Hoppa till huvudinnehåll

Valfriheten kommer - så här påverkas vården

Läkare för anteckningar
Läkare för anteckningar Bild: Wesley Wilson hälsovårs

Valfriheten inom vården kommer att införas gradvis, med start år 2019. Det här framkommer i ett utkast till ny valfrihetsmodell som presenterades i veckan.

I den första fasen av reformen skulle valfriheten omfatta läkar- och tandläkartjänster. Klienten får välja ett så kallat vårdlag som ansvarar för vården och undersökningen av vanliga symtom och sjukdomar.

Egenvårdarlagen ansvarar också för rådgivning och förebyggande vård samt för handledning i sociala frågor. Kunderna får också möjligheter att välja mellan olika producenter av tjänster inom tandhygien.

Tjänstemannaförslaget innehåller också en så kallad klientsedel som syftar till att förbättra tillgången till regelbundna tjänster som ges i hemmet. En förutsättning är att tjänsteleverantören har ett avtal med landskapet.

För klienter med ett större behov av tjänster, till exempel personer med funktionsnedsättning, införs en personlig budget. Budgeten är en penningsumma som får användas för nödvändiga tjänster. Den personliga budgeteringen ger individen möjlighet att själv välja till vilken typ av tjänster pengarna används, efter att landskapet först kartlagt servicebehovet.

Hoppa över Twitterpostning

Fler producenter i framtiden

I framtiden kan social- och hälsovårdstjänster erbjudas av ett bolag som ägs av landskapet, en privat tjänsteproducent eller en organisation inom den tredje sektorn. Landskapens egna serviceinrättningar får erbjuda tjänster som omfattas av valfriheten endast i sådana situationer där andra tjänsteleverantörer inte finns att tillgå.

Skol- och studenthälsovården, rådgivningstjänsterna, dygnetruntjourerna och många specialiserade uppdrag skulle inte omfattas av valfriheten. Socialvårdens myndighetsbeslut kommar också fortfarande att ske i offentlig regi.

Ersättning enligt antal klienter

Tanken med att genomföra valfrihetsreformen i etapper är att förändringen ska ske på ett kontrollerat sätt. Genom att göra förändringen gradvis vill man förhindra att tjänsterna koncentreras till stora privata eller offentliga aktörer, och skapa utrymme för små och medelstora företag och organisationer.

På landskapets ansvar ligger att godkänna de enskilda serviceproducenterna, så att servicekedjorna och vårdhelheterna förverkligas på önskat sätt. Tanken är att de enskilda vårdteamen ska få en fast ersättning enligt antalet klienter.

Klienternas potentiella hälsorisker kan också påverka ersättningsnivån.

Ersättningen ska kompletteras med bonusar som betalas på basis av hur väl vården och servicen lyckats och med sanktioner i anslutning till dåliga resultat. I fråga om vissa tjänster kunde man också delvis använda sig av prestationsbaserade ersättningar.

Om vården är särskilt lyckad ska bonusar betalas ut, föreslår beredningsgruppen. Omvänt skulle dåliga resultat kunna resultera i sanktioner för producenten.

THL: Utmanande att integrera sociatjänster och hälsovård

Vid Institutet för hälsa och välfärd THL konstaterar man att den planerade vårdreformen är unik i global jämförelse. Enligt THL är finländarna mer måna om smidiga tjänster, god basservice och likvärdig tillgång till tjänster än möjligheten att välja serviceproducent.

Hoppa över Twitterpostning

Vidare konstaterar THL att en omfattande valfrihet kan motverka målet att inrätta integrerade vårdkedjor för klienterna. Omvänt kan integrerade vårdkedjor leda till att möjligheten att välja mellan olika producenter begränsas.

Kommunförbundet: Risk för ökad ojämlikhet

Vid Kommunförbundet väcker beredningsgruppens förslag blandade reaktioner. Positivt är att reformen görs stegvis, medan oklarheterna kring finansieringen får sig en känga:

- Utan en klar beskrivning av finansieringsmodellen är det omöjligt att bedöma valfrihetsmodellens inverkningar på helhetskostnaderna och på invånarnas tillgång till jämlik service, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

Sakkunniga Tero Tyni lyfter i sin tur fram "shoppandet" mellan olika tjänsteleverantörer som en potentiell risk i den nya modellen.

- Det som är bra för kunden är problematiskt ur finansieringssystemets synvinkel. Problemet med shoppingen är att kostnaderna i huvudsak täcks med skattemedel, skriver Tyni i ett blogginlägg.

Tehy: Nej till skattesmitning

Vårdfacket Tehy oroar sig över kostnaderna för det nya systemet. Det finns en risk för att reformen förvandlas "ett dyrt och splittrat testlaboratorium", säger ordförande Rauno Vesivalo.

Tehy hänvisar till erfarenheter från Sverige som visar på att de grupper som mest är i behov av vård utnyttjar tjänsterna minst. Det är också viktigt att se till att vinsterna inom vården kanaliseras på ett rättvist sätt, säger ordförande Vesivalo:

- I Sverige uppskattar man valfriheten inom vården. Samtidig är svenskarna kritiska till att vinsterna rinner till skatteparadis. Också i Finland kan vi räkna med motsvarande prolblem, som hänger ihop med skattesmitning och utnyttjandet av skatteparadis.

Hoppa över Twitterpostning

Andra fasen år 2021

Den andra fasen av reformen syftar till att bredda valfriheten. Dels är tanken att ge klienterna ytterligare valmöjligheter, dels att ge producenterna större befogenheter att kartlägga servicebehovet bland klienterna.

I praktiken kan det här medföra att privata bolag och den tredje sektorn kan komma att axla ett större helhetsansvar för vårdkedjan.

Beredningen av valfriheten fortsätter och regeringen väntas ta ställning till förslaget ännu i år. Riksdagen väntas ta ställning till de första delarna av lagstiftningen i början av 2017.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes