I ”Strövtåg i ordskogen. Lars Huldén om liv och verk” (2002) berättar Huldén för Inga-Britt Wik om hur både hans far och hans farbröder skrev böcker, vilket inspirerade den unge Lars Huldén till egna försök – liksom de psalmer man sjöng i söndagsskolan:

Lars Huldén
Lars Huldén Bild: Cinemedia Österbotten,lars huldén

”Jag var nie eller tie när jag satte igång med det där projektet att skriva en psalmbok, och det har jag äntligen realiserat i fjol fast det blev en lite annorlunda psalmbok.”

Lars Huldén hänvisar till samlingen ”Psalmer för trolösa kristna” som utkom år 1991 och som omfattar psalmer som bland andra ingått i musikalen ”Smugglarkungen” (musik av Lasse Mårtensson) och i oratoriet ”Tomas” (musik av Kaj-Erik Gustafsson).

Som lyriker kännetecknas Lars Huldén av en stillsam humor och en spirituell ordglädje. Men han drog sig inte heller för att ladda sina texter med subtil samhällskritik.

Lars Huldén var också en stor vän av den svenska 1700-talspoeten Carl Michael Bellman, som han skrivit om i såväl dikt som prosa. Själv har Huldén konstaterat att hans stora intresse för den festglade och ivrigt skålande Bellman kan vara en form av förtäckt fadersuppror.

I barndomshemmet på Nörråkers sjöng man mycket och sången, rimmen och ramsorna, har satt sin prägel på Lars Huldéns hela produktion.

Skådespel och revyer

Lars Huldén var också en flitig skribent av tillfällighets- och hyllningsdikter. I ”Från Lexå till Glitterscenen. Finlandssvenska tidsbilder, läsningar och författarporträtt 1960-2013” konstaterar Tuva Korsström att Huldén blev ett slags innovatör av denna genre tack vare sin beläsenhet, sitt rytmsinne, sina kunskaper om metrik och poetik, samt sin kännedom om vis- och sångtraditionen.

Vid sidan av lyrik har Lars Huldén också skrivit ett antal prosaberättelser och dramatiska verk, samt översatt texter av bland annat William Shakespeare. En handfull översättningar gjorde han tillsammans med sin son Mats Huldén, bland annat den hyllade översättningen av Kalevala som utkom 1999.

I småskolan hade Lars Huldén skrivit en uppsats om sina framtida yrkesplaner, och på frågan ”Vad jag vill bli?” svarade han skådespelare.

Lars Huldén blev inte skådespelare, men under årens lopp kom han att skriva och översätta ett flertal stycken för teaterscenen, bland annat kabaréer och revyer. Det var allt från 1960-talets politiskt engagerade publicistrevyer via några historisk förankrade sommarspel på 1970-talet till två oratorier på 1980-talet och den hyllade Topelius-pjäsen på Svenska Teatern jubileumsåret 1998 – en uppsättning som i en publikomröstning utsågs till århundradets pjäs på teatern.

Under 2000-talet skrev Lars Huldén tre dramatiska verk med anknytning till Åland.

Nörråkers på den litterära kartan

Lars Huldén var hemma från hemmanet Nörråkers i Monå by i Munsala, och han var son till bondediktaren, nykterhets- och fredskämpen Evert Huldén (1895-1967).

Barndomens landskap och arvet efter fadern böljar som veteax genom såväl Huldéns akademiska värv som hans litterära produktion.

Under åren 1945-50 studerade Lars Huldén nordiska språk vid Helsingfors universitet, och därefter jobbade han bland annat en tid med forskningsarbete ute på fältet genom att teckna ner dialekter i Österbotten.

År 1956 blev Lars Huldén klar med sin doktorsavhandling som handlade om verbböjningen i svenska folkmål i Österbotten.

Den akademiska banan tog fart med en professur i nordiska språk vid universitetet i Jyväskylä och därefter vid institutionen för nordisk filologi vid Helsingfors universitet där Lars Huldén inledde sin lärarbana år 1960.

Mellan åren 1964 och 1989 var Lars Huldén professor i nordisk filologi vid Helsingfors universitet. Huldéns specialområde var österbottniska dialekter samt ort- och bebyggelsenamn.

Lars Huldén sitter på balkongen
Lars Huldén sitter på balkongen Bild: Yle/Hanna Klingenberg lars huldén

Aktiv i föreningar och styrelser

Vid sidan av sitt akademiska arbete och det litterära skapandet innehade Lars Huldén ett antal förtroendeuppdrag inom både den akademiska världen och olika litterära institutioner och organisationer.

I antologin ”Mäns längtan efter barn” (2015) berättar Lars Huldén att hans vakna tid i alltför hög grad kom att upptas av arbete och styrelseuppdrag – på bekostnad av tid med familjen:

”Det finns nästan inte en styrelse som jag inte har suttit i. jag trivdes med det också. jag var ordförande i Finlands svenska författareföreningens styrelse och i Svenska litteratursällskapets styrelse. Dessutom satt jag i Svenska Teaterns och Lilla Teaterns styrelse. I Svenska folkskolans vänners styrelse satt jag med i 29 år. Styrelsearbetet är sådant att sen när det är klart, så är det borta, utstruket.
Allt det här tog tid och det var naturligtvis familjelivet som fick lida. Jag brukar ibland räkna procent på vad jag sysslat med: mitt ordinarie jobb tog kanske 40 procent av tiden, skönlitterär verksamhet 10-20 procent, föreningsverksamhet 30 procent … Det blir inte mycket tid kvar för familjen.”

”Länge var vi två. / Nu är vi bara en”.

Under sin långa karriär erhöll Lars Huldén ett flertal priser och förtjänsttecken för sitt arbete, bland annat Svenska Akademiens Finlandspris år 1980, Tollanderska priset år 1995 och Svenska Akademiens nordiska pris år 2000.

Lars Huldén hör till de finlandssvenska poeter som flitigt citerats i dödsannonser – bland annat denna kortdikt ur diktsamlingen ”Återkommen från Atlanta” (2005) som Lars Huldén skrev till minne av sin avlidna hustru Bojen:

”Länge var vi två. / Nu är vi bara en”.

Såva no, påitjin.”

I ”Strövtåg i ordskogen. Lars Huldén om liv och verk” berättar Lars Huldén att han skrivit vaggvisan ”In vaggviso. Åt ein såm tjenndä me” med tanke på sin egen begravning:

“Jag sska vagg de såm in viik vaggar in bååt
såm e ankkra in beta fråån stranndin.
Vagg de såm in viik, tää sjöön alldä liggär åpåå,
men våågona kåmmbär innradand
me tåppan ååbroti fråån haavi.
Jää ska du haa i så braa, betä ska it nain kona haa i.
Jää ska du såva så gått, så do sska it kona fystaa i.

Såva no, påitjin.”

Läs mera:

Lars Huldén

Lars Huldén diktar och forskar med iver och lättja

Lars Huldén är en mångsysslare som forskat i språk och Runeberg. Men han har också gett ut en mängd egna lyriksamlingar. Han säger att man måste kunna vara lat för att få något gjort. Men man bör också börja dagen tidigt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes