Hoppa till huvudinnehåll

Fredens öar snart ett minne blott? Demilitariseringen av Åland en laddad fråga

Ålands flagga på båt.
Ålands flagga på båt. Bild: Markku Ojala/All Over Press Åland,båtfärd,hav,Ålands flagga

Ålands status som demilitariserat område har diskuterats från och till i 160 år. Nu vill också försvarsminister Jussi Niinistö göra det. Finlands förmåga att försvara Åland måste förbättras, anser han. På Åland ser man det här som oförnuftig osäkerhetspolitik. Och försvarsforskarna tvistar.

Att Åland är synonymt med fredens öar har redan länge varit en självklarhet. Inte bara för ålänningarna själva, men också för politiker. Demilitarisering, skärgård och en stark egen identitet har varit den heliga treenigheten på Åland i 160 år, ända sedan Parisfreden 1856.

Sedan Svenska folkpartiets tidigare försvarsminister Carl Haglund byttes ut mot Sannfinländarnas Jussi Niinistö, har det skett en förskjutning i Ålandsretoriken.

Ett prov på de nya tongångarna gav försvarsminister Niinistö för en knapp vecka sedan.

Åland demilitariserat i 160 år

  • Demilitariserades efter Krimgkriget och fredsförhandlingarna i Paris år 1856
  • Demilitariseringen gjordes på Sveriges begäran för att Ryssland inte skulle kunna använda Åland som sista militära utpost västerut
  • Blev en del av Finland i och med självständigheten år 1917
  • Nationernas förbund beslöt år 1921 att Ålands ska bli en neutral och demilitariserad zon
  • Ett internationellt avtal ratificerades år 1922 av 13 länder.
  • Finland och Sovjetunionen ingick senare, år 1940 ett eget avtal om demilitarisering
  • Befästningsförbudet och neutraliteten befästes ännu efter andra världskriget i fredsfördraget i Paris år 1947

Försvarsministern kastar in en brandfackla

Lördagen den 15.10 sade Jussi Niinistö i en intervju till Yle att Ålands position som demilitariserat område måste ses över.

Enligt Niinistö är det naivt att tro att demilitariseringen i en krissituation skulle minska hotet mot Åland, tvärtom anser han att det ökar hoten.

- Det är visserligen Finlands plikt att försvara också Åland - och det finns planer för hur det ska gå till - men demilitariseringen gör det inte lättare.

Försvarsminister Jussi Niinistö ger intervju i Kotka, Sannfinländarnas riksdagsgrupps sommarmöte 2015
Försvarsminister Jussi Niinistö Försvarsminister Jussi Niinistö ger intervju i Kotka, Sannfinländarnas riksdagsgrupps sommarmöte 2015 Bild: YLE/Jaani Lampinen riksdagsgruppen

"Åland är som Krim"

Det internationella avtalet om demilitarisering innebär att det inte får finnas någon militär närvaro och ingen befästning på Åland. Dessutom är Åland neutraliserat och måste därför hållas utanför krig och militära konflikter. I avtalet står ändå också att det är Finlands skyldighet att försvara Åland.

Enligt Niinistö skulle det vara bra att i framtiden också diskutera Ålands ställning och hur ön ska försvaras tillsammans med Sverige.

Tanken att Åland i egenskap av ett demilitariserat område ska kunna hålla sig utanför en eventuell väpnad konflikt är vackert sagt naiv, skrev Niinistö senare i en bloggtext.

Niinistö ser det demilitariserade Åland som ett militärt vakuum som riskerar att utsättas för begränsade, snabba insatser precis som nyligen på Krim.

Att det är Ryssland som utgör det potentiella hotet mot Åland, är i detta sammanhang ett outtalat faktum.

Försvarsminister Niinistö försäkrade ändå i sin blogg (17.10) att Finland inte har för avsikt att ingripa när det gäller Ålands position. Men då var det redan försent. Debatten var igång och ålänningarna var upprörda.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström
Riksdagsledamot Mats Löfström Ålands riksdagsledamot Mats Löfström Mats Löfström

Åland hugger tillbaka omedelbart

Åland är en känslig fråga, och positionen som demilitariserat område unik - också internationellt. De åländska reaktionerna var därför omedelbara.

Enligt den åländska riksdagsledamoten Mats Löfström är Jussi Niinistös uttalanden kontraproduktiva.

- Det här är onödiga uttalanden som bara skadar förtroendet mellan regeringen och Åland, eftersom man kan tolka det som att regeringen och Finland inte helhjärtat står bakom Ålands demilitarisering, skrev Löfström i ett pressmeddelande, genast efter Niinistös uttalande.

Löfström påpekade också att en militarisering av Åland skulle öka spänningarna i Östersjöområdet ytterligare.

President Sauli Niinistö kommenterar terrordåden i Paris i november 2015.
President Sauli Niinistö President Sauli Niinistö kommenterar terrordåden i Paris i november 2015. Bild: Yle parisattack

Presidenten kommer till undsättning

Det var inte bara åländska politiker och SFP som reagerade.

Också tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP), statsminister Juha Sipilä (C) och president Sauli Niinistö påpekade att Ålands demilitarisering är stadfäst i internationella avtal, och att Finland därför inte ensam kan besluta om Ålands position som demilitariserat område.

Enligt president Niinistö är diskussionen om Ålands försvarspolitiska ställning i första hand en fråga som ålänningarna själva ska ta ställning till.

Tuomioja ser försvarsministerns utspel som farligt skrämselprat, som ger fel signaler och hotar att öka spänningarna i Östersjöområdet.

Statsminister Juha Sipilä (C) konstaterade snabbt att Ålands ställning inte är föremål för någon omprövning.

Också utrikesminister Timo Soini (Sannf.) dementerade att det skulle finnas planer på att ändra Ålands demilitariserade status.

- Det finns internationella avtal som gäller för Åland och dess militarisering, så enkelt är det, säger Timo Soini som inte vill gå in på varför partikamraten och försvarsminister Niinistö har lyft upp frågan.

Av allt att döma var det bara frågan om ett soloutspel av Jussi Niinistö. Försvarsministerns uttalanden följs ändå noga i riksdagen. Regeringen bereder nämligen som bäst en försvarspolitisk utredning, som ska behandlas av riksdagen i slutet av hösten.

Det är också sannolikt att partipolitik och det kommande presidentvalet spelar in.

Tidningen Nya Åland skriver i sin ledare (17.10) att försvarsminister Jussi Niinistö spelar ett högt spel då han använder Ålands demilitarisering som ett sätt att höja sin egna politiska profil inom Sannfinländarna.

Känsligt diskussionsämne på Åland

Demilitariseringen är en känslig fråga på Åland som lätt väcker starka reaktioner. Det officiella Åland var ändå noga med att snabbt gräva ner stridsyxan.

Landskapsledningen på Åland diskuterade i tisdags det senaste utspelet. Inga åtgärder kommer att vidtas från åländsk sida, eftersom Finlands officiella linje inte har ändrats.

Lagtingets talman, Johan Ehn, ser försvarsministerns uttalande som ännu ett onödigt sannfinländskt soloåkande.

- Det finns ingenting som tyder på någonting annat just nu, och frågan är så mycket större än försvarspolitik.

Forskaren Charly Salonius-Pasternak vid bokmässan i Helsingfors i oktober 2015.
Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet. Forskaren Charly Salonius-Pasternak vid bokmässan i Helsingfors i oktober 2015. Bild: All Over Press / Petteri Paalasmaa charly salonius-pasternak,utrikespolitik,säkerhetspolitik,forskare,Utrikespolitiska institutet i Finland

Inte bara ett sannfinländskt korståg mot Åland

Försvarsminister Niinstö är inte den första som lyfter upp frågan om Ålands militärposition på bordet. Frågan tenderar att aktualiseras med jämna mellanrum av politiker och forskare, för att efter en tid begravas igen. Och det är inte nu heller bara Jussi Niinistö och Sannfinländarna som yrkar på att demilitariseringen ska slopas. Niinistö får också medhåll från forskarhåll.

Enligt Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet, har mycket ändrats de senaste åren när det gäller säkerhetsläget i Östersjön. Därför borde man börja diskutera demilitariseringen av Åland mera öppet.

- Det centrala problemet är att Finland har förbundit sig att försvara Åland, men får ändå inte förbereda ett försvar av Åland. Det här försämrar Finlands möjligheter att vid behov kunna försvara Åland.

Enligt Salonius-Pasternak är det i dagens läge Ryssland som drar störst nytta av demilitariseringen av Åland.

Han anser därför att man borde se över det internationella avtalet och göra justeringar i det, så att det bättre lämpar sig för dagens behov. Att en ändring av demilitariseringen per automatik skulle provocera Ryssland, tror han inte.

Pekka Visuri, doktor i statsvetenskap
Pekka Visuri, doktor i statsvetenskap. Pekka Visuri, doktor i statsvetenskap visuri

"Åland inte längre lika militärstrategiskt viktigt"

Statsvetaren Pekka Visuri är mera försiktig i sin analys. Enligt honom kan man inte tumma på Ålands särställning, han påpekar också att det inte bara är en fråga mellan Finland och Ryssland, utan berör alla de 13 länder som i tiderna skrev under avtalet.

Ålands militärstrategiska roll är dessutom inte längre lika betydelsefull som förut, påpekar Visuri. Orsaken är att flottans roll i Östersjöområdet överlag har minskat. Ryska flottan är bara är en bråkdel av vad den var under Sovjettiden. Dagens smidigare och lätta militärteknologi gör dessutom att renodlade fasta militärbaser runtom i Östersjöområdet inte längre behövs.

- Det skulle vara en lång och besvärlig process att börja riva upp det internationella avtalet kring Åland. Politiskt skulle det antagligen vara mera skadligt än fiffigt, anser Visuri.

Professorn i internationell rätt Martin Scheinin har med oro följt med diskussionen om Ålands ställning. Scheinin befarar att ifrågasättande av demilitariseringen kan bidra till att öka spänningarna i Östersjöregionen:

- Om vi ser på nutidens konflikter så har det ganska liten betydelse att dessa öar finns. Militära hot är av global natur, de är ofta av icke-materiell natur där hot och spänning skapas via elektroniska metoder. Landsgränserna har naturligtvis en viss särställning, men språkbruket kring militärt vakuum angående Åland är nog helt föråldrat.

Hoppa över Twitterpostning

En springande punkt i diskussionen om Ålands ställning gäller de internationella avtalens konkreta betydelse. Frågan är vilket värde demilitariseringen har i ett världspolitiskt läge där stormakter som Ryssland delvis väljer att diktera sina egna spelregler.

- Ryssland försöker säkert provocera och vi vet att provokationer leder till ökad internationell spänning. Det skulle vara väldigt viktigt att länder som Finland följer sin egen linje och inte låter sig bli provocerade. Det här är det bästa läkemedlet mot provokationer från Rysslands sida, säger Scheinin.

Bollen är i luften igen

Ålands status som Fredens öar har alltså diskuterats från och till i 160 år, ända sedan Krimkrigets slut. Nu är bollen i luften igen. Var bollen slutligen landar vet ingen. Framtidens historieböcker får förtälja.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes