Hoppa till huvudinnehåll

Rekordmycket harpest i Österbotten

Hare som sitter i skogen.
Arkivbild. Hare som sitter i skogen. Bild: Stina Sirén/Yle hare

Det har varit ett rekordår i de tre österbottniska landskapen vad gäller harpest. Överläkare Juha Salonen på Vasa centralsjukhus tror att det milda vädret är en av orsakerna.

I Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt har man i år konstaterat 86 fall av harpest (tularemi) hos människor. Det slår med råge det tidigare rekordet från år 2000 då man hade 38 fall.

Jobbat i skogen

De som insjuknat har vanligen jobbat utomhus eller till exempel varit ute i skogen och plockat bär.

Infektionsenhetens överläkare Marko Rahkonen på Mellersta Österbottens centralsjukhus säger att man haft kring 20 personer som behövt sjukhusvård på grund av harpesten.

Det är dock helt normalt att det dyker upp fall med harpest ända in i oktober. Läget brukar lugna ner sig när det blir kallare.

Varm och regnig sommar bidragande orsak

Också i Vasa sjukvårdsdistrikt slår man rekord i år med 45 bekräftade fall. Tidigare rekordet är från 2012 när man hade 33 bekräftade fall.

- Det är ganska mycket och en liten överraskning för mig, säger infektionsöverläkare Juha Salonen på Vasa centralsjukhus.

Salonens uppskattning före han hörde om siffrorna från Institutet för hälsa och välfärd (THL) låg på kring 20 fall.

Han började jobba på Vasa centralsjukhus i början av juli.

- Det är möjligt att några av fallen inträffade redan i maj och juni, funderar Salonen.

Harpest sprids till exempel via myggbett och fästingbett.

- Sommaren var varm och lång och dessutom regnade det mycket i slutet på sommaren. De här två sakerna kan göra att det finns många myggor som sprider smittan, säger Salonen.

Varierar kraftigt

Speciellt hårt drabbat i år är Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt med 167 fall av harpest. Det ska jämföras mot 13 fall år 2015.

Sett till hela landet och över tid är det i Norra Österbotten som harpesten härjar som värst.

Antalet harpestfall varierar kraftigt från år till år. Det ser man inte minst på den statistik som Institutet för hälsa och välfärd för.

På Eviras sidor konstateras att det verkar som att den kraftiga variationen från år till år beror på djurpopulationerna och vädret.

Små gnagare är de som håller smittan vid liv och deras populationer varierar kraftigt områdesvis och från år till år.

Så nästa år kan vi igen vara nere på 10-15 fall inom Vasa sjukvårdsdistrikt?

- Så kan det mycket väl vara, säger Juha Salonen.

Fem personer har varit så pass illa däran att de behövt vård på centralsjukhuset. Ett par av dem tillbringade flera veckor på sjukhuset och fick intravenös antibiotikabehandling.

Vanligast via myggbett

Smittan överförs vanligen via myggbett och därför är det på sommaren och sensommaren som de flesta fallen konstateras.

Smittan kan även överföras direkt från det sjuka djuret när man hanterar det. Mat och dryck som innehåller bakterien kan också vara smittkälla.

Smittan kan komma in i kroppen via luftvägarna om man andas in damm som innehåller bakterien Francisella tularensis. Sjukdomen överförs inte direkt mellan människor.

Väldigt låg dödlighet

Den vanligaste smittvägen, via insektsbett, leder till feber, sår vid bettstället och inflammation i närliggande lymfkörtlar. Lunginflammation är ett typiskt symtom om smittan kommit via luftvägarna.

Symtomfri smitta är vanligt, dess andel av fallen är 50 procent.

Dödligheten utan behandling är låg, högst någon procent.

Läs mera om harpeststatistiken på THL:s sida.