Hoppa till huvudinnehåll

Skärmtid säger inget – det är kvaliteten på medielivet som räknas

Unga spelar mobilspel
Skärmtid har vi mest hela tiden nuförtiden och det är därför begreppet inte är så användbart längre. Unga spelar mobilspel Bild: Christoph Hardt/Future Image/WENN.com Pokémon Go,smarttelefon

Det är dags att sluta tala om skärmtid som begrepp eftersom det inte säger något om kvaliteten på vår medieanvändning. Att definiera skärmtid är dessutom nästan omöjligt, menar Isabella Holm, utvecklingschef för Sällskapet för mediefostran. Det behövs nya rekommendationer för medieanvändningen med mera fokus på välmående.

Rekommendationer för mängden skärmtid introducerades för bara tio år sedan men ifrågasätts redan, för när har vi inte skärmtid egentligen?!

Att gå på bio innebär oftast också minst två timmar framför en skärm, få är upprörda över det.

Det har hetat att barn och unga inte bör spendera mer än två timmar vid en skärm per dag eftersom det skulle ha negativa effekter på den fysiska aktiviteten. En ny undersökning gjord i Finland visar däremot att så inte är fallet. Flitigt mediebruk har inget bevisat samband med den minskade mängden motion.

- Den här undersökningen pekar på att man borde leta efter orsakerna till den minskade fysiska aktiviteten någon annanstans, säger Isabella Holm.

Hon konstaterar att begreppet skärmtid har använts på ett tvetydigt sätt. I skolan är man inte bekymrad över att skärmtiden ökar, tvärtom ser man gärna att de digitala verktygen skulle bli fler. Att gå på bio innebär oftast också minst två timmar framför en skärm, få är upprörda över det.

Isabella Holm på sällskapet för mediefostran rf.
Isabella Holm säger att skärmtidsbegreppet har varit konkret och praktiskt men att det nu finns ett behov av att gå vidare och utgå från andra rekommendationer. Isabella Holm på sällskapet för mediefostran rf. Bild: Riikka Malin/mediakasvatusseura ry 2015 mediakasvatusseura ry 2015

- Det är en viss skärmtid som oroar, vilket tyder på att det inte är själva tiden som upplevs som problemet utan något annat, säger Holm.

Ofta är det de ungas medieanvändning på fritiden som oroar, inte själva skärmtiden. Vuxna kan känna sig otrygga bland alla spel och appar som barnen använder.

I USA gick man år 2006 ut med rekommendationer för mängden skärmtid men nu har man skippat dem helt och hållet. Då handlade skärmtid mest om tv-apparater och vissa dator- och konsolspel men när det nu finns skärmar i till exempel telefonen, i köksapparaterna och på spårvagnen har begreppet tappat sin betydelse.

I vissa fall kan en minut skärmtid vara för mycket, t.ex. om ett barn kommer åt en porrsida på nätet.

Sällskapet för mediefostran har undersökt vad branschfolk i Finland tycker om skärmtid som begrepp och kan konstatera att man har ett behov av bättre rekommendationer.

Fokus borde ligga på hur man kan upprätthålla barn och ungas välmående i de mediemiljöer som de lever i.

- Begreppet skärmtid är en ”easy way out” som inte egentligen ger något större stöd ur barnets perspektiv, säger Holm.

Pojke som ser på tv
I vissa fall kan en minut skärmtid vara för mycket, t.ex. om ett barn kommer åt en porrsida på nätet. Pojke som ser på tv Bild: Creative Commons / Vidmir Raic barnprogram

Det viktiga är vad man gör med olika medier, vad man får ut av dem och hur det påverkar ens liv. Holm säger att man inte ska stirra sig blind på tiden utan vara uppmärksam på sådant som sömnvanor och irritationsnivå till exempel. Speciellt med yngre barn är det viktigt att vara uppmärksam och närvarande i barnets medieliv.

“En så positiv upplevelse som möjligt”

Precis som vuxna, önskar barn och unga att deras medieanvändning ska vara en så positiv upplevelse som möjligt. Att “sluta vara på Instagram” då det skapar obehag är däremot inte en lösning som funkar för en person vars liv till stor del levs på olika medieplattformer.

- I en mediemiljö löser man inte problemet genom att bara säga "gå bort därifrån då", säger Holm.

Det är de vuxnas uppgift att engagera sig i barnens medialiserade liv och utveckla deras mediekunnighet. De behöver stöd och uppmuntran i att utveckla sina grundläggande kompetenser, oberoende om det sker på fotbollsplanen eller i ett mobilspel.

två blada barn sitter vid en dator i skolan
Som förälder behöver man inte nödvändigtvis gilla samma appar och medieplattformer som sina barn men man får inte glömma bort sin roll som fostrare. två blada barn sitter vid en dator i skolan Bild: Pixabay familjeliv,barn (familjemedlemmar),datorer,skolan (fenomen)

Holm konstaterar att vi lever i en tid där man förespråkar och värdesätter föräldrar som engagerar sig i sina barn, samtidigt som ett familjecentrerat liv är svårt att upprätthålla.

Barnen har sina egna intressen

När ett barn hellre sitter inne och snapchattar eller spelar än går ut och bygger kojor kan kännas som en sorg för en förälder.

- Det kan vara svårt att acceptera att barnen inte alltid njuter av samma saker som man har gjorde i sin egen barndom.

Tidigare generationer har också upplevt samma besvikelse men över andra saker som har gått ur tiden.

- Förr gick det bara lite långsammare än vad det gör nu.

Att visa irritation eller besvikelse över det här ska man helst inte göra, barn ska inte behöva be om ursäkt eller skämmas över sin medieverklighet. Den kan i bästa fall ge barnen goda vänner, spännande erfarenheter och härlig avslappning - sådant som alla är ute efter.

Det viktiga är att ge barnen det stöd de behöver för att leva ett balanserat liv med lämpligt med motion, sociala kontakter och fritid.

En plansch där man kan kryssa för olika känslor som ens medievardag väcker i en, t.ex. nyfikenhet, oro eller trötthet.
Sällskapet för mediefostran uppmanar till att känna efter vilka känslor som medieanvändningen väcker. En plansch där man kan kryssa för olika känslor som ens medievardag väcker i en, t.ex. nyfikenhet, oro eller trötthet. Bild: Sällskapet för Mediefostran skärmtid,mediefostran,känslor

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan