Hoppa till huvudinnehåll

Hem och skola om svenskspråkiga elever i S:t Karins: ”Som en het köttbulle i luften som ingen vill ta tag i ”

Hem och skolas ordförande i S:t Karins, Ulla leveelahti.
Ulla Leveelahti är ordförande för Hem och skola i S:t Karins. Föreningen efterlyser en långsiktig plan för de svenskspråkiga elevernas skolgång. Hem och skolas ordförande i S:t Karins, Ulla leveelahti. Bild: YLE/Monica Forssell s:t karins svenska skola

Utrymmesfrågan i S:t Karins svenska skola bekymrar också Hem och Skola i S:t Karins och en plan som beaktar också äldre elever i grundskolan efterlyses.

Ulla Leveelahti som är ordförande för Hem och skola i S:t Karins efterlyser en långsiktig plan som inte bara tar fasta på den nuvarande skolans utrymmesbrist utan som också beaktar var de elever som går ut sjätte klassen i S:t Karins, ska gå i skola i framtiden.

- Vi vet ju att S:t Olofsskolan i Åbo också har utrymmesbrist. I år var det bara tolv elever som kom från S:t Karins men klasserna blir större och större. Om några år är det trettiofem som kommer från S:t Karins. Vi efterlyser en långsiktig plan, säger Leveelahti.

En egen svenskspråkig grundskola i S:t Karins?

På frågan om Hem och skola anser att S:t Karins borde sköta undervisningen av inte bara klasserna 1-6 utan också 7-9, själv svarar Ulla Leveelahti att föräldrarna har delade åsikter.

En del vill ha en skola som eleverna tryggt kan gå i från ettan till nian medan andra är bekymrade över att en egen liten skola kanske kan erbjuda eleverna färre valmöjligheter.

- Jag kan inte säga att vi har ett absolut ja. Mera handlar det om att det måste finnas ett utrymme någonstans, oberoende av om vi fortsätter samarbeta med Åbo eller inte, förklarar Leveelahti och fortsätter:

- Det är en otrevlig situation. Nu har vi en het köttbulle i luften som ingen vill ta tag i. Å ena sidan säger Åbo att jo det finns utrymme men samtidigt vet vi att nej det finns det inte och så länge budskapet till S:t Karins är att det finns utrymme så gör man ju ingenting för den frågan så på något sätt blir man ju som förälder lite ledsen på det.

Åbo har avtal med S:t Karins

Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnsfostran i Åbo, tycker att städerna bör överväga dylika utbildningsfrågor ur eget perspektiv.

- Vi funderar ur ett Åbo perspektiv och i S:t Karins funderar man ur ett S:t Karins perspektiv.

Liliane Kjellman
Liliane Kjellman vill inte ta ställning till exakt var gränsen för hur många elever Åbo kan ta emot från kranskommunerna, kommer emot. Liliane Kjellman Bild: Yle/Ylva Vikström skolväsendet i åbo

Åbo har ett ikraftvarande avtal med S:t Karins och andra kranskommuner om att vid behov ta emot svenskspråkiga elever och staden får statsandelar, det vill säga bidrag av staten, för eleverna.
På frågan hur länge Åbo kan ta emot elever från S:t Karins svarar Kjellman att det också finns fördelar med stora skolor. Bland barn i högstadieåldern är centrumskolor attraktiva. Ungdomar vill gärna träffa andra ungdomar och i större skolor finns det ofta större valfrihet gällande de valbara ämnena i skolan och det finns ofta fler specialiserade lärare.

- Man får en drift som både pedagogiskt sätt och ekonomiskt sett är bättre, påpekar Kjellman.

Hur mycket antalet elever från till exempel S:t Karins kan växa, innan väggarna bokstavligen kommer emot, finns det inget entydigt svar på.

- Generellt sett är årskullar på 30-25 elever en stor ökning, säger Kjellman och påpekar att många fler elever nog påverkar hur man utnyttjar utrymmena i S:t Olofsskolan, där alla utrymmen redan i dag är i bruk.