Hoppa till huvudinnehåll

Grahn-Laasonens tilläggsfinansiering ger inte universiteten ökade anslag

Rektor Göran Djupsund välkomnar de nya studenterna till Åbo Akademi i vasa.
Rektor Göran Djupsund välkomnar de nya studenterna till Åbo Akademi i vasa. Bild: Yle / Ted Urho Åbo Akademi,åbo akademi i vasa,Föreläsning,Göran Djupsund,Auditorium,studenter

Enligt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) kommer universitet och högskolor från och med nästa år att ha hundratals miljoner euro mer pengar att röra sig med men Åbo Akademis rektor Mikko Hupa tonar ner satsningen.

Även om Grahn-Laasonen kallar det tilläggsfinansiering så är det inte ökade anslag det handlar om. Det gäller en liknande summa som i universitetens tidigare medelinsamling, där staten betalar universiteten tre euro för varje insamlad euro och universiteten får använda avkastningen på kapitalet.

- Om summan är i samma storleksklass som förra gången, ungefär 150 miljoner, så måste man räkna med att den fördelas mellan alla universitet i landet. Sedan är det avkastningen av den summan som kommer att vara en årlig nytta för universiteten. Det är nog en marginell summa, säger Hupa.

Lyfter inte forskningen

Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri håller med om att en delad pott på 150 miljoner inte räcker till för att göra det som ministern säger sig vilja, alltså lyfta universitetens forskning till internationell toppnivå.

- Det krävs ganska stora summor om det ska påverka universitetens aktivitet och förstärka grunden för det vetenskapliga arbetet. 150 miljoner för hela sektorn är en ganska liten summa för att åstadkomma någon riktig inverkan på aktiviteten, säger Teeri.

Teeri tror inte att kapitaliseringen löser de verkliga problem som universiteten står inför. Hon saknar en strategi i regeringens högskolepolitik.

- Grundproblematiken just nu är att vi inte har en riktig vision för vilken universitetens roll är. Man önskar så att universiteten ska samarbeta med industrin och lägga grunden för vårt innovationssystem, men det finns inte tillgänglig finansiering för det, säger hon.

Teeri syftar bland annat på nedskärningarna i finansieringen för innovationscentret Tekes.

Yrkeshögskolorna vinner mest

De som gynnas av regeringens planer är yrkeshögskolorna, som nu på samma grunder kommer att ha rätt att samla in medel både för verksamheten och för att stärka sitt egna kapital.

Arcadas rektor Henrik Wolff välkomnar förändringen även om det är för tidigt att säga vad som kommer att hända.

- Det gör att det blir lättare att andas. Vi har större möjligheter att agera nu, säger Wolff.

Grahn-Laasonen vill inte ange några specifika summor då Yle Nyheter frågar henne. Hon säger sig vänta på resultat från en arbetsgrupp som arbetar med frågan.

- Storleksordningen bör dock vara märkbar för att den ska kunna påverka universitetens och och yrkeshögskolornas självständighet och möjligheter att producera ännu bättre kunnande och forskning, säger Grahn-Laasonen till Yle.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes