Hoppa till huvudinnehåll

Nina Burton skrev årets svenska fackbok

Nina Burton
Nina Burton Nina Burton Bild: Caroline Andersson Nina Burton

En svala gör ingen sommar. Gräset är grönare på andra sidan stängslet. Hungern är den bästa kryddan. Det här är uttryck som renässanshumanisten Erasmus av Rotterdam återupplivade i boken Adagia. Han är huvudgestalten i Nina Burtons nya essäberättelse Gutenberggalaxens nova, en högt värderad bok.

Efter författaren Nina Burtons framgångar med essäböckerna Den nya kvinnostaden och Flodernas bok har hon nu kommit ut med Gutenberggalaxens nova. Den handlar om nederländaren Erasmus av Rotterdam, som lik en stjärna, en nova kraftigt ökar i ljusstyrka och blir en sin tids superkändis.


Uttrycket Gutenberggalaxen myntade den kanadensiske filosofen och medieteoretikern Marshall McLuhan på 1960 talet. Han avsåg den nya värld som kommit till genom tryckkonsten, uppfunnen av Johannes Gutenberg i mitten av 1400-talet.

En okänd stjärna

Många är vi som känner till det internationella studentutbytesprogrammet Erasmus och kanske kommer vi också ihåg hur Erasmus av Rotterdam såg ut i någon skolbok, där han satt påbyltad vid en skrivpulpet med den svarta baretten som täcker nästan hela huvudet.

Oljemålning av Erasmus av Rotterdam 1523.
Oljemålning föreställande Erasmus av Rotterdam 1523. Oljemålning av Erasmus av Rotterdam 1523. Bild: Hans Holbein d.y. Erasmus av Rotterdam,Hans Holbein den yngre

Samtidigt har Nina Burton märkt att Erasmus är förvånansvärt okänd, att det är få som vet vad han egentligen har gjort. Hon kallar honom för den nätverkande humanisten och han var också en av världens första bästsäljande författare.
Ogräs förgås inte så lätt. Man kan inte lära gamla hundar sitta. Skomakare bliv vid din läst…

Talspråk som de här och tretusen till skulle vi knappast använda om inte Erasmus hade tagit tillvara dem och publicerat dem i början av 1500-talet. Nina Burton säger exalterat:

- Jag älskar detta att han kunde få den antika litteraturen att bli en del av det dagliga språket, att det lever på detta sätt!

Före Montaigne

Erasmus var också en av de främsta att återuppväcka den antika essän. Det gjorde han före Michel de Montaigne, som oftast nämns som den första som utvecklat genren.

Erasmus förmodligen mest kända verk, Dårskapens lov, har i år kommit ut i svensk nyöversättning. Vid publiceringen 1511 dedicerade han sitt satiriska mästerverk till juristen, författaren och politikern Thomas More, han med Utopia, som Erasmus lärt känna under sin tid i England.

I Dårskapens lov häcklar Erasmus alla dem som tror sig äga en högre form av visdom, såväl kyrkans män som lärda och filosofer. Han talar för ett kritiskt förhållningssätt.

När påven och flera av Europas furstar vill ha honom vid sina hov tackar han alltid nej. Han vill vara så fri det bara går för den oberoende, goda litteraturens skull.

Två olika temperament

Erasmus ondgör sig bland annat över den korrumperade kyrkan, som gör pengar på människors längtan efter syndernas förlåtelse. För att kunna bygga den nya, större Peterskyrkan i Rom har påven kommit på idén att sälja avlatsbrev, alltså dokument som mot pengar ska ge befrielse från alla synder.

reformatorn Martin Luther 1529.
Martin Luther 1529. reformatorn Martin Luther 1529. Bild: Lucas Cranach d.ä. Martin Luther,reformationen

Det som ändå gör det djupaste intrycket på mig är Erasmus kontakt med augustinermunken, professorn i teologi Martin Luther, vars jubileumsår vi firar 2017. De åskådliggör så väl de två temperament som fortsatt lever vidare och ställer till med konflikter också i våra dagar.

Som jag ser det är problemet inte Erasmus. Han står för den djupanalyserande, resonerande personligheten, som vill granska allting från så många olika håll som möjligt. Han är en riktig essäist, som också i språket månar om att hitta de mest ändamålsenliga uttrycken, ett drag som Nina Burton definitivt delar med honom.

Nina Burton fotograferad 2016.
Nina Burton. Nina Burton fotograferad 2016. Bild: Caroline Andersson Nina Burton,Essäist,poet,boktryckare gutenberg

Medan den hetlevrade Luther bränner påvens kungörelse till sig år 1520. Och allt eskalerar ju också sedan i slutändan till bondeuppror och andra stridigheter som leder till många människors onödiga död.

Ett för svart – vitt tänkande

Typiskt nog blir Luther också förbannad på Erasmus och ser i sitt ensidiga tänkande honom som en motståndare eftersom Erasmus inte tar ställning för honom. Efter Erasmus resultatlösa försök att medla mellan påven och Luther får han sig en verkligt svavelosande fiende i Luther.

I Gutenberggalaxens nova citerar Burton Luther när han kallar Erasmus för:

… djävulens verktyg, ja en huggorm, en ogudaktig smädare och en giftig polemiker! Han var en lögnare, en ateist och sofist! Han var ett epikureiskt svin, en gammal vinsäck och pornograf! … en medelmåttig exeget med idéer som klibbigt köksavfall! Ja Erasmus var den största fiende Kristus haft på tusen år, och den som krossade honom dräpte en lus!

- Medan Luther stred med svärd ville Erasmus undersöka livet nästan som med små pincetter för att kunna urskilja saker i världen, som en grund för upplysningen, säger Burton.

Luther författade pamfletter, gav ut en enorm mängd flygblad och spikade teser. Medan Erasmus tyckte att civiliserade människor borde kunna undvika de enkla budskap som häftiga ord bär.

Nina Burton drar paralleller till dagens medierevolution. Även nu går det att snabbt få ut korthuggna, ofta förenklade budskap långt ifrån den långsamma diplomatins väg.

- I många avseenden tycker jag nog att de pamfletter, flygblad och tidningar som också kom fram med boktrycket i mycket liknar vår tids sociala medier, twitter, bloggar med en mycket begränsad ram att uttrycka sig på, säger hon.

Nina Burton sammanfattar med att det arv som Erasmus lämnade i böckerna har haft en oerhörd betydelse för kulturen. Det har genomsyrat vår kultur på så många sätt. Men när det däremot har gällt historia har de små, korta texterna, pamfletterna, flygbladen fått den största verkan. Alltså de enkla budskapens språk.

I en artikel om Nina Burtons bok – som förövrigt sägs höra till det mest värdefulla som skrivs i Sverige just nu – står det så fint:

Inget krig har någonsin gjort Europa stort. Det har däremot tankar och berättelser i böcker gjort.

Den meningen skulle säkerligen också Erasmus av Rotterdam själv ha tyckt om och skrivit under.

16.10.2016 och 22.10.16 sänder Radio Vega och nu också Arenan i 30 dygn programmet Dokumenterat: Nyckeln till en epok lik vår – Nina Burton om 1500-talets bästsäljarförfattare Erasmus av Rotterdam, föregångare till dagens medierevolution.


Detalj ur pärmbilden till Nina Burtons Gutenberggalaxens nova. 2016.
Detalj ur pärmbilden till Nina Burtons Gutenberggalaxens nova. 2016. På pärmen finns tre av Hans Holbein d.y:s skisser av Erasmus händer. Detalj ur pärmbilden till Nina Burtons Gutenberggalaxens nova. 2016. Bild: Albert Bonniers Förlag Nina Burton,Johannes Gutenberg

Artikeln har uppdaterats den 29.11 med anledning av Augustpriset för bästa fackbok.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje