Hoppa till huvudinnehåll

Vad hör till min roll som vän?

sluta panta
sluta panta Bild: YLE sluta panta

Att vara vänner innebär att finnas där med och för varandra. En vän ser både ens bättre och sämre sidor och vill vara med en just sån som man är. God vänskap klarar att man har olika åsikt om saker och man kan till och med gräla utan att behöva vara rädd att förlora sin vän. En vän är glad då det går bra för dig och stöder och tröstar då livet gör dig illa.

Liksom i alla relationer finns det gränser för vad som är bra och vad som skadar på sikt:
- Även om man är goda vänner, jätte goda vänner eller BFF behöver man inte alltid vara tillsammans. Man har rätt att ha andra goda vänner och jätte goda vänner. Vänner äger inte varandra.
- Vänner tar inte kontakt bara då de behöver stöd och hjälp eller då de är ledsna och behöver tröst. Vänner finns där i alla väder.
- Riktiga vänner berättar ofta de allra hemligaste och känsligaste saker för varandra eftersom de kan lita på att vännen inte för det vidare.

När förtroenden blir för svåra

Det finns ändå olika krävande förtroenden och det kan va svårt att säga ifrån. Om vännen har krossat hjärta och gråter är det viktigt och fint att finnas där.
Men, om det vännen berättar i förtroende gör att du blir orolig, om hen säger att hen mår dåligt, har ångest och panikattacker, skär sig, har självmordstankar, ringer och textar dag och natt, hotar att ta livet av sig om du berättar för nån hur hen mår – då är det dags att stanna upp och tänka efter! Ingen, varken barn, ung eller vuxen, vare sig kan eller ska ensam bära sådan vetskap om sin vän, kompis eller någon som helst annan nära person.

För att vännen verkligen ska kunna bli hjälpt behöver hen mera stöd. Det är viktigt att du talar med någon om din oro. I skolan finns lärare, skolkurator, skolpsykolog, hälsovårdare och hemma kan du berätta för din mamma eller pappa. Ofta märker en förälder att något är på tok, att man går omkring och oroar sig, sover dåligt etc. och då frågar om något hänt. Eftersom vännen tagit löfte om att man inte alls får berätta så säger man ”det är ingenting” och fortsätter oroa sig. ”Tänk om hen tar livet av sig just nu.....” Till slut blir oron så stor att man själv börjar må dåligt. Man har skyddat och hjälpt så länge att de egna krafterna tagit slut. Många söker själv hjälp i detta skede för att de helt enkelt inte orkar längre.

Vänskap är viktig, man kan dela tankar och händelser, skratta och gråta tillsammans. I verklig vänskap stöder och tröstar man varandra, men när det gäller svår nedstämdhet, depressiva tankar, självskadebeteende eller självmordstankar då är det mycket viktigt att vännen får professionell hjälp. Säg åt din vän att du ser att vännen behöver mer än du kan ge och att du är orolig. Be din vän tala med sina föräldrar, en lärare hen litar på, skolkurator eller nån annan liknande, erbjud dig att följa med om det är lättare för vännen. Säg att du finns där fortfarande, men vännen måste få mera hjälp. Vägrar vännen trots allt så är det viktigt att du själv talar med någon, skolkurator, lärare eller till och med vännens föräldrar, som i sin tur kan närma sig din vän för att hjälpa.

Framför allt; du behöver inte vara ensam i din oro!

Lillemor Gustaffson, socialarbetare och familje- och parterapeut

Chatta med Lillemor på Sluta Panta ikväll 18.10 kl 19-22. Du hittar chatten HÄR.

Läs också

Sluta panta

Frågor till Sex&sånt - Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Stress - ordet med dåligt rykte

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte.

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte och beskrivs oftast som något dåligt, men det stämmer nödvändigtvis inte. Stress är egentligen bra för oss – så länge vi också får tillräckligt med återhämtning.

  • Bråk i skilsmässosituationer

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor.

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor per år. Årligen berörs ca 30 000 barn och ungdomar av föräldrarnas skilsmässa. Skilsmässa är vanligt men inte alltid lätt.

  • Sluta panta-regler

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

Nyligen publicerat - Sluta panta

  • Stress - ordet med dåligt rykte

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte.

    Ordet stress har ett mycket dåligt rykte och beskrivs oftast som något dåligt, men det stämmer nödvändigtvis inte. Stress är egentligen bra för oss – så länge vi också får tillräckligt med återhämtning.

  • Bråk i skilsmässosituationer

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor.

    Finland toppar listorna när det gäller antalet skilsmässor per år. Årligen berörs ca 30 000 barn och ungdomar av föräldrarnas skilsmässa. Skilsmässa är vanligt men inte alltid lätt.

  • Hur vet man om någon är kär?

    "Hur vet jag om han är kär i mig?"

    ”Hur vet jag om han är kär i mig? Hur ska jag kunna få kontakt med henne? Hur flirtar man? Hur vet jag ens hur jag själv känner för honom? Hur ska jag fråga om vi kan bli tillsammans? Hur håller man ihop ett förhållande när man har problem i det? Hur håller man liv i förälskelsen? Hur kommer man över någon? Dessa måste vara några av de frågor som så gott som varendaste kotte har eller kommer att fråga sig någon gång under livet. Universalfrågorna, de obligatoriska, de stora.

  • Hur hitta rätt i servicedjungeln?

    Hur hitta rätt fram i servicedjungeln?

    Redan innan grundskolans slut gäller det att fatta viktiga beslut. Läroplikten slutar, men utan utbildning är det svårt att hitta jobb. Hur välja studieplats och på vilka grunder? Frågan är viktig, för varje individ som tappar motivationen och varken studerar eller jobbar, riskerar att falla utanför vårt samhällsystem. Lyckligtvis finns det stöd och hjälp att få, så vägen framåt i livet blir klarare.

  • Lillemor Gustafsson: Att bli vuxen är att lämna något och finna något nytt

    När är det dags att tänka: nu är jag inte ungdom längre?

    När är det dags att tänka: nu är jag inte ungdom längre? Då man känner sig vuxen? Hur känns det? Finns det någon åldersgräns för när man kan känna sig som vuxen? När man avslutat sina studier och börjat arbeta? Om man är 16 år eller 20 år och kommit in i arbetslivet? Är man vuxen då?

  • Sexuell läggning och att komma ut

    Det händer massor på hbtiq-fältet i Finland.

    Det händer massor på hbtiq-fältet i Finland och världen hela tiden. Trots att det ibland kan kännas som att saker är ojämlika går det ändå framåt hela tiden på många olika områden.

  • Sluta panta-regler

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

    Här kan ni läsa regler för Sluta panta-chatten.

  • Bra sex – hur ska man göra?

    De flesta vill ha bra sex

    De flesta vill ha bra sex, och många tror att vägen dit är olika ställningar och teknik. Men det avgörande är att man är avslappnad, känner sig trygg och kan kommunicera med den man har sex med.

  • Utmaningar i sociala situationer är veckans tema på Sluta panta

    Har du svårt att bilda vänskapsrelationer?

    Har du svårt att bilda vänskapsrelationer? Känner du ofta att du blir utanför? Blir det lätt bråk mellan dig och andra? Tänker du att du inte är lika bra som andra? Har du svårt att hantera dina känslor i utmanande situationer? Funderar du ofta på vad andra tänker om dig? Låter du det påverka dina handlingar? Hatar du att förlora?

  • Livslust sprider kunskap om ätstörningar

    Det finns många myter om ätstörningar

    Det finns många myter om ätstörningar som starkt håller i sig: att enbart flickor drabbas av ätstörningar. Att man kan ta sig ur en ätstörning genom att helt enkelt ta sig i kragen och att ha en ätstörning innebär att man är riktigt, riktigt mager.

  • Familj och parrelationer

    vi får inte, skall inte och kan inte äga en annan människa.

    Familj och parrelationer är veckans tema på Sluta panta. Oscar från Krisjouren för unga har skrivit en text som berör temat. Du kan chatta med honom den 12.6 och 13.6 kl. 19-22 på Sluta panta-chatten.

  • Rasism och fördomar

    Rasism och fördomar är två obehagliga polare.

    Rasism och fördomar är två obehagliga polare. Den ena föder den andre och de stöttar varandra i de mest besynnerliga och stundvisa absurda som farliga situationer.

  • Att leva i nyfamilj

    Att gå igenom en separation kan vara väldigt tungt.

    Varje år är det tusentals barn och unga i Finland vars föräldrar väljer att separera. Att gå igenom en separation kan vara jätte tungt och det leder oftast till förändringar. Det kan gälla förändringar i hur man bor, kanske vilken skola man går i, hur man firar jul, var man är på semester m.m. För barn och ungdomar leder det ofta till två olika hem, men samtidigt kanske också till det att föräldrarna har mera tid för en under de dagar man är hos dem.