Hoppa till huvudinnehåll

Revolutionerande forskning siktar på medicin mot Alzheimer

En bit av hjärna.
En bit av hjärna. Bild: EPA/BERND WUESTNECK hjärna

Som bäst pågår revolutionerande forskning kring en vårdform som kunde förhindra förekomsten av Alzheimers sjukdom, eller åtminstone bromsa upp förloppet. I Finland deltar en forskargrupp i Åbo.

Forskningen är ett internationellt samarbete där schweiziska läkemedelsjätten Novartis ingår. I Åbo deltar forskningsföretaget CRST som har starka band till Åbo universitet.

Ett femtiotal försökspersoner i Åbo är med. Tre av åtta ska få injektioner som inte innehåller ett aktivt läkemedel, fem av åtta ska få injektioner som innehåller av det egentliga läkemedlet. Undersökningen pågår i fem till åtta år, efter det är det möjligt att det finns en ny Alzheimermedicin på marknaden.

CRST grundades vid medlet av nittiotalet. Då som en del av Åbo universitet, nu har verksamheten bolagiserats, men universitetet är kvar som ägare. Bolaget förfogar över en lokal i ett rätt anonymt hus i Kuppis. Något vanligt kontor med forskare är det inte, utan längs korridorerna finns mottagningsrum och rum för provtagning. Det kommer patienter dit och därför ser det ut så. En fördel med läget är att både PET-centret och universitetssjukhuset finns i närheten, förklarar forskaren Mika Scheinin.

– Den nya Alzheimerforskningen är spännande, den innebär att det är för första gången möjligt att förhindra eller att skjuta upp förekomsten av sjukdomen. Tidigare har det funnits läkemedel som testats i olika faser av sjukdomen på patienter som diagnostiserats med sjukdomen eller med lindrigare former av minnesstörningar som kan vara tidiga skeden av Alzheimer.

En genvariant speciellt intressant

Nu söks försökspersoner som är helt friska. De måste vara i viss ålder och ha ökad risk att insjukna i Alzheimer på grund av ärftliga faktorer. På CRST är man intresserad av en genvariant som heter apolipoprotein E4 som ökar risken att insjukna i Alzheimer.

Forskning tyder på att om man har genvarianten, så har man minskad kapacitet att göra sig av med amyloid från hjärnan. En viss mängd amyloid formas hos alla människor, men det verkar finnas individuella skillnader i utsöndringen av proteinet. Om man inte utsöndrar det normalt uppstår ansamlingar som formas till klumpar, alltså amyloidplack som inte är bra för hjärnan. Plack samlas överallt i hjärnan, men i synnerhet i de yttre delarna av hjärnan som är viktiga för minnesfunktionen, berättar Scheinin.

Än finns ingen egentlig medicin för att förhindra plackansamling, men medicinen som nu undersöks är som ett vaccin som innehåller substanser som får immunsystemet att bilda antikroppar mot amyloid. Antikropparna borde binda amyloid innan plackformationer uppstår och påverkar hjärnans hälsa.

"Medicin ersätter inte ett leende"

Eva Jensén är avdelningsskötare på äldreboendet Hemmets avdelning Rosenhemmet som är till för minnessjuka personer. Många bor länge och har krafter att leva i flera år med en minnessjukdom. Vi är något ombonande med inte så stora utrymmen, det är viktigt. Viktigt är också grundvården, säger hon.

– Vi strävar till det rehabiliterande greppet så att var och en får göra det den kan. Det ger en bra känsla. Vi undviker frågor som de inte kan svara på. Vi undviker att uppmärksamgöra dem på att de inte minns. Vi pratar med människorna så att de inte blir ställda av en fråga som de inte vet. Känslan att det finns något som de borde veta som vad maken hette eller antalet barn. Om man inte minns, så gör man det helt enkelt inte.

Det låter absolut bra om det är möjligt att med mediciner förhindra eller bromsa upp Alzheimers sjukdom, säger Jensén. Hon är ändå fundersam och säger att det låter lite för bra för att bra vara sant. –

– All forskning är ändå bra då det kommer till människor med Alzheimer, men vi kommer nog inte ifrån att det åtminstone i något skede finns behov av god vård och att människan får hjälp av andra.

Hon tror inte att medicinen helt kan ersätta vårdbehovet.

– När det kommer nya rön får man fundera i vården att vad blir vår målsättning nu. Behoven i framtiden för minnesjuka ändras möjligen från det vi har i dag och det är möjligt att vi får börja tänka om i vissa saker. Så länge som det finns minnessjukdomar kommer det ändå att behövas god vård och ett gott bemötande, det kommer vi aldrig ifrån. Det gäller oss alla, om man får ett leende och en varm blick så mår man mycket bättre. Det är viktigt i vården, även den dag det kommer medicin som är banbrytande.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland