Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Radikalisering tabu bland muslimer

Partiell solförmörkelse syns bakom minaret i Filippinernas huvudstad Manila den 15 januari 2010.
Partiell solförmörkelse syns bakom minaret i Filippinernas huvudstad Manila den 15 januari 2010. Bild: EPA/Dennis M. Sabangan solförmörkelse

Muslimer i Finland är oroade över ökad myndighetsövervakning. Situationen leder till spända relationer mellan olika samfund, självcensur och att diskussionen går under jorden, säger forskaren Karin Creutz.

Frågor om radikalisering, jihadism och många aspekter av Syrienkonflikten har blivit tabu bland muslimer.

- Det är tabu trots att det egentligen är frågor som man borde kunna diskutera. Det borde finnas kännedom om de här frågorna också på ett brett samhälleligt plan bland människor som inte är muslimer, säger Creutz.

Creutz är en av tre forskare bakom en rapport om resor som har gjorts från Finland till konfliktzoner i Irak och Syrien. Skyddspolisens bedömning är att kring hundra personer har rest till zonerna under de senaste åren. Det är en bråkdel av muslimerna i Finland som i dag uppskattas vara kring 70 000.

Moskeer och samfund stämplas

Creutz har intervjuat bland annat anhöriga till personer som har rest till Syrien och personer som har misstänkts för terrorbrott.

- En orsak till oron är att i samband med att ungdomar har rest har vissa moskéer, organisationer och samfund stämplats till extremistaccepterande och det har varit otroligt skadligt för samfunden. Alla de andra medlemmarna har fått lida av det, säger Creutz.

Den skärpta myndighetsövervakningen har ökat spänningarna mellan de muslimska samfunden, slår forskarna fast. Vissa har marginaliserats, medan andra har fått en starkare roll.

- I värsta fall leder situationen till att ungdomar inte vågar fråga eller så avvisas de när de söker svar. Det leder till ett vakuum och diskussionen går under jorden. Det betyder att de vägledande auktoriteterna inte finns där, säger Creutz.

"Visst frågar mina elever"

Socialarbetaren Mukthar Abib har inte läst rapporten, men känner inte igen bilden som den målar upp. Abib jobbar som lärare i Helsingfors och deltar i kommunalpolitiken via Samlingspartiet. Ämnet är inte förbjudet, åtminstone under Abibs lektioner.

- Visst får man fråga, då kan man också korrigera felaktiga uppfattningar. Men diskussionen om varför det krigas i Syrien eller varför människor spränger sig i luften förs inte varje dag, säger Abib

Han upplever inte att den skärpta övervakningen oroar muslimer och samfund han känner.

I kläm mellan rekryterare och populister

Journalisten Wali Hashi säger att de flesta muslimer motsätter sig extremism, men håller med Creutz. Många hamnar i kläm mellan de enstaka personer som rekryterar jihadister och populisterna i Finland.

- Jag håller med, det är tabu och det beror på bristande förtroende. Om någon radikaliseras eller försöker rekrytera någon är det svårt att veta vem det är. Lyfter du fram frågan tycker någon att du bidrar till att alla stämplas, vilket stämmer, säger Hashi.

- Det är svårt för muslimer att berätta något för sist och slutligen är det ditt eget samfund som lider, säger journalisten.

Hashi anser att medierna är medskyldiga till problemet. Det finns inte intresse för månsidigare rapportering, men rubrikerna är stora när någon misstänks ha åkt till Syrien.

Preventiva insatser automatiskt mot muslimer

När det gäller myndigheternas insatser mot radikalisering tycker många av dem som Karin Creutz har intervjuat att de riktas i alldeles för hög grad mot muslimer.

Under den senaste tiden har det inte skett någon märkbar förändring i Skyddspolisens bedömning av antalet personer som har rest till Syrien. Däremot har extremhögern och invandrarfientliga rörelser, enligt en myndighetsrapport från augusti, aktiverat sig.

Läs också