Hoppa till huvudinnehåll

Filosofen Joel Backström: Viktigare än vad man läser är hur man gör det

Joel Backström intervjuad för Kvanthopp.
Joel Backström intervjuad för Kvanthopp. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle Joel Backström

Tänk på allt du läser under en vecka - sociala medier, mejl, googlade texter, rapporter, tidningar, tidskrifter, faktalitteratur, romaner m.m. Vad behöver du på riktigt? Hur skulle den ultimata veckoläsningen se ut om du ordinerade en sådan till dig själv? Om du tänkte på läsningen på samma sätt som vi brukar tänka på mat och göra upp rekommendationer?

Helsingforsgata.
Helsingforsgata. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle helsingfors

Jag träffar filosofen Joel Backström i hans arbetsrum i Vallgård i Helsingfors. Det är sen eftermiddag som går mot kväll och på andra sidan väggen tränar ett band som spelar afrikansk musik. Man kan höra ett hemtrevligt trummande på andra sidan väggen.

Här tillbringar Joel sina arbetsdagar läsande och skrivande, de dagar då han inte undervisar i filosofi vid Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet alternativt Helsingfors universitets filosofiska institution.

Joel Backström för Kvanthopp.
Joel Backström för Kvanthopp. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle joel backström

Det Joel skriver för tillfället är dels vetenskapliga artiklar, dels en bok med arbetsnamnet Etiken som första filosofi.

Idén i boken, berättar Joel, är att det mesta i livet handlar om moral och samvete.

- Det finns en svårighet med att vara öppen med andra människor och det återspeglar sig på en massa sätt i samhället som vi först inte skulle tro. Det är det jag skriver om.

Böcker till middag.
Böcker till middag. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle själslig spis

Tanken i denna serie är att rekommendera läsning till sig själv enligt vad man tycker sig behöva och må bra av. Hur gick Joel Backströms tankar då han hörde om uppgiften?

- Jag började tänka på jämförelsen mellan mat och andlig spis. Redan Platon gjorde sig lustig över att vi ofta är väldigt noga med att inte äta någonting onyttigt och sen tar vi tanklöst in precis vad som helst från en bok eller går och lyssnar på vad någon säger. Egentligen är den andliga spisen det viktigaste man har att fundera på i livet.

Tittar en apa in så är det knappast en apostel som tittar ut.

Men då man läser gäller det att vara aktiv, menar Joel.

- Allt hänger på i vilken anda man läser. Det är förstås skillnad mellan bra och dåliga böcker, men utan eftertanke kan inte ens den bästa bok lära dig någonting. Eller som Lichtenberg sa: Böcker är som speglar, tittar en apa in så är det knappast en apostel som tittar ut.

Bok i spegeln.
Bok i spegeln. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle bok

Att läsa är att samtala.

- Du måste aktivt gå in i det, ha något att invända eller tillägga. Man måste läsa med eftertanke och då blir det i en viss mening inte jätteviktigt VAD man läser. Den sämsta boken kan lära en mer än den bästa boken förutsatt att man läser den med eftertanke.

Det sämsta bäst på att vara sämst

Många av de böcker som getts ut är både dåliga och förvirrade, menar Joel men tillägger att även sådana texter just kan vara lärorika för att exemplifiera förvirring, för att visa på hur underligt man faktiskt kan tänka.

- Ta Hitlers Mein Kampf, en hemsk bok på alla sätt, men det bästa exemplet på hur rasistisk paranoia uppstår. Fast det hela är totalt förljuget och förvirrat så tror Hitler själv på sina idéer och man får en beskrivning av hur det går till då någon börjar tänka i de banorna. Det är en mycket bättre beskrivning än om någon som inte är rasist skulle försöka förklara vad det handlar om.

Men det är också viktigt att läsa bra böcker. De är egentligen förutsättningen för att klara av de dåliga.

- Böcker av människor som verkligen haft någonting att säga, som kommit med insikter. Det är när man läst tillräckligt många bra böcker som man med behållning kan läsa de dåliga.

Joel Backström för Kvanthopp.
Joel Backström för Kvanthopp. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle joel backström

Texter vi inte tänker på att vi läser

Men vi läser så mycket mer än böcker idag. Hela vår vardag är full av bokstäver i olika upplösningar och material och många av texterna kan vara sådana som vi inte ens tänker på att vi läser eller tror att vi inte berörs av, funderar Joel Backström.

- Som exempelvis reklam. Jag har inte valt att den ska finnas där, men det gör den och den talar till mig. Och då är det bra att fundera på hur den gör det för annars blir jag påverkad utan att ha tänkt över det.

Reklam är ideologi.

- Vi har inte längre politiska sloganer, men en massa kommersiella. De vill alla få oss att tro på konsumtion, på att vi genom den kan uttrycka vår individualitet och bli fria och lyckliga. Ingen tror på det rakt av, men ändå beter vi oss som om vi skulle tro på det.

Tillsammans väver de små fragmenten av budskap ihop det som är dagens tidsanda. Genom att titta närmare på en till synes trivial text, kan man synliggöra den, öppna dörren till en hel kultur.

- Alla tider har sin egen ”kollektiva dumhet”. Eftertanke handlar om att få syn på vår egen, upptäcka de blinda fläckar som tanklöst delas i kulturen.

Natt.
Natt. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle nattliv

Valfrihet i teorin

Idag möter vi en massa budskap, i en omfattning som våra förfäder aldrig kom i närheten av.

- Det kan uppstå en illusion av att inget av budskapen är speciellt viktigt, att vi har en stor valfrihet och att det inte finns någon ideologi.

Men det är kanske det som är ideologin.

- Det att alla tror de är fria bara för att det finns så mycket.

Men att flyta med strömmen är att flyta med strömmen, vare sig det är med den där ena enda stora eller med en av tusen små. Man är inte fri så länge man tanklöst flyter med.

- Frihet är att ha en egen syn på saker och ting, att kunna ta ställning på riktigt.

Joel Backström för Kvanthopp.
Joel Backström för Kvanthopp. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle joel backström

Joel Backströms ultimata veckoläsning

I den här serien får den intervjuade gärna ge riktigt konkreta lästips till sig själv, för morgonen, dagen och kvällen. Hur ser Joel Backström på det?

- Den enda klara ordinationen är en negativ, på morgonen börjar jag sällan eller aldrig med att läsa dagstidningen, för i så fall blir jag antingen arg på det som står där eller kommer in i en modus av att ”följa med sin tid”, vilket jag inte tycker är särskilt fruktbart.

Att läsa saker enligt ett påtvingat aktualitetstänkande känns inte rätt för honom.

- Jag tycker det är en jätteunderlig inställning, att följa med saker för att kunna tänka på vad alla andra, tänker man sig, tänker på just nu. Det är den moderna människans svaghet som återkommer i hur vi konsumerar, om att inte vilja bli efter. Men att bli efter vad då? Det är som att flyta med floden och aldrig stiga upp och titta vart är floden på väg och sen kan det plötsligt komma ett vattenfall och det har man inte märkt då man hela tiden haft näsan i dagens tidning.

Men senare på dagen blir det dags för den och då i främsta hand för Husis, för den lokala finlandssvenska debattens skull.

Men hellre läser Joel nyheter enligt tema. Det kan vara något som väckt hans intresse och som han sen besluter att gå djupare in på.

- Då läser jag mycket som jag hittar om just det ämnet, ta till exempel skatteparadis eller vad som helst. Jag lånar kanske en bok och läser in mig ordentligt på det.

- Sen då man på riktigt förstått saken kan man lämna det igen, man kommer ändå att vara på kartan en lång tid framöver. På det sättet lär man sig något. Det är min strategi.

Verk av filosofen Kirkegaard.
Verk av filosofen Kirkegaard. Bild: WSOY/ Summa/ Yle/ Ulrica Fagerström böcker

Modern filosofi blandat med gamla vänner

Som akademisk forskare inom filosofi behöver Joel Backström i arbetet läsa mängder av modern filosofi.

- Det mesta är värdelöst av olika skäl, dels för att en del av filosofin blivit trivialiserad, dels för att det finns så mycket revirstrider på området att det som skrivs mest handlar om att hålla egna positioner istället för att på riktigt försöka tänka på en sak och försöka förstå den.

Men de gamla klassiska filosoferna sviker sällan. Det går alltid att få nya insikter via dem.

- Vissa saker förstår man kanske först vid en senare läsning.

Tankar kan bli ringande i huvudet och öppna sig till och med åratal senare.

- När man umgåtts länge med vissa tänkare blir de som en del av ens umgänge, som gamla vänner. Och precis som med vänners samtal kan det ibland hända att man först senare förstår att aja, det var det här Kierkegaard menade när han skrev så här.

Bok av Nietzsche.
Bok av Nietzsche. Bild: Otava/ Yle/ Ulrica Fagerström Friedrich Nietzsche
Det enda som på riktigt ger något är att man hittar en levande röst i boken

Vare sig det handlar om filosofi eller annat så läser Joel helst böcker av författare där man känner av ett genuint engagemang.

- En författare som på riktigt försöker få något sagt, där man känner att det finns en angelägenhet i vad den gör.

Sådana är för Joel filosoferna René Girard, Jacques Ellul, liksom även Søren Kierkegaard, Simone Weil och Friedrich Nietzsche. Även en författare som Karl Ove Knausgård kan räknas.

- Det finns en massa välskrivna böcker som man kan lära sig mycket av, men där man inte hittar en människas egen röst och då blir det i längden på ett visst sätt tråkigt. Det enda som på riktigt ger något är att man hittar en levande röst. Och då brukar det ofta vara så att den rösten återkommer även i andra böcker av samma författare.

Joel läser gärna också populärvetenskap, psykologi, historia och reportageböcker. Helst parallellt.

- Just nu läser jag en bok om ”the war on drugs”, drogkriminaliseringens historia. Sen har jag på gång en bok om familjedynamiken i det antika Grekland, om hur den förklarar den grekiska kulturen i övrigt.

Och en tredje bok handlar om en man som försöker ta reda på hur det är att vara ett djur och bosätter sig i ett grävlingsgryte i några veckor.

En bok om Galileo Galilei.
En bok om Galileo Galilei. Bild: Ursa/ Yle/ Ulrica Fagerström Galileo Galilei
En bok av Charles Darwin.
En bok av Charles Darwin. Bild: Karisto/ Yle/ Ulrica Fagerström charles darwin,Charles Darwin

Följa med då vetenskapen görs

Vetenskapliga klassiker som Charles Darwin och Galileo Galilei är bra att läsa, säger Joel. Där får man följa med hur man tänker då man tänker vetenskapligt.

- De gör själva vetenskapen i boken. Det finns en argumentation som man kan följa. Matematiken är inte så komplicerad och det är inte en enorm teoretisk apparatur kring det.

Jämfört med rapporteringen av forskningsrön idag så finns det en viss skillnad i läsupplevelsen, menar Joel.

- Vår kultur är i en viss mening väldigt vetenskaplig, men oftast blir det så att vi tar till oss de vetenskapliga rönen ”jaha nu har de kommit på det här” och så tänker vi, igen, att vi följer med vår tid och att vi är väldigt vetenskapliga för att vi känner till allt det här.

Men, menar Joel, vi som publik får egentligen inte en större förståelse för det som det forskas i på det sättet.

- Det här är inget argument mot att läsa populärvetenskap. Jag menar bara att det finns ett tanklöst och ofta sensationalistiskt sätt att läsa det som inte är bra och som är helt annat än att läsa till exempel Galilei då han argumenterar för att det finns solfläckar och som på riktigt är en skola i att tänka vetenskapligt.

En bok av Wittgenstein.
En bok av Wittgenstein. Bild: WSOY/ Yle/ Ulrica Fagerström wittgeinstein

Andra perspektiv

För Joel Backström är det mer författarskap än enskilda böcker som blivit viktiga under livet. Sådana som Ludwig Wittgenstein, Søren Kirkegaard, Friedrich Nietzsche och Simone Weil har alla bjudit på nya perspektiv att se på saker.

Också Bibeln, med sin starka roll i vår kultur, är en bok värd att titta på, konstaterar Joel.

- I nya testamentet finns allt möjligt som är underligt men också ansatser till en väldigt radikal kritik av allt vad socialt sken, makt och sådana relationer vill säga. Och en idé om kärleken till nästan som det som all riktig förståelse för människan grundar sig i.

Även här förespråkar Joel det aktiva läsande som han inledningsvis lyfte fram.

- Man ska inte läsa med den attityden att det här är Guds ord och det är sant och man ska tro det. Utan att försöka förstå vad det står. Eller vad vet jag kanske det är Guds ord, men uppgiften är fortfarande att förstå vad det var han försökte säga i så fall. Och det ger sig inte av texten i sig, men där finns nog att bita i.

Joel Backströms kostpyramid

Alla som intervjuats i den här serien har i slutet av intervjun fått rita en kostpyramid över sin läsning, lite så där som det gjorts upp näringsrekommendationer på nationell nivå.

Så här blev Joels pyramid.

Läspyramid.
Läspyramid. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle pyramid

Längst ner i det tanklösa finns, förklarar Joel, det mesta av texten vi ser – reklam, nyheter, sociala medier och alla dåliga böcker.

- Lärorikt om man läser det som symptom på hur tiden är ur led och vi själva förvirrade.

Det vältänkta representerar sådant som enligt Joel är svårare att hitta, nyheter med analys, reportage som visar snarare än döljer, filosofi och vetenskap som resonerar, romaner som bjuder på motstånd istället för enkel identifikation.

Röster innebär då en människa träder fram i sin text, någon som verkligen försöker få någonting sagt.

- Sällsynt men hittar man en lönar det sig att följa den.

Högst upp har vi överraskningar, det man kan hitta men inte söka.

- Något som man ramlar över och märker att är helt otroligt. Det händer sällan, men det händer. Om det inte fanns skulle det nästan inte vara någon poäng med att öppna en bok någonstans någonsin.

Det här är sjätte delen i en serie intervjuer för programmet Kvanthopp i Yle Vega på söndagar kl. 15.03.
Du kan lyssna på de enskilda intervjuerna här.
Redaktör är Ulrica Fagerström.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap