Hoppa till huvudinnehåll

Raseborgs stad trött på folkhögskolans svaga ekonomi

Modlinjen vid Västra Nylands folkhögskola i Karis har 12 studeranden hösten 2014 och våren 2015.
Västra Nylands folkhögskola i Karis försöker anpassa sig till ekonomiskt kärva tider, bland annat genom att ha färre linjer och högre studieavgifter. Modlinjen vid Västra Nylands folkhögskola i Karis har 12 studeranden hösten 2014 och våren 2015. Bild: Yle/Jonas Sundström modekläder

Raseborgs stad anser att styrelsen vid Västra Nylands folkhögskola i Karis inte har skött sitt uppdrag eftersom man ber om stöd år efter år. VNF:s styrelse ber ägarkommunerna om totalt 80 000 euro i nästa års budget. Vi har gjort allt vi kan för att inte be ägarkommunerna om för mycket pengar, säger styrelseordföranden Kerstin Ilander.

Västra Nylands folkhögskola i Karis ber ägarkommunerna om finansieringsunderstöd för att klara driften 2017-2019. VNF ber ägarkommunerna om 80 000 euro i stöd 2017, och räknar med omkring samma summa för 2018-2019.

Raseborg stadsstyrelse behandlade ärendet i måndags (10.10) och beslöt trots kritiken att staden reserverar 34 408,60 euro för samkommunen Västra Nylands folkhögskola i stadens budget för 2017.

Bildningsnämnden i Sjundeå möts den 12 oktober och förslaget är att reservera 4 301,08 euro.

Ägarkommunerna skyldiga att stöda

Rektor Katri Konttinen förklarar att VNF ansöker om stöd för driften eftersom det är ekonomiskt svåra tider för folkhögskolan. VNF anhåller inte om stöd för investeringar av ägarkommunerna.

- Ägarkommunerna har ett ansvar och en skyldighet att delta. Det här tog jag upp med styrelsen som tyckte att vi igen i år är i behov av kommunalt stöd, säger VNF:s rektor Katri Konttinen.

Katri Konttinen, rektor för Västra Nylands folkhögskola i Karis.
VNF:s rektor Katri Konttinen. Katri Konttinen, rektor för Västra Nylands folkhögskola i Karis. Bild: Yle/Marica Hildén vnf

Styrelseordföranden Kerstin Ilander säger att då man ser på VNF:s budget så bidrar ägarkommunerna med under fem procent av driftskostnaderna.

- Så man kan ju fundera om det är mycket eller litet.

"Samkommunen klarar inte uppdraget"

Ilander sitter också med i Raseborgs stadsstyrelse som SFP:s representant. Det var stadens bildningsdirektör Robert Nyman som beredde ärendet till stadsstyrelsen och han skrädde inte på orden.

Kerstin Ilander
Kerstin Ilander, styrelseordförande för VNF. Kerstin Ilander Bild: Yle/Minna Almark ilander

Raseborgs stad anser att det nu verkar vara klart att samkommunen inte klarar av att sköta sitt uppdrag utan kommunalt stöd varje år.

Kerstin Ilander tolkar det som att staden Raseborg är litet ointresserad av fri bildning.

- Staden kanske inte riktigt ser hur viktigt det här är, så som vi som är involverade gör.

Ilander anser att VNF borde satsa på kreativ utbildning som leder till servicejobb. VNF ger en bred grund att stå på i framtiden, anser hon.

- Det har staden kanske inte funderat på. Men vi tar naturligtvis emot budskapet och skulle gärna presentera ett resultat som gör att kommunerna inte behöver betala stöd. Jag frågar mig ändå att vilken utbildning klarar sig utan stöd av ägarna i dag?

VNF har anpassat sig

Raseborgs stad anser vidare att samkommunens styrelse inte har skött sitt uppdrag och inte burit det ansvar som den har.

Kerstin Ilander håller inte alls med om att VNF:s styrelse inte skött sitt uppdrag. Hon anser att VNF gjort mycket för att anpassa sig efter det ekonomiska läget.

- Vi står i tacksamhetsskuld till personalen som varit tvungen att anpassa sig till nedskärningar, nya arbertsuppgifter och arbetstider. Vi har gjort drastiska anpassningar.

VNF:s ekonomi 2017

Då VNF ser på budgeten för 2017 så räknar man bland annat med att statsandelarna täcker 56,8 procent av driftskostnaderna. Studieavgifterna täcker 30,9 procnet och ägarkommunernas andel av driftskostnaderna är 4,7 procent.

VNF får bud om nästa års statsandelar först i november.

2016 var statsandelarna 50,6 procent av driftskostnaderna.

Budgetens slutsumma för nästa år är 1 774 500 euro. Nästa år räknar VNF med ett minus på 29 500 euro.

VNF:s rektor Katri Konttinen jobbar andra året med VNF:s budget.

- Minus 29 500 euro är ett bra resultat då man jämför med senaste års minus på 83 500 euro och det budgeterade resultatet i ändringsförslaget på minus 45 150 euro. Det tar tid att balansera ekinomin.

2016 år var slutsumman 1 943 000 euro.

Regeringen har också beslutat att skära ner på den fria utbildningen med 2,2 procent.

- Vi vet inte ännu hur nedskärningarna kommer att fördelas, men det är klart att de kommer att kännas. Vi räknar med nedskärningarna i budgeten för 2017, säger Katri Konttinen.

VNF:s medlemskommuner är Raseborg, Hangö, Grankulla, Esbo Vanda, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt.

VNF:s styrelse behandlar nästa års budget 12 oktober. De åtta ägarkommunernas samkommunstämma tar ställning till budgeten 31 oktober.

Raseborgs stad anser också att det är ett enkelt sätt att hantera ett kroniskt problem att varje år komma med ett meddelande om att kommunadelar behövs.

Ilander påminner om att det står i avtalet att ägarkommunerna ska stöda om pengarna inte räcker till.

- Kommunerna har också ett ägaransvar, så jag ser inte riktigt kopplingen här.

Har Raseborgs stad inte insett sin roll?

- Jag hoppas staden inser det. VNF är en viktig skola. Den kostar, ja, och vi försöker minimera det vi kräver av kommunerna varje gång vi gör en budget. Det är alldeles säkert.

Konkreta åtgärder behövs av VNF

Stadsstyrelsen meddelar också att den inför budgetarbetet 2018 kommer att kräva konkreta anpassningsåtgärder så att verksamheten ordnas utan kommunala andelar.

Kommer VNF:s ekonomi att vara i så gott skicka att man inte behöver be om stöd av ägarkommunerna 2018?

- Det är ingen lätt uppgift som kommunen ålägger oss, det är det absolut inte, säger Ilander.

Bildningsnämnden i Sjundeå föreslås också påpeka att VNF ska anpassa sin verksamhet så att ägarkommunernas ekonomi inte behöver belastas i form av extra utgifter för driften. Budgeten bör göras så att inkomsterna täcker utgifterna.

Västra Nylands folkhögskola i Karis.
Västra Nylands folkhögskola i Karis. Västra Nylands folkhögskola i Karis. Bild: Yle/Marica Hildén Raseborg,västnyland

Kommunerna brukar be VNF:s styrelse att anpassa verksamheten, så Raseborgs stads budskap hör till det skarpaste från kommunerna. Kerstin Ilander upplevde inte att Raseborgs stadsstyrelses attityd var speciellt hård mot VNF.

- Vi diskuterade artigt vad man kunde göra, tyckte jag.

Små årskullar ställer till problem

Det är ju statsandelarna som är viktiga, så VNF måste helt enkelt få flera elever för att ekonomin ska bli bättre.

I augusti hade VNF 105 studerande medan de år 2015 var 135.

VNF lider också av att de årskullar som är aktuella för folkhögskolan, 16-19-åringarna, är mindre än tidigare.

- Svenskspråkiga får dessutom ofta studieplatser och har inte samma behov av folkhögskolestudier som till exempel finskspråkiga, säger Katri Konttinen.

Studieavgiften för hög

Rektor Katri Konttinen berättar att VNF gjort en hel del för att förbättra folkhögskolans ekonomi, utan att sänka kvaliteten.

Studieavgifterna har av ekonomiska skäl höjts till en nivå som är nära nog för hög.

De långa linjerna vid VNF har de senaste åren slagits ihop i vissa studieämnen. Det har man gjort för att hålla kostnadsnivån nere. Det här innebär mindre personalkostnader eftersom VNF har skurit ner på personalen.

Men, ju färre studieveckor, desto mindre blir statsandelarna.

- Vi har försökt anpassa ekonomin i allra högsta grad. Det ser relativt bra ut för nästa år i alla fall. Vi har ett minus på 29 500 nästa år.

Kan VNF göra ännu mera så att man inte behöver be ägarkommunerna om stöd till driften?

Katri Konttinen säger att det finns idéer bland annat om hur skolan kunde moderniseras, men då behöver man veta hur skolans framtid ser ut.

Rapport om sammanslagning före jul?

Det är flera år sedan Svenska Folkskolans Vänner (SFV) tog initiativ till en kartläggning om att slå samman Västra Nylands folkhögskola, Borgå folkakademi och Folkhögskolan Axxell.

Tanken är att skapa en livskraftig ny folkhögskola.

Konttinen är med i arbetsgruppen som kartlägger sammanslagningen. Hon säger att rektor Timo Heinolas rapport kom i januari 2015, men det kommer att räcka en tid innan beslut kan fattas.

- Kartläggningen har pågått så länge att vissa saker har föråldrats och alla ägarkommunernas fullmäktige måste ta ställning till en sammanslagning. Det är de som fattar beslut om en eventuell sammanslagning.

- Arbetsgruppen strävar till att skapa en livskraftig ny folkhögskola.

Skulle det vara bra för VNF?

Konttinen säger att hon inte har en personlig åsikt i den frågan.

- Men det är dagens melodi att slå ihop skolor. Frågan är om tre folkhögskolor med stora utmaningar kan bli en stark enhet.

Kerstin Ilander hoppas också på en ny framtid för skolan.

- Jag är absolut med på det om en sammanslagning av organsaitionen stärker den finlandssvenska folkhögskolan, säger Ilander.

Ilander hoppas att arbetsgruppen kan presentera ett förslag för ägarkommunerna före jul.

Läs också